Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktgevär - Jaktgevärsskytte - Jakthoppning - Jakthorn - Jakthundar - Jakthundarna - Jakthyena - Jaktkort - Jaktlagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTGEVÄRSSKYTTE
Dubbelbössa med flintlås, som tillhört Karl XI. Piporna
ligga över varandra och vridas runt. Franskt arbete
från 1600-talets senare hälft. Livrustkammaren.
bruk långt fram på 1800-talet. Benämningen s t u
d-s a r e användes ännu för moderna kulgevär,
avsedda för jakt. På 1600-talet förekommo rätt
allmänt hagelgevär, utförda som
dubbelbössor. De äldsta hade piporna över varandra
och endast ett lås (en hane), så att piporna måste
vridas runt ett halvt varv, när skottet i den undre
skulle avfyras, s.k. Wender (jfr vridbara pipor på
revolverns föregångare, wender-pistolen).
Utvecklingen av dubbelbössorna gick sedan till två fasta
pipor, över el. bredvid varandra, med ett lås för
vardera pipan. Hagelgevär med en pipa
förekommer alltjämt. Dubbelbössor äro emellertid numera
vanligare som j. än e n k e 1 b ö s s o r.
Moderna j. äro bakladdningsgevär, ant.
hagel- el. kulgevär el. en kombination av båda
slagen. Vissa hagelgevär kunna omändras till
kulgevär genom insättning i loppet av en härför
konstruerad kulpipa. Hagelpiporna äro ofta
trångborrade, d.v.s. loppet är på en kortare sträcka
närmast mynningen (vanl 2—3 cm) något trängre
(0,1—1 mm) än loppet i övrigt. Härigenom
sam-manhålles hagelsvärmen, så att verkan på något
längre håll kan påräknas. Kulpiporna äro refflade
och ha i regel tjockare gods än hagelpiporna på
gr. av högre gastryck vid skottlossningen. J. äro
1- el. flerpipiga, upp till 4-pipiga. Mest
förekomma dubbelbössor med 2 hagelpipor bredvid
varandra (fig. 1) el., mera sällan, över varandra
(fig. 2), varigenom erhålles friare synfält, vilket
är av särskild vikt vid flyktskytte
(lerduveskjut-ning). 2-pipiga j. ha ej sällan en hagel- och en
kulpipa (fig. 3 och 4), stundom två kulpipor, s.k.
dubbelstudsare (fig. 5). Dessutom
förekomma 3-pipiga j., s.k. d r i 1 1 i n g a r (fig. 6),
vanl. med en kul- och två hagelpipor, mera sällan
med en hagel- och två kulpipor. 4-pipiga j., f
yrlin g a r, ha två hagel- och två kulpipor (fig. 7).
Enpipiga j. för kulpatroner kallas i regel s t u
d-s a r e (fig. 8 och 9). För jakt på småfågel o.d.
användes ofta salongsgevär (fig. 10). —
Stängningsmekanismen på flerpipiga j. fungerar i
regel så, att piporna vikas ned, så att de bilda
sådan vinkel med kolven, att patronerna kunna
införas (se fig. 1—7 och 11). öppnandet sker
medelst en hävarm el. nyckel, som ant. ligger under
kolven och vrides åt sidan (Lefaucheux, fig. 1 och
3) el. svänges framåt (Roux, fig. 6), el. ock ligger
den över kolvhalsen och vrides åt sidan (top-lever,
fig. 2, 4, 5 och 7). Den sistn. typen är numera
vanligast. Äldre hagelbössor ha yttre hanar (fig.
