Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnson, Eyvind - Johnssno, Melker - Johnsson, Helge - Johnson, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHNSON
ringen ”Minnas” (1928). I karaktärernas
brokiga sammantvinning av grubbel, kluvenhet,
rättskänsla och vanmakt återvänder den i J :s
yppersta roman från denna period, ”Kommentar
till ett stjärnfall” (1929). Av de tidigare
romanerna är ”Stad i ljus” närmast en
personlig-hetsanalys efter Gides mönster, de tre övriga
turnera och studera främst människan i hennes
sociala relationer. Samtliga dessa verk äro
komponerade efter klassisk romantradition. Med
”Kommentar till ett stjärnfall” ha impulserna
från Gide mognat till att omfatta även romanens
yttre byggnad. Intrigen kring och inom
storaffärsmannen — J. hämtar gärna sina motiv
från högborgerlig miljö — belyses och diskuteras
ur olika, dialektiskt motsatta plan. Främst sker
detta genom att J., ledd av Freuds psykologi
och James Joyces litterära föredöme,
utbyggt den inre monologen till en konstnärlig
och kompositionell grundfaktor. Det dystra och
söndergrubblade i J:s produktion under 1920-talet
har han själv betraktat som en Hamlet-tendens.
”Avsked till Hamlet” (1930) heter hans nästa
roman. Den söker vägen ur grubblet till
handlingen. I ”Bobinack” (1932) är titelfiguren en
handlingsmänniska, affärsman, övermänniska
bortom gott och ont. I ”Regn i gryningen” (1933)
har samma avsked formats till ett vitalistiskt,
existentialistiskt tema. 1930 är även på annat
sätt ett gränsår. Fram till denna tid är
gestalt-skapandet ett viktigt led i J :s konstnärskap. Det
finns flera ypperliga personskildringar i de
tidigare böckerna. I de senare är J. övervägande
analytiker och idédiktare. Hans figurer få nu
ofta en schematisk allmängiltighet. Bobinack
t.ex. blir mer en handlingsmänniskans princip än
en enskild handlingskraftig person. — Ett nytt
grepp om den individuella karakteristiken är den
självbiografiska ”Romanen om Olof”, J :s kanske
största konstverk (”Nu var det 1914”, 1934, ”Här
har du ditt liv!”, 1935, ”Se dig inte om!”, 1936,
”Slutspel i ungdomen”, 1937; romanen utkom i
1 vol. 1945). Med novellsaml. ”Än en gång,
kapten!” (1934) hade J. återvänt till motiven
från sin norrländska hembygd. Mot bakgrunden
av dess strävhet och mystik skildrar han nu den
unge Olofs liv. Med grace, humor och intensitet
tecknas de ensamma och hårda uppväxtåren.
Stäm-ningsmiljön i de fyra huvudpartierna
framsug-gereras ur fyra stora symboliska sagor, kring vilka
var och en av delarna är komponerad. Detta
liksom den mjukt lyriska stilen ger verket mer
karaktär av fri, romantisk lek än av realistisk
skildring. — Under slutet av 1930-talet tillhörde J.
de diktare, som med kraft togo till orda i
kampen mot diktatur och förtryck. Det skedde i
romanerna ”Nattövning” (1938) och ”Soldatens
återkomst” (1940) samt i romanserien ”Krilon”
(”Grupp Krilon”, 1941, ”Krilons resa”, 1942,
”Krilon själv”, 1943; serien utkom i 1 vol. 1948).
Här ha de formella experimenten och kanske
också det överlägset konstnärliga greppet fått
lämna plats för förkunnelse. Humanitet,
humanism och solidaritet bli ledande begrepp i dessa
romaner. Efter kriget tog J. upp ett gammalt
tema, det komiskt anakronistiska antikreportaget.
