Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesaja - Jesajas himmelsfärd och martyrium - Jeschibah - Jeschil-yrmak - Jeschonnek, Hans - Jesd - Jesdedjerd - Jesenin (Esenin), Sergej Alexandrovitj - Jesid - Jesider - Jesmas - Jeso (Yezo) - Jesper - Jesper Marci - Jespersen, Otto - Jessai, Jesse - Jesse, Fryniwyd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JESAJAS HIMMELSFÄRD OCH MARTYRIUM
från de äldre profeterna siar J. om en ”rest”, som
skall räddas undan Jahves dom, en tanke, som blev
betydelsefull för den senare eskatologien. Kring
J. fylkade sig en skara lärjungar (Jes. 8:16), bland
vilka bevarandet och samlandet av J :s profetior
ägde rum. Den nuv. Jesaja-boken (Jes. i—39)
består av 5 självständiga saml.: kap. 1—12 om Juda,
Efraim, Damaskus och Assyrien; kap. 13—23 om
främmande folk; kap. 24—27 en sen eskatologisk
apokalyps, kap. 28—35 hotelser och löften; kap.
36—39 Jesaja-legender. Om kap. 40—66 se
Deute-ro-Jesaja och Trito-Jesaja. — Litt.: B. Duhm, ”Das
Buch J.” (4 Aufl. 1922); S. Mowinckel, ”Profeten
J.” (1925), ”J.” (1949); E. Morbeck, ”Profeten J.”,
1, (1927); M. Ehrenpreis, ”De som byggt Israel”
(1929); O. Procksch & P. Volz, ”J.” (2 bd, 1930
—32); A. Bentzen, ”J.” (2 bd, 1943—44). G.Bsm.
Jesajas himmelsfärd och martyrium, en skrift,
innehållande i kap. 1—5 en judisk legend om
Jesajas söndersågande (jfr Hebr. 11:37), bevarad på
etiopiska, i kap. 6—11 en kristen skrift om Jesajas
himmelsfärd, sedd i en vision, från 2:a el. 3:e årh.
e.Kr., bevarad på etiopiska och i latinsk och
slavisk övers. — Litt.: ”Die Apokryphen . .. des Alten
Testaments”, 2, utg. av E. Kautzsch (ny uppl.
1921); ”Neutestamentliche Apokryphen”, utg. av
E. Hennecke (2 Aufl. 1924).
Jeschibah (hebr.), benämning på östjudisk
tal-mudhögskola, vari lärokursen i cheder fortsättes
och avslutas.
Jesch’il-yrmak’, turkisk flod, se Ye?il Irmak.
Jeschonnek [jäj’å-], Hans, tysk militär (1899
•—!943), officer 1916. J. var under slutet av 1 :a
världskriget jaktflygare. Efter kriget
tjänstgjorde han vid kav. samt deltog någon tid i
flygutbildning i Sovjetunionen. Då det tyska
flygvapnet återuppbyggdes, kom J. (1935) tillbaka
till denna försvarsgren och placerades i
flygministeriet. 1938 blev han överste och samtidigt
chef för operationsavd. i flygvapnets generalstab.
I febr. 1939 blev han generallöjtnant (senare
generalöverste) och chef för denna generalstab,
vilken befattning han innehade vid sin död. Hm.
Jesd, stad i Persien, se Jezd.
Jesdedjerd, konungar, se Jezdegerd.
Jesenin [jesie’niin] (E s e n i n), S e r g e j
Alexandrovitj, rysk diktare (1895—1925). J.
uppväxte hos sina ”gammaltroende” farföräldrar
på landet, framträdde som skald 1915 och
förvärvade snart många beundrare. Hans diktsaml., ”En
bypsalmbok” m.fl., visa stor formtalang, i hans
bondenaivitet finnes dock något tilltvunget och
ibland poserande. Efter revolutionen 1917 var J.
först anhängare till socialrevolutionärerna men
övergick snart till kommunisterna. Han blev en
av de ledande inom de s.k. imaginisternas litterära
skola. 1922 utgav han ett lyriskt poem med episk
bakgrund, ”Pugatjov”. I ”Moskva kabakskaja”
(”Krogarnas Moskva”) ger ett tygellöst svirarliv
sin brutala bikt. J. besökte 1919—21 Tyskland
och Amerika. En tid var han g.m. Isadora Duncan.
