Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Geologi och terrängförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
Fumaroler vid Noboribetsu, s. Hokkaido.
lämnats till Sovjetunionen, under det att de
ögrupper i Stilla havet, Marianerna, Karolinerna
och Marshallöarna, som kommo under J:s välde
efter i:a världskriget, nu äro underställda USA.
Boninöama och Riu-kiu-öarna besattes 1949 av
amerikanska trupper men förmodas bli
återlämnade till J. Formosa har överlåtits till Kina,
liksom besittningarna på det asiatiska fastlandet,
Korea dock undantaget. En fredstraktat mellan
J. och de allierade makterna har f.n. (nov. 1949)
ännu icke kommit till stånd. V.Hn.
Innehåll:
Sp.
Geologi och
terrängförhållanden .............1031
Klimat .................1035
Växtvärld ..............1035
Djurvärld ..............1036
Befolkning och
bebyggelse .................1036
Förhistoria ............1039
Historia ...............1040
Författning ............1063
Förvaltning ............1066
Rättskipning ...........1066
Försvarsväsen ..........1067
Vapen och flagga .......1069
Mått och vikt .........1069
Mynt ..................1069
Finanser ..............1070
Bankväsen .............1070
Ekonomisk geografi .... 1071
Religiösa förhållanden .. 1078
Undervisningsväsen .... 1080
Tidningar .............1081
Litteratur ............1081
Teater ................1084
Film ..................1087
Musik .................1089
Konst .................1090
Litteraturanvisningar.... 1100
Geologi och terrängförhållanden. De japanska
öarna bilda den kraftigaste och bredaste delen
av den ögirland, som omger Stilla havet i n.
och v. De skiljas från asiatiska fastlandet av
Japanska havet, i vilket man uppmätt djup på
över 3,000 m, Koreasundet och östkinesiska
havet; det sistn. har ganska ringa djup med
undantag av en ränna med djup på ända till 2,000
m, som från Stilla havet tränger in mellan
Formosa och Riu-kiu-öarna och fortsätter v. om
dessa. På den sida, som vetter mot Stilla havet,
sänker sig havsbottnen mycket brant ned till
stora djup, beroende på att öbågarna där
begränsas av djupa gravsänkor, i vilka ett största
djup av 10,550 m uppmätts. J. är således skilt
från fastlandet genom mycket stora djup, och
öarna äro att betrakta som en stor bergskedja,
av vilken emellertid endast en mycket ringa
del reser sig över havet.
Veckningsprocesserna ha
ägt rum under
tertiärtidens sista period, och
dess verkningar ha spritt
sig mot såväl n. som s.
och ha medverkat till
uppkomsten av de övriga,
angränsande öbågarna
ända från Alaska till
Ostindiska öarna.
Veck-ningar, förkastningar och
förskjutningar längs
brottlinjer spela en stor roll
i de japanska öarnas
morfologi, och
efterverkningar därav äro de
talrika jordbävningar och
vulkanutbrott, som
fortfarande hemsöka J. Årl.
utsättes landet för o.
1,500 jordskalv, och i
Tokyo inträffa sådana med
i genomsnitt 3 dagars
mellanrum. Ofta ligger epicentrum under
havsbottnen, och de olyckor, som förorsakas av
härigenom uppkomna flodvågor, få som regel
mera katastrofala verkningar än jordbävningar på
land. Till de mest förödande jordbävningarna
höra den i Tokyo 1498, då 20,000 människor
omkommo, i Shinano 1844 (12,000 döda),
San-riku 1896 (27,000 drunknade) och slutl.
jordbävningen i Sanagibukten 1923, då jordskalven
och de därav uppkomna bränderna helt ödeläde
hamnstaden Yokohama och hälften av Tokyo,
varvid 91,344 människor omkommo och 558,000
hus förstördes. De japanska templen och
pagoderna ha byggts så, att de kunna motstå svåra
jordbävningar, och detta gäller också den låga
bebyggelsen på landsbygden. Motsv.
byggnads-skick har däremot i millionstäderna visat sig
vara katastrofalt, beroende på att det lätt
uppstår eldsvådor, som kunna utbreda sig över
stora områden. Höga byggnader med järn- och
betongkonstruktion ha här visat sig vara
fördelaktigare. J. har över 500 vulkaner, av vilka
60 varit verksamma i historisk tid och 18 äro
det fortfarande. Högst av dem alla är Fuji
(3,778 m), J:s heliga berg. Vulkankäglorna äro
ett typiskt drag i den japanska landskapsbilden
och ta sig många uttryck i japansk konst.
Vulkanerna äro vanl. belägna gruppvis, grupperna
i sin tur i kedjor, vilka markera
svaghetszonerna i jordskorpan. Vulkaniska utbrottsprodukter,
asklagren dock icke medräknade, täcka
sammanlagt 26 % av J :s areal.
J. är ett mycket bergigt land, och c:a 75%
av landytan har en lutningsvinkel av över 150,
en starkt bidragande orsak till landets relativt
ringa uppodling. Slättland är begränsad till
oregelbundet formade fragment av höjd
havsbotten från diluvialtiden, små inre bäcken med
sötvattenssediment, alluviala floddalar och
deltaformationer m.m.; även dalsänkorna ha avsevärd
lutning, och nedför dem strömma korta men
under regntiden strida floder, starkt bemängda
med slam o.a. vittringsprodukter. Bortförandet
— 1031 —
— 1032 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
