Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
en ny ministär, ehuru med delvis samma medl.
I sept. 1945 hade kejsaren avlagt besök hos
MacArthur, en för japanska förhållanden
oerhörd händelse, som markerade de nya
maktförhållandena. När i dec. s.å. shintoismen
avskaffades som statsreligion, drabbade detta också
kejsarkulten. Trots åtskillig kritik bibehölls
emellertid kejsarinstitutionen, delvis beroende på
att dess auktoritet behövdes för att genomföra
demobiliseringen. I april 1946 ägde nyval rum,
i vilka f.f.g. kvinnor deltogo. Nya partier hade
nu framträtt, bland dem ett liberalt, som anknöt
till det forna seiyukaipartiet, ett progressivt,
motsv. minseito, och ett socialistiskt. Dessa tre
blevo riksdagens största med resp. 143, 94 och
92 mandat i underhuset, medan kommunisterna
endast fingo 5 mandat. — Efter valen avgick
Shideharas regering och ersattes efter vissa
svårigheter, förorsakade av MacArthurs vägran att
acceptera en del ministerkandidater, av en
koalitionsregering med liberaler, progressiva och
oavhängiga under Yoshida, liberalernas ledare.
Under hösten 1946 behandlade riksdagen och
Fjärran östernkommissionen en ny författning,
som utarbetats under MacArthurs överinseende
och slutl. kunde promulgeras av kejsaren 3/n.
Därmed hade 1889 års autokratiska system
upphört att gälla och ersatts av ett nytt, som i
mycket bär spår av dess amerikanska
upphovsmän, bl.a. i den omfattande ”bill of rights”, som
ingår i författningen. Det nya systemet (se
närmare sp. 1063 ff.) kännetecknas av en starkt
begränsad monarki, folksuveränitet,
parlamentarisk styrelse och en decentraliserad förvaltning.
Riksdagen, inför vilken regeringen är ansvarig
och som har att utse statsminister, består av
två hus, en senat och ett representanthus. I
april 1947 förrättades val enl. den nya
författningen. Socialisterna blevo nu det största
partiet med 143 mandat i representanthuset,
därnäst liberaler (133) och demokrater (126), vilka
sistn. motsvarade det tidigare progressiva
partiet. Valen följdes i maj av ett regeringsskifte,
då socialistledaren Katayama bildade en ny
samlingsregering av socialister, demokrater och ett
mindre folkparti. Till skillnad från tidigare
regeringar bestod denna av övervägande nya
politiker och var den första med en socialistisk
statsminister. Socialisternas frammarsch får ses
mot bakgrunden av fackföreningsrörelsens starka
framväxt under ockupationsåren. 1948 omfattade
fackföreningarna 6,600,000 medl. mot 1936 420,000,
det största medlemstalet före kriget. — Den nya
regeringen förde en måttfull politik, som ej
tillfredsställde socialistpartiets vänsterflygel, vilken
krävde vittgående socialiseringar. Denna
oenighet ledde i febr. 1948 till regeringens avgång.
I mars bildades en ny samlingsregering av
demokrater, socialister och folkpartiet med
demokraternas ledare Ashida som statsminister. Oron
på partifronten fortsatte emellertid. I mars
sprängdes det demokratiska partiet, samtidigt
som ett nytt parti bildades, det demokratliberala
med Yoshida som ledare, sammansatt av det
forna liberala partiet samt en del demokrater
och oavhängiga. Till sin karaktär var det
konservativt och antisocialistiskt. Det blev
riksda
gens största, ehuru regeringskoalitionen
fortfarande hade majoritet. I okt. måste den emellertid
avgå i samband med en mutskandal, i vilken
statsministern och flera regeringsmedl. voro
inblandade. Yoshida fick då bilda ny regering.
Efter ett misstroendevotum lät han i dec.
upplösa representanthuset och förordna nyval.
Valen, som ägde rum i jan. 1949, medförde denna
gång en svängning åt höger, i det Yoshidas
demokratliberala parti fick majoritet i
representanthuset. Men även kommunisterna gingo fram,
från 4 till 35 mandat. I febr, ombildades
regeringen, i vilken upptogos några representanter
för andra partier. Dess program angavs vara
ekonomisk stabilisering och front mot kommunismen.
De många kriserna i J:s politiska liv under
de senaste ockupationsåren få ses mot bakgrunden
av den svåra inflation, som gjorde sig gällande
från hösten 1947. Den har i sin mån befordrat
kommunismens frammarsch, märkbar icke minst
inom fackföreningsrörelsen. De senaste åren ha
en rad strejker organiserats, som kommit Mac
Arthur och regeringen att avsevärt inskränka
strejkrätten, särsk. i den antistrejklag, som antogs
i april 1949. Icke desto mindre ha nya,
omfattande strejker ägt rum under sommaren 1949.
Oron på arbetsmarknaden har ytterligare
underblåsts av massavskedanden inom olika
tjänstemannagrupper under våren 1949. — För att
bekämpa inflationen antogs i april 1949 ett
stabi-liseringsprogram, som sökte uppmuntra
produktionen och exporten. Detta låg även i
ockupationsmaktens intresse, som hade dryga utgifter
för ockupationsstyrkorna och för landets
försörjning över huvud. Nödvändigheten att
upphjälpa J:s ekonomi har föranlett USA att i
vissa hänseenden ändra sin politik. Framför allt
måste industrien upphjälpas, varför den tidigare
inledda nedmonterings- och
decentraliserings-processen upphörde. I april 1948 lämnade
amerikanska banker ett lån på 60 mill. $ till
inköp av bomull i USA för att säkerställa den
viktiga japanska textilindustrien. Under hösten
s.å. ingingos omfattande
handelsöverenskommel-ser mellan J., Brittiska samväldet och Holland.
I maj 1949 meddelade USA i Fjärran
östernkommissionen, att J:s ekonomiska läge icke
medgav fortsatta krigsskadeståndsleveranser.
Samtidigt tillkännagavs, att J. skulle få ökat
inflytande på sina internationella affärer, särsk. i
ekonomiska frågor. över huvud har USA
minskat ockupationsstyrkorna och börjat
avveckla de amerikanska kontrollorganen,
varigenom de japanska myndigheternas befogenheter
alltmer ökats. — Den nya amerikanska politiken
har framkallat protester både från Sovjetunionen
och från England med dess dominier samt
Filippinerna, vilka senare frukta konkurrensen från
den återuppståndna japanska industrien.
Fortfarande kvarstå dock åtskilliga hinder för en
japansk återhämtning. Försörjningssvårigheterna äro
stora med den ständigt tillväxande befolkningen,
som nu är helt hänvisad till moderlandet. Enl.
i sept. 1949 publicerade siffror skulle den sedan
kapitulationen ha ökats med 9,5 mill., därav 5
mill. genom repatriering av japaner från
fastlandet. Det har icke heller varit lyckligt, att J.
— 1061 —
— 1062 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
