Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
föda, endast 20% till kreatursfoder. Korn ätes
tillsammans med ris, antingen helt, krossat el.
som grovt mjöl; en inblandning av 50% i ris
är vanlig. Vete förmales och en del användes till
framställning av sojasås. Ganska vanlig är
odling av olika slags hirs, som också användas
till människoföda. Medan vete odlas i hela J.
och fördelar sig lika på bevattnade och icke
bevattnade marker, odlas korn huvudsaki. i
centrala J. och förekommer mycket obetydligt
på Hokkaido och i s. J. Bland övriga
näringsväx-ter kunna nämnas sojabönor, batater, potatis
och grönsaker, vilkas sammanlagda areal dock
är mindre än vetets. De odlas företrädesvis på
icke konstbevattnad mark i synnerhet i närheten
av de stora städerna, vilka lämna de bästa
avsättningsmöjligheterna, men även som
vintergrödor på risområdena, omväxlande med korn.
Fruktodlingen bedrives också på icke
konstbe-vattnade marker. Apelsiner, spec. mandariner,
representera i värde 46 °/o av hela fruktodlingen.
Apelsinträdets nordgräns ligger vid 370 n.br.,
och odlingen är koncentrerad till den mot s.
vettande delen av stillahavskusten. Med hänsyn
till värdet följa därefter äpplen, dadelplommon
(Diospyros Lotus), päron, plommon och
persikor. Industriväxterna uppta en förvånansvärt
liten areal (308,000 ha). Viktigast är tobak,
därnäst komma raps, hampa, lin och sockerör.
Tebusken är mycket utbredd över centrala och
s. J. men upptar ändå en areal på endast 40,000
ha; Vs av skörden exporteras till USA och
Ca-nada. Av stor betydelse är även mullbärsträdet,
på vars blad silkesfärilens larver leva.
Mullbärsträdodlingarna täcka 9 % av den odlade
arealen och komma alltså närmast ris- och
veteodlingen. 30 °/o av alla japanska lantbruk ha
mullbärsträds- och silkesmaskodling. Från
mitten av april till slutet av okt. är den japanske
bonden sysselsatt med utfodringen och skötseln
av silkesmasken, och 3 ggr under loppet av
denna tid föres ”skörden” ut i marknaden.
Hälften därav exporteras så gott som helt till USA,
varav följer, att priset på silke i USA är
utslagsgivande för många japanska bönders
ekonomi. — Boskapsskötseln är ej av större
betydelse för det japanska lantbruket. Orsaken
härtill är att söka i brist på naturlig ängsmark,
och bönderna ha icke råd att på sina snålt
tillmätta jordbitar i större utsträckning odla
foderväxter. Vanl. äger varje jordbrukarfamilj
endast en el. ett par kor. Japanerna ha ej heller
lärt sig uppskatta mjölk och kött, varför
kreaturen äro av betydelse endast som dragdjur.
Hälften av J :s bönder sakna dragdjur, 40 °/o äro
i besittning av ett sådant och 10% äga flera
än ett. 1939 funnos 2 mill. nötkreatur, varav
endast 123,000 höllos för mjölkproduktionens
skull. I motsats till Kina har J. en mycket
obetydlig svinavel; högst var 7:e familj har ett svin.
Samma knapphet råder också på får och getter.
Däremot har fjäderfäaveln stor utbredning, i det
att varje hushåll i genomsnitt har 9—10 fjäderfän.
Skogsbruk. Skogen täcker 54,5 % av
ytinnehållet, och i förh. till arealen hör J. till
världens skogrikaste länder, men sedd i relation
till befolkningssiffrorna blir ställningen en
an
nan, i det att pr inv. kommer endast Vs ha
skogbeväxt mark. V4 av behovet av trävaror
måste importeras, huvudsaki. från USA, Canada
och Filippinerna. Hälften av skogsarealen äges
av staten el. andra offentliga inst. och är till
stor del föremål för rationell skogsvård.
Viktigare än framställningen av sågade trävaror är
produktionen av bränsle och träkol.
Produktionen av sågade trävaror har sin tyngdpunkt
förlagd till Hokkaido, där barrskogen har den
största utbredningen. De viktigaste trädslagen
äro japansk ceder (CryptomeKia japo’nica), Pinus
densiflo’ra, Pinus ThunbePgii, Pic’ea jezoe’nsis,
Ab’ies sachaline’nsis och solcypress (Chamaecyp’aris
obtusa).
Havsfisket spelar en viktig roll i J :s
näringsliv, såväl för folkförsörjningen som för
exporten. Under tiden närmast före 2:a
världskriget utvecklades fisket högst avsevärt genom
införande av bättre båtar och fiskredskap samt
genom att det med hjälp av de modernaste
metoder och flytande fabriker utsträcktes långt
utanför kustområdet, slutl. ända bort mot
kusterna av Alaska, Australien, Afrika och
Sydamerika. Den japanska regeringen spelade härvid
en så direkt positiv roll, att fiskets utvecklande
kunde anses som ett led i J:s nationella politik.
Mer än en gång blev J. härigenom invecklat i
internationella konflikter. Med Sovjetunionen
ingick J. 1925 en fiskerikonvention, som gav J.
betydande fiskerättigheter i de östsibiriska
farvattnen. J. var före 2:a världskriget världens största
fiskerination. 1936 uppgick fångsten av fisk till
3,168 mill. kg, framför allt sill, sardiner, lax,
tonfisk, makrill och torsk. Härtill kommo
betydande kvantiteter skaldjur, ss. den stora
kungs-krabban, räkor och ostron. En omfattande odling
av karp, ål, guldfisk och ostron m.m. bedrevs.
Mycket stora mängder alger m.m. tillvaratogos,
så att den totala mängden sjöprodukter uppgick
till över 5,300 mill. kg med ett värde av 307 mill.
yen. 1,5 mill. personer voro sysselsatta inom
fiskerinäringen. Fiskkonservindustrien var
betydande med ett värde av 216 mill. yen.
Valfångsten gav 3 mill. yen. 2:a världskriget
medförde stora förändringar. Omedelbart efter
krigets avslutande blev fisket först inskränkt till
hemmafarvattnen, men för att undvika
hungersnöd bland befolkningen har det efter hand fått
utvidgas, och japanska fiskare uppgivas på sista
tiden ha överskridit de fastställda gränserna.
Expansionen har stött på motstånd, särsk. från
Sovjetunionen och Kina, och protester ha avgivits
till de allierades överkommando (SCAP). 1947
beräknades totalfångsten till c:a 3,000 mill. kg.
Fiskeflottan omfattade 1949 452,142 fartyg på
tillsammans 1,093,532 bruttoton (c:a 75% av flottan
beräknas utgöras av båtar under 5 t).
Mineral- och krafttillgångar. J. är
fattigt på mineral. Störst betydelse har
kolproduktionen, i värde representerande hälften av
den totala mineralproduktionen. 1948
producerades 33,7 mill. t. De största fyndigheterna
finnas på Kyushu och Hokkaido, men kolen äro
genomgående mjuka och ligga inbäddade i tunna
lager med komplicerad geologisk struktur.
Kolförrådet beräknas till c:a 10 milliarder t,
sva
— 1073 —
— 1074 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