Novellsaml. ”Natten är här” (1932) hade varit
det första experimentet i genren, det upprepas
i den modernt turnerade sagan om Odysseus,
”Strändernas svall” (1946). Liksom denna roman
har J:s sista, ”Drömmar om rosor och eld”
(1949), en politisk underton. Programmet från
beredskapsböckerna har här mognat och fått en
mer helstöpt konstnärlig utformning. Motivet i
den sista romanen är hämtat från 1600-talets
Frankrike, med häxprocesser, religionsförföljelse
och politiskt intrigspel. Samtidigt är den en
exponent för sin upphovsmans skaplynne av bister
ironi, humor och intelligent psykologi. Stilistiskt
och formellt är J. en av de främsta nyskaparna
i sin generation. Den oupplösliga enheten
mellan stil och innehåll och mellan stil och
personlighet visar sig icke minst i hans noveller.
I ”Sju liv” (1944, även omtattande en novellsaml.
från 1940, ”Den trygga världen”) har J. givit ut
dem i samlad uppl.; i ”Pan mot Sparta” (1946)
ingår ett mindre urval. J. har även utg.
”Dagbok från Schweiz” (1949) samt tills, med Sigurd
Hoel ”Som en av våra egna” (1944), samtal över
svensk och norsk litteratur. — Litt: K. Jaensson,
”Nio moderna svenska prosaförfattare” (1941); I.
Harrie, ”In i fyrtiotalet” (1944); J. Claudi, ”E. J.”
(1947); R. Oldberg, ”Nutidsförfattare” (1949). I.Hlm.
Johnsson, Albert Melker Heribert,
litteraturhistoriker, skolman (f. 3% 1903), fil. mag. i Lund
1926, fil. dr i Göteborg 1934, doc. i
litteraturhistoria vid Göteborgs högsk. 1936—38, adjunkt i
modersmålet och historia vid Högre allm. lärov.
å Östermalm i Stockholm 1937, lektor där 1947.
J. var 1927—32 litteraturrecensent i ”Ny tid” och
har medarbetat bl.a. i ”Göteborgs handels- och
sjöfarts-tidn.”, ”Arbetet”, ”Dagens nyheter”,
”Af-tontidn.” och ”Tiden”. Han var 1941—47 litterär
rådgivare i Kooperativa förbundets bokförlag och
är sedan 1944 led. av Nämnden för svensk
språkvård. J., som under lundatiden var aktiv medl. av
studentföreningen Clarté, tog starka intryck av
marxismen, vilket hade inflytande på hans
verksamhet som litteraturforskare och litterär kritiker.
Han har med konsekvens och utbyte tillämpat
ett sociologiskt betraktelsesätt i ”En åttitalist.
Gustaf af Geijerstam 1858—95” (dr-avh., 1934)
och ”D. H. Lawrence. Ett modernt tankeäventyr”
(1939). I ”Nietzsche och Tredje riket” (1943)
belyste J. sambandet mellan nationalsocialismen och
den tyske tänkaren. Som kulturhistoriker har J. i
radikal anda tagit ställning till skilda aktuella
litterära, pedagogiska och politiska spörsmål, bl.a.
i essäsaml. ”Ledmotiv 1939—46” (1946). På
uppdrag av 1946 års skolkommission studerade J.
1946—47 skolväsendet i USA, varom han berättat
i skriften ”Enhetsskola och lärarutbildning i
USA. Några erfarenheter” (1948). E.
Johnsson, Helge Napoleon, botanist,
skogsman (f. 7/3 1912), fil. dr i Lund 1944,
avd.-föreståndare vid Föreningen för växtförädling av
skogsträd, Ekebo, Källstorp, 1938, föreståndare där 1950.
J. har utg. ”Meiotic aberrations and sterility in
Alopecurus myosuroides Huds.” (1944) samt
arbeten om skogsträdens genetik och cytologi.
Johnson [jånsn], Samuel, engelsk författare,
lexikograf och kritiker (1709—84), son till en
bokhandlare i Lichfield. Från barndomen sjuklig
(ehuru som vuxen en jätte till kroppsbyggnad och
— 35 —
— 36 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
