Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jackson, Andrew - Jackson, Thomas (Stonewall) - Jackson, Daydon - Jackson, Williams - Jackson, Holbrook - Jacksonanfall, jacksonska epilepsien - Jacksonville
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACKSONVILLE
mellan personliga fiender och politiska. Det var
täml. givet, att hans ledning av unionens politik
ej skulle förlöpa utan svåra slitningar och
uppenbara misstag. Omedelbart efter sitt tillträde av
presidentposten 1829 rensade han förvaltningen
från sina företrädares anhängare: spoil-systemet
gjorde sitt inträde. Ämbeten utdelades som
belöningar åt ”jacksoniter”, kabinettet fick en enhetlig
men svag sammansättning; endast Van Buren, J:s
främste medhjälpare, höjde sig över medelmåttan.
Även v. presidenten J. Calhoun var en betydande
man, men honom lyckades Van Buren
utmanövrera. Därtill kom mellan J. och Calhoun
nullifika-tionsstriden*. Mest känd är J. genom sin
bankpolitik. Det egendomliga inträffade, att unionens
president låg i strid på liv och död med dess
förnämsta penninginst., den unionella banken, som
drev en för västerns radikala agrarer ofördelaktig
politik. Mot kongressens beslut 1832 att ge banken
förnyad oktroj fr.o.m. 1836 inlade J. sitt veto.
Återvald till president 1832 undandrog han banken
förvaltningen av statsmedlen. Hans finanspolitik
gjorde över huvud ej den finansiella krisen lättare.
På alla punkter bekämpades han av Clay, som
samlade motståndarna mot J. i det nybildade
whig-partiet. I sin indianpolitik slog J. in på att överföra
indianerna västerut (jfr Indianterritoriet), vilket
ej förlöpte utan strider; en konflikt med Frankrike
visade mera J:s oförmåga att handha ömtåliga
diplomatiska affärer, än den utgjorde ett allvarligt
krigshot. Intet förminskade emellertid J:s
popularitet; när han 1837 drog sig tillbaka, kunde han
utse sin egen efterträdare, Van Buren, och ännu
är inom USA ”Old Hickory”, den förste verkligt
folklige amerikanske presidenten, en populär och
uppskattad, om än ej okritiserad gestalt. Hans
”Correspondance” (7 bd) utgavs 1926—35 av J. S.
Bassett. — Litt: J. Parton, ”Life of J.” (3 bd,
1861); C. G. Bowers, ”Party battles of the
J.-period” (1922); J. S. Bassett, ”Life of A. J.”
(2 ed. 1916). B.
Jackson [jäksn], Thomas Jonathan (kallad
S t o n e w a 11), amerikansk militär (1824—63),
officer vid art. 1846,
deltog med utmärkelse i
mexikanska kriget men
tog 1852 på gr. av
hälsoskäl avsked som
major. Han var
därefter lärare vid
krigsskolan i Lexington,
tills han i mars 1861
vid inbördeskrigets
utbrott slöt sig till
sydstaterna och blev
överste och chef för
ett av honom uppsatt
reg. Generalmajor och
brigadchef i maj s.å.
utmärkte sig J. i slaget vid Bull Run 21/? samt
ledde under vintern 1861 och våren 1862 försvaret
av Shenandoah-dalen med sådan ihärdighet och
skicklighet, att han förvärvade sig binamnet
”Stone-wall”, som han sedermera alltjämt fick behålla.
Efter att slutl. i mars ha tvungits att utrymma
dalen skyndade han staden Richmond till
undsättning och tog en ärofull del i striderna där 25/e—W
s.å. Efter ytterligare framgångar vid Harpers Ferry
13/9 och vid Fredericksburg 13/i2 befordrades J. till
generallöjtnant men råkade under striden vid
Chan-cellorsville 2/s 1863 att av misstag bli beskjuten av
egna trupper, sårades svårt och avled 10/5. — Litt.:
G. F. R. Henderson, ”Stonewall J. and the
American civil war” (2 bd, 1898). E.Bz.
Jackson [jäksn], Benjamin D a y d o n, engelsk
botanist, lärdomshistoriker och bibliograf (1846
—1927), botanisk sekr. i Linnean Society,
London, 1880, generalsekr. 1902, kurator för de
lin-néanska saml. 1926, fil. hedersdr vid
Linné-jubi-léet i Uppsala 1907. J. utgav ”Index to the
Linnean herbarium” (1912) m.fl. arbeten över
Linnés samlingar samt ”Linnaeus (afterwards
Carl v. Linné). The story of his life” (1923),
en engelsk omarbetning efter senaste
forskningsresultat av T. M. Fries’ ”Linné” (1903), och
har därigenom framstått som utlandets främste
Linné-forskare. Hans största insats var ”Index
kewensis”* (4 bd, 1893—95) och dess i:a suppl.-bd
(1901; tills, med T. Durand). Av J:s övriga
arbeten märkas ”Guide to the literature of botany”
(1881), ”A glossary of botanic terms” (1900, 4
ed. 1928) och ”George Bentham” (1906). —
Litt.: A. B. Rendle, ”B. D. J.” (i ”The Journal
of Botany”, 65, 1927); A. T. Gage, ”A history of
the Linnean Society of London” (1938). A.Hr.
Jackson [Jäksn], Abraham Valentine
Williams, amerikansk orientalist (1862—1937), 1895
prof, vid Columbia University i New York. Hans
vetenskapliga verksamhet var inriktad på de
forn-iranska språken och den forniranska religionen;
bland hans arbeten märkas ”An Avesta grammar
in comparison with Sanscrit” (1892), ”Die
ira-nische Religion” (i ”Grundriss der iranischen
Philologie”, 2, 1896—1904), ”Persia past and
present” (1906) och ”Zoroastrian studies” (1928).
Jackson [jäksn], H o 1 b r o o k, engelsk
litteraturhistoriker och publicist (f. 1874). J., som är
autodidakt, arbetade först som affärsman men
övergick 1907 till pressen, var litterär
medarbetare i skilda tidn. och tidskr., utgav 1917—23
”To-day”, där han som medarbetare bl.a. hade
R. Aldington, T. S. Eliot och Ezra Pound, och
var 1917—45 dir. för National Trade Press, Ltd.
J. har gjort en viktig insats på det typografiska
området genom propaganda för bättre tryck i
böcker och tidskr. Som litteraturhistoriker har
han särsk. intresserat sig för förf, från slutet av
1800-talet. J. har bl.a. utg. ”Bernard Shaw”
(1906), ”William Morris” (1908, ny ed. 1926),
”Great English novellists” (1908), ”The eighteen
nineties” (1913), ”Essays of to-day and
yester-day” (1928), ”The anatomy of bibliomania” (2
bd, 1930—31), ”The fear of books” (1932),
”Maxims of books and reading” (1934), ”The
printing of books” (1938), ”Bookman’s holiday”
(1945), ”The reading of books” (1946) och
”Dreamers of dreams. The rise and fall of I9th
century idealism” (1948). E.
Jacksonanfall [jäk’sn-], jacksonska
epilepsien, se Epilepsi.
Jacksonville [jäk’snvil], största staden i Florida,
USA, i n.ö. hörnet av staten, vid S:t Johns River;
173,065 inv. (1940; 57,699 1910). Betydande
hamnstad och mycket besökt turistort.
— 925 —
— 926 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
