Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jena - Jenaglas - Jenaplanen - Jenatsch, Georg - Jengi-Hessar, Jangi-Hisar - Jenil - Jenisej - Jenisejer, jenisej-ostjaker - Jenisej-inskrifterna - Jenisejsk - Jenkinson - Jenks, Edward
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JENAGLAS
flyttning (till Ryssland och Sydtyskland) nära
nog upphört att existera. Stora skador ha även
bombningarna i 2:a världskriget vållat, såväl hos
Zeiss som i staden i övrigt. [K.E.B.;E.W.]P.
Slaget vid Jena 14/io 1806. Samtidigt med Davouts
strid med den preussiska huvudarmén vid
Auer-städt besegrade Napoleon själv här med betydligt
överlägsna krafter de preussisk-sachsiska
trupperna under Hohenlohe. Förbjuden att angripa
fransmännen och underskattande Napoleons energi lät
Hohenlohe fullständigt överraska sig, så att den
ena avd. efter den andra av hans trupper blev
slagen i en hopplös kamp mot de i varje särskild
strid mångdubbelt överlägsna fienderna. Den
föråldrade preussiska lineartaktiken torde däremot
ej ha spelat den olycksdigra roll man velat
tillskriva den. P.S.
Jenaglas, se Glas.
Jenaplanen, pedag., vanlig benämning på den
psykologiskt planmässiga omorganisation av
undervisningsväsendet i staden Jena, som företogs
av prof. Peter Petersen. 1912 tog han initiativ
till denna skolplan, vilken sedan utvecklades
alltmer och särsk. efter nazismens genombrott 1933
spreds till olika delar av Tyskland. J. avsåg att
skapa en enhetlig samskola, i vilken alla
begåv-ningstyper, alla trosriktningars och
samhällsklassers barn möttes och sammanhöllos så länge som
möjligt, helst i 10 år. Årsklasserna ersattes med
grupper, i allm. omfattande 3 årsklasser, vilka
skulle utgöra samhällen i miniatyr och genom
sin brokiga sammansättning underlätta individens
inväxt i samhällslivet. Skolan skulle vara en
plats, där barnen levde i verklig gemenskap,
varför stor vikt lades vid bl.a. grupparbete och
skolfester. Eleverna fingo själva stifta lagar för
gruppen och övervaka, att de efterlevdes.
Grupperingen och arbetets utformning understöddes
av psykologiska forskningar i den pedagogiska
situationen, utförda av lärarna och
lärarkandidater vid univ. — J. tillvann sig stort intresse, icke
minst genom de internationella pedagogiska
veckor, som årl. anordnades i Jena, och försök med
denna metod ha förekommit även i Norden.
Senare kom emellertid j. att allt närmare anslutas
till det nazistiska uppfostringsväsendet, och
Petersen inriktade sig bl.a. på att skapa en
uppfostran i ledarskapets anda (”eine Führungslehre
des Unterrichtes”). — Litt.: P. Petersen, ”Skolliv
och undervisning i en fri, allmän folkskola”, 1—2
(i ”Pedagogiska skrifter”, 137—138, 1931), ”J. för
en fri, allmän folkskola” (därst., 143, 1933). E.Bng.
Jenatsch, Georg, schweizisk partigängare, se
Graubünden.
Jengi-Hessar, J a n g i-H i s a r, av Svenska
missionsförbundet 1912 grundad missionsstation i
kinesiska östturkestan. Verksamheten nedlades
1938, då samtliga missionärer fördrevos från
östturkestan, och har ej kunnat återupptagas.
Jenil, spansk flod, se Genil.
Jenise’j, en av Nordasiens största floder, 4,063
km (tills, med Angara-Selenga c:a 5,200 km)
lång; flodområdet 2,551,600 km2 (enl. A. Tillo).
J. uppkommer i n. Mongoliet mellan Sajanska
bergen och Tannu-ola på c:a 1,400 m ö.h. genom
förening av bergfloderna Bei-kem och Chä-kem.
