Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jarno, Josef - Jarno, Georg - Járnsiða - Járnviðr - Jarosław - 1. Jaroslav I (rysk furste) - 2. Jaroslav Vladimirovitj (rysk storfurste) - Jaroslavl - Jaroslavlområdet - Jaroslavskij, Jemeljan (Minej Izrailovitj Gubelman) - Jarovisering - Jarra(h) - Jarre, Fritz - Jarres, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JARNO
humor. Han framförde bl.a. en del
Strindbergs-dramer. Hans hustru H a n s i N i e s e-J. var en
saftig och ytterst populär framställarinna av det
folkliga Wiens muntra fruar. G.Kg.
Jamo, Georg, österrikisk tonsättare av
ungersk börd (1868—1920), har komponerat operorna
”Die schwarze Kaschka” (1895), ”Der Richter von
Zalamea” (1899) och ”Der zerbrochene Krug”
(1903) samt operetterna ”Die Förster-Christel”
(1907) och ”Das Musikantenmädel” (1910) m.fl.
JåmsiÖa, isländsk lagbok, se Järnsida.
Jåmviör, nord, myt., se Järnskog.
Jaroslaw [-rå’slaf], stad i Polen, vojvodskapet
Rzeszöw, nära ryska gränsen, vid floden San och
järnvägen Kraköw—Lw6w; 22,195 inv. (1939).
Handels- och industristad med sågverk, tegelbruk,
brännvinsbränneri, tvål- och cementfabriker. Enl.
traditionen grundades J. på 1000-talet av
storfursten Jaroslav, var under medeltiden ett starkt
fäste, utsattes under 14—1500-talen för angrepp av
tatarerna, tillhörde 1772—1918 Österrike-Ungern
och var under 1 :a och 2:a världskrigen ett viktigt
och flera gånger omstritt brohuvud vid San,
1939—44 ockuperat av tyskarna. Ney.
Jaroslav [-sla’f], ryska furstar.
1) Jaroslav I, son till Vladimir den helige,
efter vars död han 1014 erhöll Novgorod; 1016
fördrev han sin bror Svjatopolk från Kiev. Efter
krigiska förvecklingar med Polen 1016—19 blev
han 1036 herre över hela Ryssland. J. tillskrives
ett storartat lagstiftningsarbete samt skildras som
en handelns och kyrkans befrämjare. Han var
g.m. Olof Skötkonungs dotter Ingegerd.
2) Jaroslav Vladimirovitj, storfurste
av Novgorod, regerade i tre skilda perioder
under 1100-talets två sista decennier. I nordisk
och västeuropeisk historia är J. bekant genom den
traktat, som han utfärdade och som reglerade
främmande länders köpmäns handel på Novgorod.
Jaroslavl [jareslaM], industristad i
Sovjetunionen, administrativt centrum för Jaroslavlområdet;
298,000 inv. (1939; 114,277 1926). J., som ligger
vid järnvägen Moskva—Archangelsk, 280 km
n.n.ö. om Moskva och vid Volga på ömse sidor
av Kotorosls inflöde, är en av de mest
betydande Volga-hamnarna och ett viktigt
industricentrum, som snabbt tillvuxit under de senaste
årtiondena. De viktigaste industrigrenarna äro
transportmedels- (i sht bil- och cykel-), maskin-,
kemisk, textil- (särsk. bomulls-), läder-, tobaks-,
sprit- och livsmedelsindustri; stora fabriker för
syntetiskt gummi och elektriska maskiner,
sågverk, varv. — J. är den äldsta staden vid Volga,
grundad 1024 av den ryske varjagfursten
Jaroslav, blev 1463 införlivad i det moskovitiska
riket, spelade under den s.k. ”stora oredan” i
början av 1600-talet en stor roll och var en tid
även Rysslands huvudstad. Under revolutionen
1918 förstördes J :s vackraste delar. J. har ett
av Rysslands äldsta kloster, Spasskij monastyr,
från xioo-talet samt talrika kyrkor, tavelgalleri,
bibi, och museer. Edg.K.
