Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Konst - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITALIEN
paolo Pannini (o. 1691—1765) gav
romantiska landskapsbilder med romerska
fornläm-ningar, och samma motiv förevigades i F r a
n-cesco Piranesis (o. 1758—1810) gravyrer.
Familjen B i b i e n a verkade som teaterbyggare
och dekorationsmålare. En storartad sista
blomst-ring hade Venedigs konst. Giovanni B a
t-tista Tiepolo (1696—1770) var den siste
store italienske monumentalmålaren, inom
vedu-tamåleriet voro Canaletto (1697—1768) och
Bernardo Belotto (1720—80) verksamma
och framför allt Francesco Guardi (1712
—93)» vars teknik närmade sig impressionism.
Pietro Longhi (1702—82) var genremålare,
porträttkonsten företräddes av pastellmålarinnan
Rosalba Carriera (1675—U57). —
1800-talets måleri var av mindre betydelse.
Francesco Hayez (1791—1881) målade genrer och
porträtt, Cesare Maccari (1840—1919)
sökte återuppliva freskomåleriet, Giuseppe de
Nittis (1846—84) gjorde eleganta porträtt och
Giovanni Segantini (1858—99) förnyade
landskapsmåleriet till en monumental
impressionism. — 1900-talet medförde den revolutionära
och omstörtande futurismen med U m b e r t o
Boccioni (1882—1916), Gino Severini (f.
1883) och Luigi Russolo (f. 1885) som
ledare. Till denna riktning hörde även Carlo
C ar rå (f. 1881), som sedan närmade sig den
franska kubismen. Den 1919 bildade gruppen
”Valori plastici” utgick från kubismen, dess
måleri kom att bära den nya saklighetens formella
prägel. Giorgio de Chirico (f. 1888)
hörde först hit men blev sedan en av surrealismens
föregångsmän. Å.;S.Re.
Litt.’ L. v. Bertarelli, ”Guida dTtalia della
Consociazione turistica italiana” (24 bd, 1929 och
senare). — Geologi och geografi: H.
Bernhard, ”Die landbauliche Wasserwirtschaft
I;s” (1919); C. F. Bonini, ”La navigazione
interna in Italia” (1920); ”La produzione di energia
elettrica in Italia 1920—29” (1922—30); O.
Ma-rinelli, ”Atlante dei tipi geografici” (1922); S.
Buchan, ”Italy” (1923); G. Rovereto, ”Forme
della terra. Trattato di geologia morfologica” (2
bd, 1923—25); C. S. Du Riche Preller, ”Italian
mountain geology” (3 ed., 2 bd, 1924); C. R.
Coote, ”Italian town and country life” (1925);
”La patria. Geograficia dell’ Italia. Monografie
regionali illustrate” (19 bd, 1925—29); A.
Phi-lippson, ”Das fernste L” (1925); H. W :son
Ahl-mann, ”Den romerska campagnans
återuppbyggande” (i ”Svensk geogr. årsb.”, 1927), ”Om
lagbundenhet i bebyggelsens utveckling i L,
Danmark och Norge” (i ”Ymer”, s.å.); A.
Bal-dacci, ”L’industrie minière et sidérurgique en
Italie” (i ”Revue économique internationale”, 19,
s.å.); R. Michels, ”1. von heute. Politische und
wirtschaftliche Kulturgeschichte von 1860—1930”
(1930); M. Mitzakis, ”Les grands problèmes
italiens” (1931); ”Südost- und Südeuropa” (i
”Handbuch der geographischen Wissenschaft”,
s.å.); ”Lo spopolamento montano in Italia” (n
bd, 1932—38); A. Doren, ”Italienische
Wirt-schaftsgeschichte”, 1 (1934); G. Fontanari, ”Die
Entwicklung des italienischen Weizenbaues unter
der faschistischen Regierung” (s.å.); A. Ma-
rescalchi & L. Visintin, ”Atlante agricolo dell’
Italia fascista” (1935); C. Longobardi, ”Land
reclamation in Italy” (1936); S. Butera, ”Le 18
regioni dTtalia e le colonie” (1937); K.