Den egentliga källflöden är Chadarsuk, som
myn
nar i Kara-Buluksjön, varifrån Bei-kem avrinner.
Från den plats, där vattendragen förenas, har
floden namnet J. I sitt översta lopp är J. en
brusande bergflod, genombryter Sajanska bergen
och rinner med talrika forsar åt n. genom
berglandet mellan Minusinsk och Krasnojarsk.
Härifrån är floden segelbar. Betydande tillflöden
erhåller den blott från h. Efter föreningen med
den viktigaste bifloden Angara el. övre Tunguska,
Bajkalsjöns avlopp, är J. c:a 1,5 km bred. Den
rinner nu i stort sett längs v. randen av den
centralsibiriska platån med hög högerstrand och
flack vänsterstrand genom nästan folktomma
trakter. Här mottar den ytterligare de stora
tillflödena Steniga Tunguska och Nedre Tunguska.
Efter ett långt lopp över tundran mynnar J. med
deltabildning (Brechov-öarna) i den trattformiga
Jenisejviken av Ishavet. J. är mell. Sibiriens
viktigaste pulsåder och blir så i desto högre grad,
ju mera man utnyttjar den s.k. ”stora n.
sjövägen” från Ryssland till de sibiriska floderna, vilket
är den bekvämaste och billigaste vägen för
exporten av Nordasiens produkter till Europa. N.v.
om Dudinka (Dudinskoje) anlades 1917
djuphamnen Ust-Port (Ust-Jenisejskij Port) och 1929 c:a
250 km längre uppför floden hamnstaden Igarka.
Här utväxlas lasten mellan ocean- och
flodångarna. De förnämsta orterna vid J. äro f.ö.
Jeni-sejsk, Krasnojarsk, Minusinsk och Abakan. Vid
nedre J. ha upprättats ett flertal meteorologiska
stationer. Vid Jenisejsk är floden tillfrusen i
medeltal 171 dagar, vid Turuchansk 203 och vid
mynningen 240 dagar årl. Fisket är betydande
och bedrives främst från Jenisejsk och
Krasnojarsk. En kanal av några km längd förbinder Obs
biflod Ket med J :s biflod från v., Kas. [P.JEdg.K.
Jenise’jer, j e n i s e j-o s t j a k e r, folkstam, se
Ostjaker 2).
Jenisej-inskriftema, arkeol., se Sibiriska inskrifter.
Jenisejsk, stad i Krasnojarskområdet, RSFSR,
vid Jenisej c:a 70 km nedanför övre Tunguskas
inflöde; c:a 6,000 inv. (1930-talet, 12,000 1900).
Hamn. Betydande flodfiske och pälshandel.
Me-deltemp. i jan. —23^4, juli I9°4. N.ö. om staden
finnas rika gulddistrikt. J. grundades 1618 som
militärstation och var huvudstad i forna guv.
Jenisejsk. Efter järnvägens framdragande över
Krasnojarsk har J. gått starkt tillbaka.
Jenkinson [jeij’kinsn], Robert Banks,
engelsk statsman, earl av Liverpool*.
Jenks [jegks], Edward, engelsk jurist och
historiker (1861—1939), lärare i juridik vid skilda
engelska univ., i Oxford 1896—1903, studierektor
vid juristskolan i London 1903—24. Ur J:s rika
produktion kunna nämnas ”Constitutional
experiments of the Commonwealth” (1892),
”Conside-ration in English law” (s.å.), ”Outline of
Eng-lish local government” (1894 och senare), ”A
history of the Australian colonies” (1896), ”Law
and politics in the Middle Ages” (1898), ”Edward
Plantagenet” (1902), ”Parliamentary England”
(T9O3)> ”A digest of English civil law” (1905—17,
3 ed., 2 bd, 1938), ”Husband and wife” (1909),
”The government of British Empire” (1918, 5 ed.
1937) och ”The book of English law” (1928, 4 ed.
1936). J- utgav 14—18 ed. av H. J. Stephens’
”Commentaries on the laws of England”. K.
— 1147 —
— 1148 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
