Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktlagstiftning - Jaktleopard - Jaktlopp - Jaktlöjtnant - Jakt-magi, -mask - Jaktmuseum - Jaktnät - Jaktpark - Jaktpass - Jaktplan - Jaktpolis - Jaktprov - Jaktregalet - Jaktridning - Jakträd - Jakträtt - Jaktsignaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTLEOPARD
Jaktridning.
k.k. 25/ii 1927 ang. tillgodogörande av Kronans
jakträtt samt k.k. 3/« 1938 ang.
omhändertagande för Kronans räkning av dödade och fångade
djur m.m. De ekonomiska bestämmelserna äro
att söka i K.m:ts jaktstadga 3/e 1938. Sistn.
författning bestämmer bl.a., när, med vilka vapen
och hur man får jaga. De där införda
grundläggande bestämmelserna om jakt- och
fridlys-ningstider äro dock föremål för ständiga
justeringar. Ärl. i juni mån. utfärdas en särsk. ”k.k.
ang. tillfälliga ändringar i fridlysningstiderna för
vissa djurslag” samt en ”k.k. ang. skydd för
djurlivet på vissa platser”. Av dessa framgå de
frid-lysningstider, som skola gälla under
nästkommande jaktår. Straffrättsliga och processuella
stadganden förekomma dels i 24 kap. Strafflagen,
dels i de här ovan åberopade författningarna.
Jfr Skadedjur. F.A.Bn.
Jaktleopard, art av gepardsläktet*.
Jaktlopp, terräng- el. hinderlöpning till häst, där
de tävlande ha att först följa en ledare (eng.
master) för att därefter på dennes tecken rida i kapp
till målet. Jfr Jaktridning.
Jaktlöjtnant, i äldre tider beteckning för
befälhavare på tulljakt i kustbevakningstjänst.
Jakt-magi, -mask, se Jakt, sp. 979.
Jaktmuseum. Särskilda j. finnas ej i Sverige
Mindre avdelningar, dock endast belysande äldre
tiders jaktmetoder, finnas emellertid vid några
kulturhistoriska museer, ss. Nordiska museet i
Stockholm och Kulturhistoriska museet i Lund.
I Danmark är sedan 1942 ett jakt- och
skogsmu-seum upprättat vid Hörsholm.
Jaktnät, se Jakt, sp. 979, Jakttyg och Vargnät.
Jaktpark, se Djurgård.
Jaktpass, bevis om av utländsk undersåte el.
i utlandet boende svensk undersåte erlagd
jakt-vårdsavgift. J. erhålles efter skriftlig ansökan
hos landsfiskalerna på landet och magistraten i
städerna utom Stockholm, där ansökan inges till
överståthållareämbetet. Avgiften utgår f.n. med
100 kr för helt jaktår el. 10 kr för period om
två på varandra följ, dagar. Jfr Jaktkort.
Jaktplan, se Jaktflygplan.
Jaktpolis, jakttillsyningsman med polismans
befogenhet. J. förordnas av länsstyrelsen och äro
vanl. anställda i tjänst hos någon
jaktvårdsorga-nisation.
Jaktprov, bruksprov med bedömning av
jakthundar, ss. fågelhundar, stövare och grythundar,
anordnas av de olika kennelklubbarna till ledning
för aveln. J. utföras under förhållanden, som i
möjligaste mån likna de vid verklig jakt, och
bedömningen av hundarnas egenskaper och
prestationer sker av auktoriserade domare. Jfr Grytprov.
Jaktregalet, se Skogsregalet.
Jaktridning leder sitt ursprung från England och
äger rum bakom hundar, ant. efter levande vilt,
p a r f o r c e- el. v i 11 j a k t, el. efter av en
”släp-dragare” utlagd vittring, s 1 ä p j a k t. Lämpligt
avstånd mellan hundarna (m e u t e n) och
ryttarna (j a k t f ä 11 e t) regleras av en ledare (m a
s-ter), som vanl. biträdes av två p i kör er, vilka
rida ung. i jämnhöjd med mastern och angiva den
front, över vilken jaktfältet lämpligen bör sprida
sig. Saknas hundar, kan j. ordnas i form av s
nitse 1 j a k t, varvid ledaren följer ett med
pappersremsor (snitslar) markerat spår, el. ock kan
jaktfältet förfölja en särsk. framsänd ryttare, jakt å
vue. Samlingsplatsen för en jakt benämnes
rendez-vous. Under jakten bör ryttaren, uppmärksamt
följande ledaren, om möjligt bibehålla den plats han
från början valt samt undvika att störa övriga
jaktdeltagare. Av särskild vikt härvid är att städse
rida vinkelrätt mot förekommande hinder. Vid
målet för jakten, h a 1 a 1 i, blottas h. handen och
sträckes upp under ett ljudligt rop ”halali”. Efter
jaktens slut utdelas i allm. kvistar till de ryttare,
som fullföljt ritten. — ®/n, Hubertusdagen, är
jaktryttarnas högtidsdag, då j. i alla länder brukar ske
under särsk. högtidliga former och livligt
deltagande. — Jfr Jaktlopp. S.Cr.
Jakträd (eng. jacktree), se Brödfruktträd.
Jakträtt, se Jaktlagstiftning.
Jaktsignaler på jägarhorn el. jakthorn ha sedan
äldsta tider brukats för att leda jakten, då
deltagarna ofta kunde bli spridda över stora områden.
J. förekomma ännu bl.a. på sällskapsjakter med
stövare för att hålla samband mellan jägarna och
— 987 —
— 988 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
