Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jemen - Jemine - Jena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JENA
Jena.
litik. Men svårigheterna voro stora och fördelarna
obetydliga. 1635 lämnade deras siste ståthållare
J. Det skulle dröja 200 år, innan den gamla
politiken åter upptogs, nu av Egyptens kraftfulle
styresman, Muhammed Ali, som besatte flera
viktiga punkter i J. Sedan hans maktområde
inskränkts till Egypten, fullföljde Turkiet från 1840
hans politik. Men först de genom Suezkanalen
underlättade förbindelserna tilläto det att på
allvar göra sig gällande. Huvudstaden San’ä besattes
1871, och J. var därefter i viss utsträckning under
Turkiets kontroll till slutet av 1 :a världskriget
1918. — Av de lokala dynastier, som tid efter
annan uppstodo i J., blev en av verklig betydelse.
Dess grundare, Zaid, härstammade från Husain,
kalifen Alis son med Muhammeds dotter Fatima.
En fraktion av schiiterna benämnes efter honom
zaiditer. Med honom och hans anhängare fick
denna religiösa riktning insteg i J. redan mot
slutet av 800-talet och omfattas nu av o. 2 A av
dess befolkning. Oavsett hur stor politisk makt
dynastien haft, ha J :s zaiditer alltid slutit upp
kring dess huvudman som sin ledare, imam. I
senare tid blev detta avgörande för J :s ofta hårda,
i vissa trakter aldrig brutna motstånd mot den
turkiska ockupationen, och efter i:a världskrigets
slut ledde det till att imamen Jahja (d. 1948)
av makterna erkändes som suverän över det nu
fria J. Dennes försök att utvidga sitt land mot
n. över Asir och i n.ö. över Nadjran ledde till
konflikt med Ibn Sauds växande storrike. Den
löstes genom ett kort krig 1934, vilket klarlade
maktförhållandena till Ibn Sauds fördel. I s. och
s.ö. äro J:s gränser någorlunda bestämda genom
det brittiska Adenprotektoratets sträckning. I
frågor av allarabiskt intresse har J. sedan kunnat
uppträda som likaberättigat vid sidan av övriga
”arabiska stater”. P.;A.Mg.
Je’mine, förk. av lat. Jesu dom’ine, Herre Jesus.
Jena, stad i Thüringen i mell. Tyskland, vid
Saale c:a 160 m ö.h. och 65 km s.v. om Leipzig;
72,323 inv. (1939; 13,400 1890). J. nämnes som
stad 1284. Dess äldsta del, Altstadt, ligger på
Saales v. sida, där denna genom Mühltal mottar
Leutrabach. Yngre stadsdelar sträcka sig mot n.
i Saales dalgång och åt n.v. i Mühltal. På Saales
ö. sida ligger förstaden Jena-Ost. J. har ett
naturskönt läge, omgivet av bergkullar av
mussel-kalk, i n. Landgrafenberg (270 m ö.h.), i v.
Galgenberg (212 m) och i ö. Hausberg (378 m).
Järnvägen Weimar—Gera korsar här linjen Halle
—München. Inom Altstadt märkas univ.,
grundlagt 1558, samt Städtisches Museum. I n. ligga
botanisk trädgård och Prinzessinnengarten med
planetarium, i s.v. Zeissverken (Carl Zeiss’ optiska
fabrik) och Schotts glasbruk. Staden har stora
bokförlag. Jämte univ. finnas talrika
bildningsanstalter och fackskolor; astronomiskt
observa-torium. Av de medeltida befästningarna kvarstå
Johannistor och Pulverturm (1300-talet). Vid det
gamla torget ligga rådhuset (1340), bekant för
sitt konstrika urverk, vidare flera gamla
borgarhus samt monument över kurfursten Johan
Fredrik av F. Drake (1858) och Bismarckbrunnen
av A. Hildebrand (1894). J. har ett par
medeltida kyrkor, Katolska kyrkan, nu ombyggd, och
Stadskyrkan. På det forna slottets område reser
sig sedan 1908 det nya univ.-huset. Slutl. märkes
Volkshaus, upprättat av Zeisska stiftelsen*. Dess
anläggningar ha genom demontering och bort-
— 1145 —
— 1146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
