Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jagare - Jagdrift - Jagello - Jagellonska ätten - Jagersfontein - Jaget - Jaggernaut - Jag gifta mig — aldrig - Jagić, Vatroslav - Jagideal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAGDRIFT
Svensk jagare (”Öland”).
flygplan m.m. Den lämpar sig för deltagande i
de flesta slag av sjökrigsoperationer, ss.
sjöfarts-krig, kustraider och överskeppningsföretag. —
J:s mångsidiga användning har medfört en långt
gående differentiering. I Sverige finnas t.ex.
kust jagare på 700 t med 3 st 10,5 cm
kanoner och 3 st 53 cm torpeder, avsedda för
kust-bundet uppträdande, stads jagare (med namn
efter städer) på c:a 1,100 t med 3 st 12 cm
kanoner och 6 st 53 cm torpeder och landskap
s-j a gare (med namn efter landskap) på c:a 1,800
t med 4 st 12 cm kanoner och 6 st 53 cm
torpeder. I Storbritannien utnyttjades förr
flotti 1 j 1 e d a r e, som utgjordes av stora och väl
utrustade j., avsedda att dirigera övriga j. Särsk.
i Frankrike har omhuldats byggandet av
torpedkryssare, d.v.s. fartyg, vilkas storlek,
bepansring m.m. gjort dem till ett mellanting
mellan j. och kryssare. — Med hänsyn till olika
förekommande vapens dominans skiljes ibland på
artillerijagare, torpedjagare och 1
v-j aga re. Ubåts jagare är däremot oftast ett
mindre fartyg, som icke företer jagaregenskaper
enl. ovan. — Eskort jagare äro vanl. mindre
j. med starkt Iv-art. och goda ubåtsjaktvapen, i
första hand avsedda för sjöfartsskydd (jfr
Fregatt och Korvett). — Jagartyperna ha ofta fått
namn efter den först färdigställda j. av
ifrågavarande typ, men även andra principer ha använts
vid vissa kända jagartyper. Så ha t.ex. de
brittiska jagar na namn efter kända sjö- och
lantstrider och jagarna efter vissa gam-
maldags vapen; de brittiska ÄunZ-jagarna (till hunt,
jakt; alltså utan samband med brittiska j.
”Hun-ter”) äro mindre j. med starkt Iv-art. och endast
25 å 27 knops fart, avsedda i första hand för
eskortuppdrag; de tyska N a r v i k s-jagarna
utgjordes av en jagartyp om c:a 2,700 t (3,600 t
vid fulla förråd) med 5
st 15 cm kanoner, vilka
byggdes som ersättning
för de 10 j., som gingo
förlorade vid Narvik i
april 1940 (de ha alltså
intet samband med
norska j. ”Narvik”). [H.Sk]Bg.
2) Sjöv., ett framför
klyvaren beläget stagsegel,
som ant. löper på ett stag
och beslås till
jagarbommen, fast j., el. blott
sträckes upp med fallet
och vid bärgning halas in
på däck, flygande j.
3) Flygv., ofta
benämning på jaktflygplan*.
Jagdrift, psykol., avser
enl. psykoanalytisk
terminologi alla de
drifter, som icke äro av
sexuell art.
Jagello, storfurste, se
Jagiello.
Jagellonska ätten, se
Jagiellonska ätten.
Ja’gersfontein [-tei’n],
stad i Oranjefristaten,
Sydafrika, 125 km s.ö. om Kimberley, 1,350 m
ö.h.; 2,435 inv. (1936, därav 1,458 negrer). I J.
finns Oranjefristatens största diamantgruva,
öppnad 1878.
Jaget, psykol. Enl. S. Freud och psykoanalysen
betecknar j. (ty. das Ich) en av de tre makter
inom personligheten, som kämpa om herraväldet.
J. representerar närmast den samordnande
funktionen, det själsskikt, som rymmer det medvetna
psykiska innehållet. — Litt.: S. Freud,
”Massen-psychologie und Ich-Analyse”, ”Das Ich und das
Es” (båda i ”Gesammelte Schriften”, 6, 1925).
Jagg’ernaut, religionsv., se Jagannath.
Jag gifta mig — aldrig, folkskådespel av Ernst
Fastbom.
Jagic [jagg’ic], Vatroslav, kroatisk slavist
(1838—1923), från 1871 verksam som prof, i Odessa,
Berlin, Petersburg och Wien (1886—1909). J. var
länge den starkaste ledande kraften inom slavisk
filologi, vars mest skilda områden han med djup
kunskap och originell uppslagsrikedom
behärskade. Han utgav förtjänstfullt flera verk av äldre
kroatiska diktare o.a. prov på gammalkroatiskt
språk (1864—66) och har ombesörjt mönstergilla
ed. av viktiga kyrkslaviska handskrifter.
Lingvis-tiska frågor behandlade han vid sidan av
filologiska i det av honom grundade ”Archiv für
sla-vische Philologie” (1876—1920). Bland större avh.
märkas ”Det kroatiska och serbiska folkets
litteraturhistoria” (på kroatiska, 1867),
”Entstehungsge-schichte der kirchenslavischen Sprache” (1913) och
”Den slaviska filologiens historia” (på ryska 1910).
— Litt.: Bibliogr. i ”J.-Festschrift” (1908) och
”The Slavonic Review”, 1923. Agr.
Jagideal, psykol., beteckning för individens
föreställningar om hur han är el. bör vara både
i fråga om tänkande och handlande. Enl.
psykoanalysen utvecklas j. genom att barnet
identi
— 951 —
— 952 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