J. begick självmord efter en alltmer disharmonisk
tillvaro. Agr.
Jesid, kalifer, se Jazid.
Jesi’der, folkstam, se Jazider.
Jesmas, se Dismas.
Jeso (Y e z o) [jezz’å], äldre namn på Hokkaido.
Jesper, mansnamn, se Kasper.
Jesper Marci, superintendent (d. 1591),
kyrkoherde i Vadstena 1569, av Johan III 1579 avsatt
på gr. av sitt ingripande mot den från Vadstena
kloster utgående katolska propagandan, av
hertig Karl 1581 insatt som superintendent i det
nybildade Karlstads stift. J. var en energisk
motståndare till Johan III:s liturgiska
reformsträvanden, vilka han bl.a. bekämpade genom en
rad polemiska skrifter.
Jespersen, Jens Otto Harry, dansk
språkforskare (1860—1943), prof, i engelska språket och
litteraturen i Köpenhamn 1893—-1925, en av sin tids
främsta språkforskare.
Hans forskning, som
kännetecknas av
tan-keskärpa, självständighet och mångsidighet,
rörde med förkärlek
språkliga
principspörsmål, språkriktighetsfrå-gor och språkfilosofi.
Intresserad pedagog
kämpade han för en
reformerad språkundervisning (t.ex. i
”Sprog-undervisning”, 1901)
och utgav högt
skattade läroböcker även
för skolstadiet. Han verkade även för
världsspråkstanken och utarbetade ett förslag till
internationellt hjälpspråk, novial*. Bland hans talrika
arbeten märkas ”Studier over engelske kasus”
(1891, gradualavh.), i omarbetad form ”Progress in
language” (1894), ”Chaucers Liv og Digtning”
(1893), ”Fonetik” (1897—99), ”Lehrbuch der
Phone-tik” (1904) och ”Phonetische Grundfragen” (s.å.),
”Growth and structure of the English language”
(1905, flera nya uppl.), ”A modern English
gram-mar” (7 bd, 1909—49), ”Nutidssprog” (1916),
”Bör-nesprog” (1923), ”Language, its nature,
de-velopment and origin” (1922) och ”The
philo-sophy of grammar” (1924), i vilka två sistn. J.
utförligt framlade sin syn på språklivet,
”Men-neskehed, nasjon og individ i sproget” (1925, även
engelsk uppl.) samt det intressanta memoarverket
”En Sprogmands Levned” (1938). Till J:s 70-årsdag
utkom festskriften ”A grammatical miscellany
offered to O. J.” (med bibliogr.). Ekw.
Jess’ai, Jesse, se Isai.
Jesse [jess’i], Fryniwyd Tennyson, engelsk
författarinna (f. o. 1890), g. 1918 m. förf. H. W.
Harwood, studerade först konst, var journalist
i London, skrev litterär kritik i ”English
Re-view” och ”Times Literary Supplement”, har
sedan 1913 utg. en rad romaner och novellsaml.
samt böcker av icke skönlitterärt innehåll, bl.a.
”Beggars on horseback” (1915), ”Secret bread”
(1917), ”Murder and its motives” (1924), ”Tom
Fool” (1926; sv. övers. 1927), ”Moonraker” (1927;
sv. övers. ”Piratbriggen”, 1929), ”Many latitudes”
(1928), ”The lacquer lady” (1929), ”The solange
stories” (1931), ”A pin to see the peepshow”
(1934), ”Sabi pas; or I don’t know” (1935), ”Act
of God” (1937), ”London front” (1940) och ”While
London burns” (1942), de två senare tills, med
sin make, och ”The story of Burma” (1946).
— 1183 —
— 1184 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