1 och 3), vid moderna är avfyringsmekanismen helt
inbyggd, s.k. hammerless (fig. 2, 4—7 och
11). Hagelbössor med repetermekanism
förekomma även, likaså automatiska hagelbössor. De
senare få, om de äro avsedda för laddning med mer
än 2 skott, ej användas vid jakt. Moderna
stud-sare äro ofta repetergevär för 5—6 skott (fig. 8)
el. automatgevär för 5—10 skott (fig. 9), jfr
Handeldvapen. För undvikande av olycksskott äro j.
försedda med olika säkerhetsinrättningar,
ss. säkringsreglar, automatiskt i halvspänn till—
bakaspringande hanar m.m. — Kalibern (kal.)
på hagelgevär angives med en siffra, som eg.
betecknar det antal blykulor med diam. = gevärets
kaliber, som går på ett engelskt skålpund (453 g).
Sambandet mellan ”kalibersiffran” och loppets
diam, i mm framgår av följ, tab.:
Kaliber .. 4 8 10 12 14 16 20 24 28 32
Mm...... 26,7 21,8 20 i8,b 17,8 16,8 15,6 14,7 13,9 13,»
Mest använda äro kal. 12 och kal. 16. På
kulgevär (studsare o.s.v.) angives kalibern i regel r
mm. — Kolven är ofta av valnöt och kan
vara försedd med ”pistolkolv” och ”kindstöd” (se
fig. 3 m.fl.). Rikt utsirade beslag förekomma på
finare j. Riktmedlen utgöras på hagelbössor
i regel av ett korn, anbragt nära mynningen i en
siktränna, s.k. spång, vilken vid vanliga
dubbelbössor löper mellan piporna. Självlysande sikte
och korn förekomma även, liksom dioptersikten
med knopp- el. ringkorn. Studsare ha sikte och
korn, stundom kikarsikte (fig. 8). —
Hagelpa-t roner bestå av en patronhylsa av papp med
mässingsbotten med tändhatt (knallhatt),
krutladdning av röksvagt krut, vanl. bladkrut, samt
hagel och förladdningar (se Hagel, fig.).
Kulpatroner till j. ha i regel mässingshylsa. Ofta
användas dumdumkulor, särsk. vid jakt på storvilt.
—■ I Sverige är den förnämsta fabriken för
tillverkningen av j. Husqvarna vapenfabriks ab. —
Litt.: J. Alm, ”Vapnens historia” (1927); A. Behm,
”Jaktlexikon” (1920); ”Svenskt jaktlexikon” (1947);
A. Knöppel, ”Jaktskyttekonsten med hagelgevär”
(1915)- RSbg.
Jaktgevärsskytte, se Jaktskytte.
Jakthoppning, äldre benämning på visst slag av
hoppning till häst.
Jakthorn, se Jägarhorn.
Jakthundar, se Jakt och Hundar, sp. 942.
Jakthundarna, lat. Can’es vena’tici, en av Hevelius
(1690) införd stjärnbild med 12*—14* rektascension
och +300—+500 deklination (se karta vid
Stjärnor). Den innehåller ett 30-tal stjärnor ljusare än
6:e storleken. Inom J. finnes ett stort antal
nebu-losor, av vilka den mest bekanta vanl. kallas
”spi-ralnebulosan i Jakthundarna”, den vackraste
spi-ralnebulosan på himlen.
Jakthyena, se Hyenhund.
Jaktkort, bevis om erlagd jaktvårdsavgift,
erhålles hos landsfiskal el. polismyndighet. J.
finnas av tre olika slag: sockenkort, gällande
för upp till tre till varandra gränsande socknar,
pris 3 kr, 1 ä n s k o r t, gällande för visst län,
10 kr, samt r i k s k o r t, avseende hela riket, 25
kr. J. skall medföras vid allt slags jakt.
Innehav av j. medför icke jakträtt, såvida ej
innehavaren på lagligt sätt skaffat sig rätt till
jaktutövning. Jfr Jaktpass.
Jaktlagstiftning. Den svenska j. kan uppdelas
i en privaträttslig och en offentlig-rättslig del.
De förstn. bestämmelserna, som reglera den
enskildes befogenheter och skyldigheter i jakthän-
— 983 —
— 984 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
