Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerusalem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JERUSALEM
trappor mellan pyloner till förgårdar och nådde
fram till ”kopparhavet” och brännofferaltaret,
vilket höjde sig framför ingången till själva templet;
denna ingång bevakades av pelarna Boas och
Jakin. Templet, ”Det heliga”, var högt men
relativt kort; dess inre pryddes av offerbord,
ljusstakar m.m., väggarna voro belagda med
guldbleck, sirat av växtornament. Innanför ”Det
heliga” låg ”Det allra heligaste” med arken*. Efter
babyloniska fångenskapen blev det förstörda
templet restaurerat och slutl., genom Herodes den
store, ombyggt i hellenistisk stil. N.v. om
tempelplatsen blev en borg uppförd, vilken även av
Herodes ombyggdes och kallades Antonia.
An-tiochos IV befäste på s.ö. kullen en borg Akra,
vilken förstördes 142 f.Kr. På andra sidan
Tyro-pöondalen mitt emot templet låg hasmonéernas
palats. I stadens n.v. hörn anlade Herodes ett
praktfullt palats, som omgavs av stora hallar och
parkanläggningar och skyddades av de tre
tornen Fasael, Hippikus och Mariamne. Här torde
den plats ha varit, där Jesus blev dömd av
Pilatus. Josefos särskiljer på sin tid fem delar av
J.: övre staden (s.v. kullen), nedre staden (s.ö.
kullen), tempelberget, förstaden (n.v. delen) och
nya staden (n. om templet). — Sedan urgamla
tider var staden omgiven av murar. På n. sidan
omtalas tre, den första byggd av Salomo. Denna
mur omfattade även tempelplatsen. Den andra
el. Hiskias mur synes på vissa delar ha gått n.
om den första. Den tredje muren uppfördes av
Agrippa I. De båda senare murarnas sträckning
är ännu icke klarlagd; dock äro arkeologerna i
allm. av den uppfattningen, att den andra muren,
som fanns på Herodes’ och Jesu tid, gick s. om
Golgata och att således Golgata med den v. el.
n.v. därom liggande Klippgraven verkligen var
beläget där — el. ung. där — traditionen utvisar
platsen (se nedan om Gravkyrkan).
J. är uppfyllt av minnen, och den katolska
traditionen anger noggrant platserna för den heliga
historien, men i alltför få fall torde den ha
sannolikheten för sig. Detta gäller särsk. Via
dolo-rosa el. Kristi vandring från det ställe, där han
dömdes av Pilatus, till Golgata (om den s.k.
Ecce-homo-bågen se nedan; om domplatsen i
Herodes palats se sp. 1177). Betesdadammens
belägenhet och anordning ha däremot numera
verifierats (se nedan).
Den stora tempelplatsen (al-IJa’ram aschscharif)
utgör numera en jämn platå, delvis belamrad med
romerska och arabisk-turkiska byggnadsrester.
Dess substruktioner, som förbinda de
ursprungliga bergskullarna, innehålla vidsträckta pelarrum
(”Salomos stallar”), vilka sannolikt varit
vattencisterner, ombyggda under herodiansk tid.
”Gyllene porten” i ö. muren (nedåt Kidrondalen),
av muhammedanerna igenmurad, är ett
kupol-täckt, kolonnburet rum med hellenistiska och
bysantinska byggnadsformer. En del av
tempelplatsens v. grundmur är den s.k.
klagomuren*. V. därom reser sig över en i dagen
gående klippa (det enda synliga av Morija
berg), som möjl. uppburit israeliternas
brännofferaltare men till vilken muhammedanerna
knutit legenden om Muhammeds himmelsfärd, en
utomordentligt vacker centralbyggnad,
Klippdomen kallad, felaktigt Omarmoskén, färdigbyggd
691 under kalifen Abd-el-Melila, i det yttre
täckt av glaserade, ljusblå fajansplattor, i det inre
prydd av ornamentala mosaiker. Framför den
öppna platsen i s. ligger moskén al-Aksa, en
sju-skeppig basilika, sannolikt urspr. en kristen kyrka.
— N. om tempelplatsen, innanför den s.k.
Ste-fansporten, framträda, nära Betesdadammen, vars
två avd. med omgivande hallar nyligen blivit
delvis frilagda, åtskilliga romerska byggnadsrester,
bland dem en båge över nuv. gatan, kallad
Ecce-homo-bågen. Den s.k. Via dolorosa, utgående
därifrån åt v., svänger sedan nedåt s. på den
romerska huvudgatan, Cardo, vilken med sina
saluhallar tillkom under 2:a årh. e.Kr., sedan J. blivit
Colo’nia Agrippi’na. Från denna förde en delvis
(i det ryska klostret vid Gravkyrkan) bevarad
bågport till romarnas forum, vid vars n. sida reste
sig ett Venustempel, byggt över den plats, där
de kristna tillbådo vid Frälsarens grav och där
klippomgivningen nivellerades. Detta tempel
ersattes av kejsarinnan Helena och kejsar
Konstantin med en storartad helgedom, som från Cardo
utbredde sig till bergshöjden i v.: från en förgård
inträder man i en femskeppig basilika, och bakom
denna utbreder sig en större gård, med
Golgata-kapellet i s., och i v. reste sig den runda
memorialbyggnaden, inneslutande en kapellartad
uppbyggnad i mitten, över den heliga graven
(i närheten finnas innanför Gravkyrkans område
andra klippgravar från herodiansk tid). Detta
— 1177 —
— 1178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