Jaroslavlområdet [jarsslaM-], ry. Jaroslavskaja
oblast, administrativt område i mell. delen av
europeiska RSFSR, bildat av n.v. delen av f.d.
Ivanovos industriområde; 63,100 km2, 2,271,307
inv. (1939). J. utbreder sig på ömse sidor av
övre Volga och dess bifloder Kostroma, Sjeksna
och Mologa. I ö. delen härska skogsbygder med
spannmålsodling, i n.v. linodlingsområden och i
s.ö., i Jaroslavl-Kostroma-Rostov-regionen,
industriområden med intensiv potatisodling.
Huvudstad: Jaroslavl. Edg.K.
Jaroslavskij [jareslaTskaj], J e m e 1 j a n, eg.
Minej Izrailovitj Gubelman, rysk
politiker av judisk börd (1878—1943), urspr.
apoteks-assistent, anslöt sig till socialdemokratiska
partiet vid dess grundande 1898 och följde vid dess
splittring bolsjevikerna. Han var verksam som
politisk agitator, deltog i partikongresser i
Stockholm 1906 och London 1907, arresterades 1908 och
dömdes till 8 års straffarbete samt förvisning till
Sibirien. 1917 infann sig J. i Moskva, deltog
aktivt i den bolsjevikiska statskuppen i nov. s.å.
och 1918—19 i skapandet av röda armén i
egenskap av befälhavare för Moskvas militärområde.
1921 blev han led. av och sekr. i partiets
centralkommitté, 1923 led. av Sovjetunionens centrala
exekutivkommitté, sedermera högsta råd. J. var
verksam som publicist, han blev känd som
stalinismens teoretiker och som förf, till
bolsje-vikpartiets officiella historia (”Istorija VKP(b)”,
1933). Han ledde den häftiga antireligiösa
propagandan i Sovjetunionen 1929—41. Bland hans
skrifter märkas ”Die Gottlosenbewegung in der
Sovjetunion” (1933) och ”Landmarks in the life
of Stalin” (1940). A.Pe.
Jarovise’ring (”försomring”, av ry. jarovoj,
vår-sädes-), bot., en metod att omvandla höstsäd till
vårsäd, d.v.s. utsädet behandlas så, att höstsäd,
sådd om våren, redan samma år lämnar mogen
skörd. J. tillgår så, att sädeskornen få svälla under
2—3 dagar vid god tillgång på vatten och vid en
temp. på 5—io°. Behandlingen avbrytes, då
groddarnas rotanlag börja tränga igenom groddhinnan.
Därefter sänkes temp. under 10—30 dagar till
någon grad över 0 (o—30) för vissa sorter, till 5—6°
för andra o.s.v. J. har även utförts med timotej,
rödklöver och ängskavle. De ryska försöken ha i
många fall givit mycket goda resultat: större antal
ax el. blomhuvud, kortare utvecklingstid och i
vissa fall högre proteinhalt. I sht de ryska
forskarna D. N. och T. D. Lysenko ha inlagt stora
förtjänster om det praktiska utnyttjandet av j.
I andra länder har metoden i regel slagit mindre
väl ut. — Litt.: E. Åberg, ”Om j.” (i ”Naturen
och vi”, 1939). W.
Jarra(h), bot., art av släktet Eucaly’ptus*.
Jarre, Fritz Johan, skogsman,
organisations-man (f. 23/io 1897), civiljägmästare 1924, bitr,
sekr. och kontorsföreståndare i
riksskogstaxe-ringsnämnden 1924—32, socialt ombud i Statens
arbetslöshetskommission 1932—37, ombudsman
1937—43 och dir. 1943—47 i Svenska
lantarbets-givareföreningen, dir. i Svenska
arbetsgivareföreningen sedan 1948.
Jarres, Karl, tysk jurist och politiker (f. 1874),
överborgmästare i Duisburg 1914—23 och från
1925; 1923—25 riksinrikesminister och v. kansler
i ministären Marx; våren 1925 högerpartiernas
(”riksborgarblockets”) kandidat i i:a
valomgången till rikspresidentposten, varvid han erhöll
relativt flest rösfer (över 10 mill.). I 2:a
val
— un —
— 1112 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
