Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaktsignaler - Jaktskatt - Jaktskytte - Jaktspindlar, löpspindlar - Jaktstadga - Jakttid - Jakttyg - Jaktvagn - Jaktvapen - Jaktvård och viltvård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKTVÅRD
Jaktsignaler.
för att kalla in hundarna.
Här invid återges som
ex. några av de vanligast
använda signalerna.
Jaktskatt utgår vanl.
som gebyr men tar lätt
skattens form, som fallet
varit i England,
Frankrike och Preussen. I
Sverige kräves för utlänning
(med vissa undantag)
jaktpass*. Som ett slags
j. kan också den avgift
av 15 kr (i vissa fall 30
kr) betraktas, vilken
utgår för under lovlig tid
fälld älg, ävensom den jaktvårdsavgift, som i vissa
fall enl. 1938 års jaktlag utgår.
Jaktskytte, snabbskjutning mot oftast rörligt
mål, föreställande jaktvilt. Man skiljer på
hagel-och kulskytte. Hagelskyttet omfattar
ler-duveskytte (se Duvskjutning) och harskytte. Det
senare förekommer bl.a. i Tyskland och Sverige,
där man skjuter mot h.- och v.-löpande hare
på 35 m avstånd, synlig 4 m. En serie
omfattar 10 lopp (enkelskott med vanligt jaktgevär).
Träffytan är 2—4 dm2 (minst 2 hagel pr dm2).
Kulskyttet sker enl. samma grunder mot
hjort, älg och rådjur på resp. 100, 80 och 45 m,
synlig resp. 23, 23 och 6 m under resp. 4, 4 och
2 sek. En serie omfattar resp. 10 (enkel- el.
dub-belskott), 6 (4 enkel-, 2 sista dubbelskott) och
8 lopp (enkelskott). Hjort-fig. har över
hjärt-trakten två ringar (5—4), älgen och rådjuret
tre (5—3). Mot hjort användes armé- el.
jaktgevär av tung typ (4—5 kg), mot älg studsare
av vid jakt tillåten modell, mot rådjur jaktgevär
av lättare typ (3—3,5 kg). Ställningen vid j. är
valfri (utan stöd av rem m.m.); kikarsikte får
ej användas men däremot vindskydd. I Sverige
sköts på löpande björn redan på 1840-talet. F.n.
är i Norden kulskytte på hjort och älg det
vanligaste, på kontinenten j. mot hjort, rådjur, räv
och vildsvin. J. (lerduve- och hjortskytte) har
sedan 1900 tidvis förekommit vid Olympiska
spelen. VM, EM och SM i lerduveskjutning ha
ägt rum sedan resp. 1927, 1928 och 1926.
Officiellt SM i hjortskytte har funnits sedan 1926,
VM och NM endast sporadiskt. — Jfr
Skjutning. O.Kgh.
Jaktspindlar, löpspindlar, Lyco’sidae, fam.
av ordn. egentliga spindlar, utmärkt genom en
kraftig kroppsbyggnad, mörk färg, framåt
avsmalnande, ögonen ordnade i tre rader; bakersta benparet
längst. J. spinna ej fångstnät utan jaga och gripa
sitt rov genom att
hastigt kasta sig över
detsamma. En av
de vanligaste arterna
i Sverige är Lyco’sa
sacca’ ta, j a k t s p i
n-deln; en annan är
vargspindel n*,
L. amenta’ta. Vidare
hör till fam. den
bekanta
taran-t e 1 n*.
Jaktvagn.
Jaktstadga, se Jaktlagstiftning.
Jakttid, tid, då dödande el. fångande av vissa
djur är tillåten; se Förbjuden tid.
Jakttyg, i äldre tider ofta, nu ytterst sällan
(vanl. vid drevjakter) använt jaktredskap för att
innestänga villebrådet inom visst område el. hindra
det taga ej önskade vägar. J. indelas i
skrämmande tyg, ss. 1 a p p t y g e t, smäckra linor
med påsatta bjärt färgade lappar el. fjädrar, och
spärrande tyg, vartill räknades nät av olika
slag, t.ex. vargnät m.fl.
Jaktvagn, eg. en öppen, lätt, fyrhjulig vagn
av något varierande typ och avsedd att användas
för jakt, spec. smygjakt på hjort el. rådjur.
Bakvagnen brukar ha
ganska låga steg, så
att den där sittande
skytten lätt kan stiga
av även under gång,
och är försedd med
en låda under
baksätet el. ett nedfällbart
räck för förvaring av
vilt (se fig.). — I
dagligt tal menas med j.
en rätt hög vagn med kort bakvagn och löst el.
uppfällbart baksäte med låda under. Varken typ
el. namn har något med jakt att göra. F.A.Bn.
Jaktvapen, se Jakt, sp. 978 f., och Jaktgevär.
Jaktvård och viltvård äro begrepp, som
först mot slutet av 1800-talet började bli mera
aktuella bland svenska jägare. 1938 års jaktlag
stadgar, att jakträttsinnehavare bör bedriva en
ändamålsenlig j. Begreppet j. är en
sammanfattning av de åtgärder, som erfordras för
upparbetandet och bibehållandet av ett artrikt och
livskraftigt villebrådsbestånd. — J. arbetar i
huvudsak med följ, metoder: Förbättring av
skyddet i marken genom omväxling
mellan yngre och äldre skog, plantering av
skydds-bälten m.m. samt åstadkommande av fred och
ro i marken, särsk. under tiden för häckning
och ungarnas födsel, t.ex. genom efterhållande
av på egen hand drivande hundar el.
kringströvande kattor. — Hjälpfodring, vilket
innebär dels en förbättring av de allmänna
foderbetingelserna, dels under svåra vintrar direkt
hjälp genom anordning av foderplatser (remiser).
— Uppfödning och inplantering av
vilt, då viltstammen decimerats genom
sjukdom, klimatets inverkan el. rovjakt, så att den
— 989 —
— 990 —
Jaktspindel, hona, med
äggsäck. Nedtill ögonens ställning,
sedd uppifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
