- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 14. Högbo - Johansen /
1207-1208

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jèze, Gaston - Jezjov, Nikolaj Ivanovitj - J.G.S., Kvarn-ab. - Jhalawar - Jhangarkulturen - Jhansi - Jhelum, Jhelam - von Jhering, Rudolf - Jhukarkulturen - Ji- - Jibaro - Jiddisch - Jig - Jigg, gigg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JEZJOV

1904—46. Jämte ett antal andra forskare på den
offentliga rättens områden grundade J. 1927
Institut international de droit publique, vars förste
ordf, han var 1927—30. Hans främsta arbeten
äro ”Cours de Science des finances et de
législa-tion financière” (6 bd, 1922—37) och ”Les
prin-cipes généraux du droit administratif” (1904, 3 éd.,
6 bd, 1925—36). H.Ci.

Jezjov [jezå’f], Nikolaj Ivanovitj, rysk
politiker (1895—1939), anslöt sig 1917 till
bol-sjevikpartiet, var 1918—21 politisk instruktör i
den röda armén och beklädde därefter olika
förtroendeposter inom partiapparaten, bl.a. 1927
■—34 posten som chef för centralkommitténs
per-sonalavd. 1929—30 var J. v. folkkommissarie
för jordbruket. När röster höjdes mot den
under Jagodas regi inledda utrensningsaktionen
inom parti, stat och armé, uppträdde J. som den
häftigaste förespråkaren för aktionens
fortsättande. Han blev i sept. 1936 Jagodas efterträdare
som inrikesfolkkommissarie samt 1937 led. av
Sovjetunionens högsta råd. Under J :s ledning
antogo utrensningarna omfattande dimensioner
genom de stora processerna jan. 1937-—mars
1938 (se Ryssland, historia). Parallellt med och
i skuggan av dessa pågingo massavrättningar och
-deportationer (utan dom och rannsakan) av
Sta-lins motståndare. I dec. 1938 entledigades J. från sin
post, beskylld för att ha överskridit sina
befogenheter, arresterades och avrättades kort därefter. A.Pe.

J.G.S., K v a r n-a b., se Kvarn-ab. J.G.S.

Jhalawar [eng. utt. ja’laoaa], stat i s.ö.
Raj-putana, Indiska unionen; 2,098 km2; 122,299 inv.
(i94i).

Jhangarkulturen, se Induskulturen.

Jhansi [eng. utt. ja’nsi], stad i s.v. Förenade
prov. Agra och Oudh, Indiska unionen; 103,250
inv. (1941). J., som är järnvägsknut, har stora
järnvägsverkstäder.

Jhelum [eng. utt. ji’lom], J h e 1 a m, antikens
Hy das’ pes, 720 km lång flod i n.v. Indien, hör till
Indus’ flodsystem och är en av Punjabs 5 floder,
upprinner på Himalaya, inom Kashmir, flyter först
i n.v. riktning, genombryter Pir Panjalkedjan,
vänder sedan mot s. och mynnar i Chenab. Jfr Indus
och Punjab.

von Jhering [je’~], Rudolf, tysk rättslärd (1818
—92), prof. 1845 i Basel, 1852 i Giessen, 1868 i
Wien, från 1872 i Göttingen. J. var en av de
ledande juridiska vetenskapsmännen på 1800-talet.
Urspr. utgick han från den historiska skolan men
företrädde sedan en mera spekulativ riktning.

Hans huvudarbete är
”Geist des römischen
Rechts” (5 bd, 1852—
78). Vidare märkas
ӆber den Grund des
Besitzschutzes” (1868),
”Der Besitzwille”
(1889), ”Scherz und
Ernst in der
Juris-prudenz” (1885), ”Der
Kampf um’s Recht”
(1872; övers, till
nästan alla europeiska
språk). J:s andra
huvudarbete är ”Der |

Zweck im Recht” (2 bd, 1877—83). Mera
populära arbeten äro ”Die Jurisprudenz des täglichen
Lebens” (1870) och ”Das Trinkgeld” (1882). Från
1856 utgav J. den efter honom ofta betecknade
tidskr. ”Jahrbücher für die Dogmatik des
heuti-gen römischen und deutschen Privatrechts”. K.

Jhukarkulturen, se Induskulturen.

Ji-, se även Dji-.

Jib’aro, se Jivaro.

Jiddisch, en urspr. i Amerika (yiddish)
uppkommen stavning av ty. jüdisch, är den numera vanliga
benämningen på vad som förr kallades
judetyska, i rabbinsk litteratur i regel ”vårt” el.
”aschkenasiskt språk”. Det uppstod i Tyskland
under tidig medeltid, då de invandrande judarna
med bibehållande av en del semitiska, ävensom
tidigare upptagna romanska språkelement tillägnade
sig den medeltyska, som alltjämt är
huvudbeståndsdelen av j. Senare tillskott ha kommit från
högtyskan och, efter den stora judeutvandringen
österut undan förföljelserna i Tyskland under
korstågstiden, från slaviska språk, främst polska
och vitryska. J. talades före nazismens
judeförföljelser på 1930-talet av c:a 1 mill. judar, ehuru det
under den judiska upplysningen, haskala,
bekämpades som ett mindervärdigt blandspråk och
föraktfullt kallades jargon (jfr Jargong), en benämning,
som upptogs av j:s förkämpar men senare åter
ogillats. Språket kan indelas i två huvuddial., den
ena, som är basis för skriftspråket, talades av o.
3A av alla jiddischtalande, från Polen, Ukraina och
Rumänien, den andra, nordligare, av dem från
Litauen och Vitryssland. På 1400-talet utbredde sig
j. även till Lombardiet och senare till England.
Genom emigrationen har j. vunnit utbredning även
i USA, Argentina och Sydafrika, medan 2:a
världskriget och därmed förknippade händelser
ha inneburit, att dess förutsättningar och
existensmöjligheter i Europa i hög grad minskats.
Uttalet av j. är ej enhetligt. I såväl formlära som
syntax avviker j. högst betydligt från högtyska.
Ändelser ha bortfallit el. förbytts,
verbalböjningen förenklats och nya ord bildats genom
kombinationer av element från helt skilda språk. J.
har utbildat en särskild kurrentskrift, men i
tryck användes den hebreiska kvadratskriften
(se Raschiskrift). Se vidare Judisk litteratur.
— Litt.: S. Birnbaum, ”Praktische Grammatik
der jiddischen Sprache” (1919); R. Meyer, ”J.”
(1918). [O.]L.

Jig [jigg] (eng.), gammal engelsk dans. Jfr
Gigue.

Jigg, gigg (eng. jig, av okänt ursprung),
tekn., rörlig uppspänningsanordning för
arbets-stycken till underlättande av mekanisk
bearbetning. Vanl. omsluter j. arbetsstycket, varvid
detta kan insättas och uttagas medelst en enkel
spännanordning; j. kunna dock vid större
arbets-stycken fastsättas lokalt på dessa. J. användas
företrädesvis för arbeten i borrmaskin (b o r
r-jigg), ss. borrning, brotschning och gängning,
varvid de äro försedda med noggrant
bearbetade och exakt inplacerade, härdade bussningar,
medelst vilka verktygen styras. På detta sätt
kunna en stor mängd operationer utföras i rask
följd med tillhjälp av en enda j., och garanti
vinnas, att alla arbetsstycken bli lika bearbetade

— 1207 —

— 1208 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 22 02:51:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-14/0742.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free