Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnsson, Jive - Johnson, Mary - Johnsson, Per - Johnson, Lasse - Johnson, Eyvind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHNSON
som ungdomsledare. Led. av A.k. sedan 1945.
J. har bl.a. utg. ”Tro och gärning. Minnesskrift
till Stockholms stadsmissions 75-årsjubileum”
(1928) och är sedan 1939 red. för ”Stockholms
julbok”. Han erhöll 1944 festskriften ”Livssyn och
social vård”. K.Gw.
Johnson, Astrid Maria (Mary), f. Carlsson,
skådespelerska (f. 11A 1895). J. anställdes redan vid 15
års ålder vid John Borghs sällskap. Två år senare
övergick hon till Karin Swanströms trupp och 1914
till Hjalmar Selander vid Nya teatern i Göteborg.
T917—19 var hon knuten till Skådebanan,
varefter hon, med avbrott för gästspel vid Intima
teatern och Folkteatern i Stockholm, uteslutande
ägnat sig åt filmverksamhet, såväl i Sverige som
i utlandet, företrädesvis i Tyskland. Bland
hennes bästa roller må nämnas Anne-Marie i
”Dunungen” och titelrollen i ”Hennes lilla majestät”
(Karl Gerhard). J. tillhörde de första svenska
filmstjärnorna. Bland hennes tidigare filmroller
kunna nämnas dem i ”Herr Arnes pengar”, ”Johan
Ulfstjerna”, ”En lyckoriddare”, ”Gunnar Hedes
saga” och ”Familjens traditioner”. — G. 1) 1914—
19 m. Karl Gerhard, 2) 1920 m. skådespelaren
Einar Röd, 3) m. tyske regissören Rudolf
Klein-Rogge. A.L.
Johnsson, Per Albin, kommunalman, politiker
(f. 31/3 1898). J. äger Kastanjegården i Mörrums
sn, Blekinge, och har sedan början av 1930-talet
spelat en framträdande roll i kommunens och
länets offentliga liv. Sedan 1941 tillhör han A.k.
(Folkpartiet) och har varit en av kammarens
mera uppmärksammade ledamöter. Han har bl.a.
specialiserat sig på lagfrågor och är led. av 2:a
lagutskottet samt av Lagberedningens rådgivande
nämnd (sedan 1945), har tillhört flera kommittéer
och är sedan 1948 led. av Bostadsstyrelsen. Th.
Johnson, Lars (Lasse) Sebastian, målare (f.
12/t 1899), utbildad vid Althins målarskola 1918—20
och Konsthögsk. 1920—24. Redan under
akademitiden företog J. en studieresa till Italien, 1928
—29 reste han till Frankrike och Spanien och
1934—35 tdl Grekland och Nordafrika. Till
Grekland, där han nått många av sina mest frappanta
resultat i skildringar av folktyper och folkliv,
återvände han under senare delen av 1940-talet, då
även Turkiet besöktes. Under sistn. resa drev han
upp en större lys- och färgkraft än tidigare, även
i rena landskap, och syntes kulminera som målare.
I början, under 1920-talet, var han övervägande
inställd på formen och dokumenterade sig som
en duktig tecknare. Den sakliga hållningen, ibland
med måttfull inblandning av naivism, kunde då
ge en viss torrhet el. hårdhet åt hans måleri. På
1930-talet frigjordes emellertid målarglädjen, särsk.
i de grekiska figurstudierna och -kompositionerna,
även om enstaka bilder, ss. ”Bonde från los”,
alltjämt behärskades av teckningens slagkraft.
Efter hemkomsten från första Grekland-resan
målade J. bl.a. motiv från Västkusten och från
Åla-bodarna (1938) i ömsom mustigt djupklingande,
ömsom blondare tonart, nästan alltid med
behagligt samstämd färg och ej sällan med lyrisk
underton. Småningom drogs han mot
porträttmåleriet, där han åstadkom färgfriska,
karakteristiska ting utan officiell uppsträckthet, gärna med
modellen insatt i sin naturliga miljö. I J ;s 1948
Lasse Johnson: Morgon i hamnen, Kåseberga, 1942.
framvisade, nya reseresultat kvarstod den
okonstlade friskheten men nu i förbund med en
djärvare intensitet; här märktes landskapsmålningar
och pittoreska genrebilder från Antalya i Turkiet
och Hydra i Grekland. H.Ge.
Johnson, Eyvind Olof Verner, författare (f.
29/7 1900). J. föddes i överluleå och prövade
tidigt som kroppsarbetare flera olika yrken. 1920
kom han till Stockholm, där han sysslade med
journalistik, och tills, med några andra radikala
litteratörer (Beijer, Holmström, Värnlund) utgav
han den lilla avantgardetidskr. ”Vår nutid”. 1921
—23 studerade han i Tyskland och Frankrike. Vid
tiden för debuten bodde han i hemlandet men
återvände snart till Frankrike, där han stannade
till 1930. Efter krigets slut 1945 slog han sig ned i
Schweiz och bosatte
sig 1949 i England.
1936 erhöll J.
Samfundet De nios pris. —
Sin litterära
utgångspunkt fann J. hos
Knut Hamsun och
Gustav
Hedenvind-Eriksson. Redan vid
debuten med
novell-saml. ”De fyra
främlingarna” (1924) hade
emellertid den
norrländska vildmarksro-mantiken brutits genom
modern psykologi och
humoristisk människouppfattning. Den ironiska
genomlysningen av individer och skeenden är
karakteristisk för J:s hela produktion. Hos
karaktärerna i debutnovellerna finns samtidigt något
ångestfyllt och grubbelsjukt, som hör
mellankrigstiden till. Dessa drag återkomma i
romanen ”Timans och rättfärdigheten” (1925),
”Lett-re recommandée” (1927; utg. på sv. under
titeln ”Stad i ljus”, 1928) och ”Stad i mörker”
(1927); Hamlet-andan har det kallats. Denna
kan även urskiljas i den dystra småstadsskild-
SU 15.
2 — Red. avs], 16/i 50.
— 33 —
— 34 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
