Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Författning - Förvaltning - Rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
lingarna äro offentliga, när ej 2/s av medl.
bestämma, att en hemlig session skall äga rum.
Varje hus utser självt sin ordf, och övriga
tjänstemän. Ett lagförslag blir i regel lag, när det
antagits av bägge husen. Har senaten förkastat ett
av representanternas hus antaget förslag, blir det
icke förty lag, om det senare upprepar sitt beslut
med 2/s majoritet. Intet hindrar heller
representanternas hus att anordna ett för båda husen
gemensamt utskott. Underlåter senaten att inom
60 dagar ta ställning till ett av representanternas
hus antaget lagförslag, kan detta betrakta det som
ett avslag. Budgeten måste först underställas
representanternas hus. Om i fråga om denna
senaten träffar ett avgörande, som skiljer sig från
representanthusets, och en överenskommelse icke
kan uppnås i ett gemensamt utskott el. i händelse
senaten underlåter att ta ställning därtill inom
30 dagar, skall representanthusets beslut räknas
som riksdagens. Detsamma gäller i fråga om
riksdagens samtycke till avslutandet av en
traktat. Vartdera huset kan företa undersökningar
betr, regeringens förande. Såväl premiärministern
som andra ministrar kunna vara närvarande i
vartdera huset för diskuterandet av lagförslag,
vare sig de äro medl. därav el. ej, och måste vara
närvarande, om så krävs för avgivandet av svar
el. förklaringar. Riksdagen skall tillsätta en
riksrätt av medl. från båda sina hus för att döma
domare, vilkas avsättning är satt i fråga. Ämnen,
som röra dyl. frågor, regleras genom lag.
Den exekutiva makten tillhör
kabinettet, som består av premiärministern och så
många s.k. statsministrar, som bestämmas i lag.
Ingen av dem får vara militär. Premiärministern
utses av riksdagen bland dess egna medl., innan
den griper sig an med andra uppgifter. Om husen
äro oense och ingen överenskommelse kan
uppnås ens genom ett gemensamt utskott el. senaten
icke träffar sitt val inom 10 dagar, räknas
representanthusets beslut som riksdagens.
Premiärministern utnämner statsministrarna. De flesta av
dem måste dock tillhöra riksdagen.
Premiärministern må också avsätta dem efter gottfinnande.
Om representanthuset beslutar ett
misstroendevotum el. avslår ett förslag till förtroendevotum,
måste kabinettet i sin helhet begära sitt avsked,
såvida icke representanthuset upplöses inom 10
dagar. Samma regel gäller, när
premiärministerämbetet blir vakant och när riksdagen
sammanträder första gången efter nyval till
representanthuset. Det fortsätter dock att fungera, tills ny
premiärminister utnämnts. Premiärministern
underställer som kabinettets representant riksdagen
såväl lagförslag som besked om statens
angelägenheter i allm. och dess förhållande till
främmande makter. Han utövar också uppsyn över
olika förvaltningsgrenar. Därutöver har
kabinettet bl.a. följ, uppgifter, näml, att omsorgsfullt
tillämpa lagarna, avsluta traktater, som dock
måste erhålla riksdagens godkännande på
förhand el. i efterhand, utarbeta budgeten och
framlägga den för riksdagen samt fastställa
kabinetts-order för utförandet av bestämmelser i författning
el. annan lag samt träffa bestämmelser om
amnesti, förvandling av straff och återställandet av
rättigheter. Alla lagar och kabinettsorder skola
undertecknas av vederbörande statsminister och
kontrasigneras av premiärministern. Så länge
statsministrarna äro i tjänst, kunna de icke åtalas
utan premiärministerns samtycke.
Ang. den dömande makten, se nedan
under Rättskipning.
Särskilda bestämmelser träffas också om f
i-nansväsendet. Inga nya skatter få påläggas
och inga gamla förändras utom genom lag. Ej
heller få pengar utanordnas och staten
förpliktas utan riksdagens medgivande. En budget
framlägges för varje finansår. En reservfond
upplägges av riksdagen för oförutsedda utgifter att
förbrukas av kabinettet på dess ansvar och med
riksdagens gillande i efterhand. Räkenskaper över
statens inkomster och utgifter skola årl. granskas
av ett särskilt ämbetsverk och av kabinettet
föreläggas riksdagen under det finansår, som
omedelbart följer på det, som revisionen avser.
Tillägg till författningen skola föreslås av
riksdagen med 2A majoritet inom vartdera huset och
därefter föreläggas folket för stadfästelse. För
att en sådan skall anses föreligga, kräves enkel
majoritet av de i omröstningen deltagande. De
grundläggande mänskliga rättigheter, som
författningen tillerkänt J :s folk, förklaras dock vara för
all framtid oföränderliga, frukter som de äro av
människans kamp sedan generationer tillbaka att
bli fri. Också förklaras författningen vara
nationens högsta lag, med vilken ingen annan lag,
kejserlig förordning el. regeringshandling får stå
i strid. I den mån de så göra, sakna de
giltighet. F.Lth.
Förvaltning. Centralförvaltningen är fördelad på
de i själva författningsurkunden omtalade
ministrarna. Utom de f.n. 11 ministrar, som förestå
var sin förvaltningsgren el. ministerium, samt en
kronjurist inrymmer kabinettet också 4 ministrar
utan portfölj. Också om lokalförvaltningen
innehåller författningsurkunden vissa regler. De
lokala enheternas organisation skall fastställas i lag
enl. principerna för lokal självstyrelse. De skola
äga församlingar som rådplägande organ, vilka
liksom de högsta exekutiva organen och i viss
utsträckning också andra lokala tjänstemän skola
utses genom direkta folkval. De skola ha rätt
att förvalta sin egendom och att för sig fastställa
stadgor inom lagens gräns. En lag av så
speciell art, att den blott är tillämplig på en enda
lokal förvaltningsenhet, kan ej av riksdagen
fastställas utan samtycke av majoriteten av röstande
inom samma enhet. De lokala enheter, på vilka
dessa principer skola tillämpas, äro dels 1 ä n,
omfattande ant. någon av storstäderna Tokyo,
Osaka och Kyoto och kallade fu el. landsbygd
och kallade ken, dels stads- och
landskommuner, av vilka de förra kallas shi el. cho och
de senare son el. mura. Den främsta nyheten
består däri, att chefen för länet, som förr
utnämndes av kabinettet, nu väljes av länets
röstberättigade inv. F.Lth.
Rättskipning. Fullt moderna principer råda i
domstolsväsendet, som är under omdaning.
Domarna äro oavsättliga utom Högsta domstolens
(vars främste led. är högste domaren), vilka äro
underkastade förtroendevotum efter allmänt val
vart 10 :e år. övriga domare utnämnas för 10
— 1065 –
— 1066 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
