Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Johan (målare) - Johansson, Harald - Johansson, Levi - Johansson, Sven - Johansson, Simon - Johanson, Edvard - Johansson, Cyrillus - Johansson, Erik (fackföreningsman) - Johansson, Albin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANSON
grepp på oljefärgen att mattas, och han valde nu
med förkärlek i stället pastellen som
uttrycksmedel. Ofta når han i sina pasteller en fördjupad
landskapsuppfattning och en märklig tolkning av
t.ex. molnbildningarnas arkitektur; både det
lyriska och det monumentala i hans syn kommer
här fram på ett omedelbart sätt. Ej blott som
målare utan även i teckning och litografi har J.
frambragt personligt lödiga ting. — Litt.: Monogr.
av R. Hoppe (1940); H. Hedemann-Gade, ”Från
Skovgaard till Martin Emond” (1944), ”Skånsk
konstrevy” (1945). H.Ge.
Johansson, Harald Elias, geolog 1880—
1931), se sp. 5.
Johansson, Le vi, folklivsskildrare (f. V12 1880),
fil. hedersdr 1949. J., som varit verksam som
folkskollärare i Fränsta, Medelpad, är en av
Sveriges flitigaste och mest insiktsfulla
upp-tecknare av folkliga traditioner, främst gällande
den primitiva livsföringen i J:s födelsesocken
Frostviken, Jämtland. Hans uppteckningar, som
börjades 1905, finnas i Nordiska museet,
Lands-målsarkivet i Uppsala (bl.a. stor
ordbokssam-ling från Frostviken) och i museet i Härnösand.
Han har publ. delar av sitt material i åtskilliga
uppsatser, bl.a. i ”Fataburen” (1933 och I944),
i ”Jämten” samt i sitt stora arbete ”Bebyggelse
och folkliv i det gamla Frostviken” (i
”Skrifter, utg. genom Landsmåls- och
folkminnes-arkivet i Uppsala”, ser. B, 3, 1947). Självbiogr.
i ”Årsböcker i svensk undervisningshistoria”, 70:2
(1944). Sn.
Johansson, Sven Christian, läkare (f. 30/i
1880), med. lic. i Lund 1907, med. dr vid
Karolinska inst. 1924;
överläkare vid kirurgiska
avd. på Göteborgs
barnsjukhus 1914—26,
överkirurg på
Sahlgrenska sjukhuset i
Göteborg 1926,
överläkare vid kirurgiska
avd. där 1936—45,
prof:s titel 1936. J :s
vetenskapliga
författarskap behandlar
företrädesvis den
kirurgiska tuberkulosen
samt övrig ben- och
ledkirurgi.
Johansson, Eric Simon Tage, geolog,
markforskare (1881—1944), agronomexamen vid
Ul-tuna 1907, fil. dr i Uppsala 1915, anställd vid
Sveriges geol. undersökning 1914, statsgeolog
1917. J. ägnade sig åt kvartärgeologien, särsk.
jordarternas beskaffenhet och egenskaper,
agro-geologi och hydrogeologi, ofta med praktiskt
syfte.
Johanson, Karl Edvard, fackföreningsmän
och politiker (1882—1936), urspr. skoarbetare,
intog tidigt en ledande ställning inom skoarbetarnas
fackföreningar, var 1905—13 förbundssekr. och
1913—20 ordf, i Sko- och
läderindustriarbetare-förbundet. 1920 blev han Landsorganisationens
sekr. och 1930 dess ordf. J. var stadsfullmäktig
i Stockholm 1919—21, led. av A.k. från 1919 och
led. av 2:a lagutskottet och Utrikesnämnden,
socialfullmäktig 1921—23, tillhörde många år
Centrala skiljenämnden och var led. av styrelsen
för Vin- och spritcentralen. Han gjorde även en
betydande insats i den kooperativa rörelsen,
deltog i bildandet av Konsumtionsföreningen
Stockholm och var från 1923 led. av Kooperativa
förbundets förtroenderåd. J. deltog i ett stort antal
internationella kongresser, var länge Sveriges
ombud vid Internationella arbetsbyråns i
Genève konferenser och led. av den svenska
delegationen för det internationella socialpolitiska
samarbetet. S.Br.
Johansson, Laurentius C y r i 11 u s, arkitekt (f.
V7 1884), har sedan 1910 haft privat verksamhet
i Stockholm. J. var stadsarkitekt i Södertälje
1917—25, i Ludvika 1931—41 och i Vaxholm
1935—40, lärare i stadsplanekonst vid Konsthögsk.
1922—31. J :s byggnader, som vanl. äro utförda
i tegel, utmärkas av monumental slutenhet och
tyngd i släktskap med samtida
Hamburg-arkitek-tur och 1910-talets nationalromantiska
byggnader. Han har utfört ritningar till bl.a. Vin- &
spritcentralens lagerhus vid Norrtull (1923),
Är-stabron (1923—24), affärshuset Centrum (1931)
och Försvarsstabens nybyggnader på Gärdet
(1942), samtliga i Stockholm, samt Värmlands
museum i Karlstad (1929). Dessutom har han
utfört ett större antal hyres- och privathus samt
stadsplaner. — J. har publicerat sina arbeten och
deras bärande idéer i ”Byggnaden och staden”
(1936). S.Re.
Johansson, Erik Gabriel, fackföreningsmän,
kommunalpolitiker (f. 6/ii 1885). J-, som urspr.
var affärsbiträde och sedan maskinarbetare, blev
1911 ombudsman hos Stockholms
kommunalarbetares samorganisation. 1936—48 var han kassör
i Kommunalarbetareförbundet, vars starka
ekonomiska ställning i stor utsträckning är ett
resultat av hans insatser. Stadsfullmäktig i
Stockholm sedan 1923 och led. av stadskollegiet sedan
1930 har han länge intagit en framskjuten
ställning inom den socialdemokratiska
stadsfullmäktigegruppen och är sedan 1947 kollegiets ordf. Th.
Johansson, Karl Albin Abraham, kooperatör
(f. “A 1886). J. började som springpojke och
affärsbiträde i Stockholm och blev 1905
föreståndare för en kooperativ handelsförening där.
Han var 1907—15 som kassachef knuten till
Kooperativa förbundet men lämnade denna befattning
för att bli ledare för den på hans initiativ
bildade Konsumtionsföreningen Stockholm. Denna
byggdes under J :s ledning upp som ett modernt
storföretag genom sammanslagning av ett antal
mindre föreningar, vilka tidigare stått isolerade.
1918 återkom han till Kooperativa förbundet, där
han sedan 1924 varit verkst. dir. och
styrelse-ordf. I denna egenskap har han nedlagt ett
framgångsrikt arbete på att konsolidera och
utvidga förbundets verksamhet, särsk. den som
bestått i att genom grundande av tekniskt
högtstående produktionsföretag för masstillverkning
bryta prishöjande privatmonopol. Samtidigt har
J., ehuru socialdemokrat, ofta varit motståndare
till statsingripanden inom näringslivet med den
motiveringen, att kooperationen bättre än staten
skulle kunna komma till rätta med
missförhållanden på olika områden. Den utomordentligt
— 15 —
— 16 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