Hiel-scher, ”L, Landschaft und Baukunst” (1938); C.
Poggiali, ”Italia mineraria” (1939); G. Dainelli,
”Atlante fisico economico dTtalia” (1940); A.
Siegfried, ”Vue générale de la Méditerranée”
(1943); L Thomas, ”The problems of Italy. An
economic survey” (1946); G. Merlini, ”Le
regioni agrarie in Italia. Saggio di geografia
agraria” (1948). — ”Le migrazioni interne in
Italia” (1928); R. Almagiå, ”The repopulation of
the Roman campagna” (i ”Geographical Review”,
19, 1929); ”Le migrazioni interne in Italia nell’
anno 1929” (1930); P. Fortunati, ”Natalitå,
mor-talitå, e nuzialitå dei comuni del regno in ordine
d’intensitå di popolazione” (1934); K. J. Beloch,
”Bevölkerungsgeschichte I:s” (2 bd, 1937—39);
D. Gribaudi, ”Terra e razza in Italia” (1942);
”Elenco dei comuni al 30 giugno 1948 e la loro
popolazione residente” (1948). — ”Atlante
sta-tistico italiano”, 1 (1929); ”Annuario statistico
italiano” (årl.); ”Annuario dell’ economia agraria
italiana” (årl.). — Växt- och djurvärld:
F. Parlatore & T. Caruel, ”Flora italiana” (10
bd, 1848—93); F. Parlatore, ”Études sur la
géo-graphie botanique de ITtalie” (1878); A. Fiori,
”Nuova flora analitica dTtalia” (2 bd, 1923—29);
”Italia forestale”, utg. av Istituto superiore
agra-rio e forestale di Firenze (1926); P. Keller,
”Die postglaciale Entwicklungsgeschichte der
Wälder von Norditalien” (1931); L. Adamovic,
”Die pflanzengeographische Stellung und
Gliede-rung I:s” (1933). — G. Colosi, ”Fauna dTtalia”
O933)- — Folkkultur: R. Corso, ”Das
Ge-schlechtsleben in Sitte, Brauch, Glauben und
Ge-wohntheitrecht des italienischen Volkes” (1914),
”Folklore” (1923), ”Reviviscenze. Studi di
tradi-zioni popolari italiane”, 1 (1927); W. Phieler,
”Volkskundliches aus den Marken” (1934); F.
Herr-mann, ”Beiträge zur italienischen Volkskunde”
(1938). — G. Fara, ”L’anima musicale dTtalia. La
canzone del popolo” (1921); G. Cocchiara & F.
Balilla Pratella, ”L’anima del popolo italiano nei
suoi canti” (1929). — Förhistoria: D.
Randall-Maclver, ”Villanovans and early Etruscans”
(1924), ”The Iron Age in Italy” (1927); F.
Messer-schmidt, ”Bronzezeit und frühe Eisenzeit in L
Pfahlbau, Terramare, Villanova” (1935); J.
What-mough, ”The foundations of Roman Italy”
(1937); A. Furumark, ”Det äldsta I.” (1947). —
Historia: T. Hodgkin, ”Italy and her invaders”
(8 bd, 1880—-99); L. M. Hartmann, ”Geschichte I:s
im Mittelalter” (4 bd, 1897—1915); M. Broemel,
”I:s nationale Erhebung und seine
wirtschaftliche Erhebung 1861—1911” (1911); R.
Stern-feld, ”Die nationale Einigung I :s im 19.
Jahr-hundert” (1920); E. Lemonon, ”LTtalie d’après
guerre” (1922); J. Trevelyan, ”A short history
of the Italian people” (ny ed. 1926); D.
Ran-dall-MacIver, ”Italy before the Romans” (1928);
”Storia dTtalia” (1936 ff.); M. M. H.
Macart-ney & P. Cremona, ”Italy’s foreign and
co-lonial policy, 1914—37” (1938); A. Thulstrup,
”I:s utrikespolitik under fascismen” (1940); C.
Sforza, ”Contemporary Italy” (1944), ”Italy and
— 887 —
— 888 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
