Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jarlabanke - Jarler - Jarlsberg - Jarlsberg og Larvik amt - Jarmuk, Yarmuk - Jarnac - Jarnach, Philipp - Jarno, Josef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JARNO
Jarlabankes bro.
nader, som J. i kristen anda låtit utföra för sin
själ, t.ex. den s.k. Jarlabankes bro el.
Täby t ä (inhägnad väg), som en gång utgjort
Upplands präktigaste runminnesmärke med fyra
ståtliga stenar, ristade av runmästaren Fot. Med bro
menas i detta fall en vägbank över sank mark.
En sten vid Vallentuna kyrka förkunnar, att J.
ensam ägde hela Täby och hela Vallentuna
hun-dare och sålunda var en jorddrott av mycket stora
mått. Ytterligare ett antal ristningar härröra från
medl. av J:s släkt, som kan följas genom fyra
släktled — ristningarna äro därför också av stor
betydelse för Upplands runkronologi. — Litt.: E.
Wessén (& S. B. F. Jansson), ”Upplands
runinskrifter”, i (i ”Sveriges runinskrifter”, 6, 1940—43). L.
Jarler, ärkebiskop (d. 1255), invigd till
ärkebiskop 1236. J :s ämbetstid inföll under ett
avgörande skede i svenska kyrkans historia, då
genom kyrkomötet i Skänninge 1248 den
kyrko-rättsliga ordningen stabiliserades i närmare
anslutning till den kanoniska rätten. J. deltog i
detta möte, upprättade i enlighet med dess beslut
det första domkapitlet i Uppsala och gav
tiggar-ordnarna rätt till verksamhet inom ärkestiftet.
Jarlsberg, gods vid Tönsberg i Vestfold fylke
i Norge, huvudgård i stamhuset, före 1893
grevskapet J. Slottet av sten uppfördes o. 1700 men
ombyggdes 1812. Grevskapet upprättades och
skänktes jämte gården 1673 till Peder Griffenfeld;
sedan 1684 tillhör J. ätten Wedel-Jarlsberg men
tillfaller vid ättens utslocknande Oslo univ.
Jarlsberg og Larvik amt, förr namn på Vestfold
fylke.
Jarmu’k, Y a r m u k, arab. Sheriat al-Menadire,
vänsterbiflod till Jordan, upprinner i Hauran och
mynnar s. om Gennesaret.
Jarnac [zarnakk’], stad i dep. Charente i v.
Frankrike, vid floden Charente 25 km v. om
Angoulème; 3,307 inv. (1936). Nära J. ledo
hu-genotterna under Coligny och Ludvig av Condé
13/s 1589 ett nederlag mot de kungl. trupperna
under hertigen av Anjou och Tavannes, varvid
Condé stupade.
Jamach [-/], P h i 1 i p p, fransk-tysk tonsättare
av katalansk härstamning (f. 1892), var 1912—14
elev i piano av Risler och i harmonilära av
Lavignac, studerade sedermera för Busoni, vars
opera ”Doktor Faustus” han fullbordade, samt
blev 1927 prof, i komposition vid musikhögsk.
i Köln. J., som skriver i modern, ofta atonal
stil, har bl.a. komponerat ”Sinfonia brevis” för
orkester, 1 stråkkvintett, 2 stråkkvartetter, 2
violinsonater, pianosonatin, sonatin för flöjt och
piano, flera sångcykler etc. Av hans tidigare
produktion (före op. 10) kunna nämnas
orkestersviten ”Winterbilder” samt förspel till
”Prome-theus”. P.L.
Jarno, Josef, österrikisk skådespelare och
teaterledare av ungersk börd (1866—1932), var
tidigare anställd vid olika teatrar i Berlin, ledde
1899—1924 Theater in der Josefstadt och
Lust-spielstheater, båda i Wien. J. var en förträfflig
framställare av borgerliga karaktärer såväl inom
skådespelet som lustspelet, full av fantasi och
Jarlsberg.
— 1109 —
— nio —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
