Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jodzinkstärkelselösning - Joe - Joel (tidskrift) - Joel (skriftställare) - Joël, Karl - Joensuu - Joffe, Adolf Abramovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOFFE
Joensuu.
på oxiderande ämnen, användes vanl. i form av
reagenspapper, dränkta med lösningen. Papperet
är ett ytterst känsligt reagens för påvisande av
små spår av nitrösa gaser. Dessa frigöra jod ur
jodzink (zinkjodid), som färgar stärkelsen blå.
Jodkaliumstärkelselösnin-g och
-papper, som användas för samma ändamål, äro
mindre känsliga.
Joe [jåu], engelsk kortnamnsform för Josef.
Joel, tidskrift, utg. av Föreningen för
elektricitetens rationella användning*.
Joel, judisk profetisk skriftställare, från vilken
kärnan i Joels bok, kap. i—2, i GT torde
stamma. J. berättar om en förödelse genom
gräshoppor och torka och siar om god skörd på åker
och vinberg. När J. levat, är ovisst. Ofta försättes
han till 5æ årh. f.Kr. J:s bok har senare blivit
eskatologiskt överarbetad; olyckorna äro tecken
på Jahves annalkande domsdag. — Litt.: T. H.
Robinson & F. Horst, ”Die 12 kleinen Propheten”
(2 bd, 1936—38).
Joel, Karl, schweizisk filosof (1864—1934),
1893 doc., 1897 prof, i Basel. J. har med
utgångspunkt i den äldre tyska idealismen strävat till
en nyidealism, framställd i det systematiska
huvudarbetet ”Seele und Welt” (1912). Bland hans
övriga skrifter, mestadels av filosofihistorisk och
historiefilosofisk art, märkas ”Nietzsche und die
Romantik” (1905, 2 Aufl. 1923), ”Antibarbarus”
(1914), ”Jakob Burckhardt als
Geschichtsphilo-soph” (1910), ”Geschichte der antiken
Philoso-phie”, 1 (1921) och ”Wandlungen der
Weltan-schauung” (2 bd, 1928—34). Självbiogr. i ”Die
Philosophie der Gegenwart in Selbstdarstellungen”,
1 (1921). ”Festschrift für K. J.” utkom till J:s
70-årsdag 1934. — Bibliogr. i ”Bibliographie der
philosophischen, psychologischen und pädagogi-
schen Literatur in der deutschsprachigen Schweiz
1900—1940” (1944). [A.Wn]E.An.
Joensuu [jå’enso], stad i Kuopio län, ö. Finland,
vid Pielis älvs utlopp i Pyhäselkä sjö; 15 km2;
7,376 inv. (1948), finsktalande. J., som är
handels-centrum för n.ö. Karelen, grundades 1848. Sedan
Pielis älvs kanaler öppnats för trafik 1883, har
stadens näringsliv tagit ett starkt uppsving. J.
har en regelbunden stadsplan och är huvudsaki.
bebyggt med låga trähus. Bland större
byggnader märkas kyrkan (arkitekt J. Stenbäck), det
vackra stadshuset (arkitekt Eliel Saarinen) samt
föreningshuset Pielisjoen linna (arkitekt Ole
Gripenberg). Framför stadshuset i en plantering finns
ett frihetsmonument (Y. Liipola). Antalet
arbetsställen inom industrien, är 28 med 430 arbetare
(1947). I stadens närmaste omgivningar finnas
stora träförädlingsindustrier. Hamnen har en
kajlängd av c:a 500 m. Järnvägsförbindelse erhölls
1894. I J. finnas tett gosslyceum, en flickskola
och en samskola, samtliga finskspråkiga. Mdn.
Joffe [jå’fe], Adolf Abramovitj, rysk
kommunistisk politiker (1883—1927), tvangs på
gr. av deltagande i den ryska revolutionsrörelsen
att länge vistas i Västeuropa, där han jämte L.
Trotskij 1908 grundade den socialdemokratiska
tidn. ”Pravda”. J. återvände 1912 till Ryssland
men fängslades och förvisades till Sibirien. 1903
—17 mensjevik anslöt han sig hösten 1917 till
bolsjevikpartiet, deltog 1918 i fredsförhandlingarna
i Brest-Litovsk och var därefter sändebud i
Tyskland. På gr. av sin revolutionära propaganda
utvisades han därifrån jämte hela ryska legationen
kort före tyska novemberrevolutionen. J. förde
fredsförhandlingarna med de baltiska staterna och
Polen, var rysk representant vid konferensen i
Genua 1922, var senare verksam på olika diplo-
— 1225 —
— 1226 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
