Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johnson, John Albert - Johnsson, Mikael - Johnson, Hiram - Johnson, Lionel - Johnson, James - Johnson, Douglas - Johnson, Hugh - Johnson, Edwin Carl - Johnson, Martin - Johnson, Louis - Johnson, Herschel - Johnson, Van - Johnson City - Johnson, A., & co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHNSON
en framträdande roll inom hemstatens
demokratiska parti, invaldes 1898 i dess senat och var 1905
—09 dess guvernör. Som sådan lade han i dagen
stor duglighet och samlade 1908 många röster som
presidentkandidat vid demokraternas
partikonvent. B.
Johnsson, Mikael, folkbildningsman, se
Soi-ninen.
Johnson [Jånsn], Hi ram Warren, amerikansk
politiker (1866—1945), urspr. advokat i
Kalifornien, var 1911—17 dess guvernör, vid 1912 års
presidentval progressisternas kandidat till posten
som v. president, hade 1917—41 säte i
unionsse-naten som republikan. J. hade stort inflytande
såväl inom parti som representation. Främst
framträdde han inom utrikespolitiken. Han var
en av isolationismens främsta talesmän,
bekämpade 1920 Wilsons politiska system och var ivrig
tillskyndare av USA:s isolationistiska
neutrali-tetslagstiftning 1934—35. En lag av 1934, som
förbjöd ytterligare amerikansk rådgivning åt
stater, vilka icke fullgjort sina förpliktelser i fråga
om krigsskulderna, bar efter J. namnet
”John-sonlagen”. B.
Johnson [jånsn], Lionel Pigot, engelsk skald
(1867—1902), skrev formfulländade dikter,
inspirerade av djup religiös känsla med katolsk färgning
och av kärlek till Irland, hans adopterade
fädernesland. J. var även en framstående kritiker,
framför allt med den utsökta ”The art of Thomas
Hardy” (1894). Samlade dikter 1915.
Johnson [Jånsn], James Weldon, amerikansk
negerförfattare (1871—1938), verkade en längre
tid som advokat, var amerikansk konsul i
Venezuela 1906—07, i Nicaragua 1909—12, var sekr.
i National Association for the Advancement of
Colored People 1916—30, prof, vid Fisk Univ.
från 1930. J. debuterade anonymt med en
självbiografisk roman, ”The autobiography of an
ex-colored man” (1912), utgav diktsaml. ”Fifty years”
(1917), ”Self-determining Haiti” (1920) och ”God’s
trombones" (1927) samt redigerade ”The book of
American negro poetry” (1922) och ”The book of
American negro spirituals” (2 bd, 1925—26). Han
skrev vidare ”Native African races and culture”
(1927), ”Black Manhattan” (1930), ”Along this way”
(i933). en självbiogr., och ”Negro Americans, what
now?” (1934). E.
Johnson [Jånsn], Douglas Wilson,
amerikansk geolog och geograf (1878—1944),
tjänstgjorde 1901 och 1903—05 i USA:s geologiska
undersökning, var 1905—07 bitr. prof, i geologi
vid Massachusetts Inst. of Technology, därefter
i fysisk geografi vid Harvard Univ. och från
1912 vid Columbia Univ., 1919—43 som ord. prof.
J. var bl.a. rådgivare i europeiska gränsfrågor åt
den amerikanska fredskommissionen efter i:a
världskriget. J., som var lärjunge till W. M.
Davis, ägnade sin forskning spec. åt problem
rörande kustlinjens förändringar, främst i ö. Nord
amerika. Bland J :s skrifter märkas ”Shore
pro-cesses and shoreline development” (1919),
”Batt-lefields in the world war” (1921), ”The New
England-Acadian shoreline” (1925), ”Paysages
■et problèmes géographiques de la terre américaine”
(1927) och ”Stream sculpture on the Atlantic
slope” (1931). P-
Johnson [Jånsn], Hugh Samuel, amerikansk
militär och ämbetsman (1882—1942), urspr.
officer, ledde efter USA:s inträde i i:a världskriget
genomförandet av värnpliktslagen, blev 1918 medl.
av War Industries Board och s.å. brigadgeneral.
Från 1919 ägnade han sig åt finansiell
verksamhet och blev 1933 av Roosevelt utnämnd till
administratör för National Recovery
Administration. Han framträdde först som ivrig
förespråkare för den nya politiken, men snart inträdde
brytning med Roosevelt, och J. lämnade i okt. 1934
sin tjänst samt övergick till pressen, vari han nu
våldsamt kritiserade presidenten. B.
Johnson [Jånsn], Edwin Carl, amerikansk
demokratisk politiker (f. 1884), född i Kansas
av svenska föräldrar, var först järnvägsarbetare,
sedan telegrafarbetare. Sedermera blev J.
far-mare i Colorado, där han började deltaga i det
politiska livet och kom att inneha olika
förtroendeposter. 1936 valdes han till unionssenator
och kvarstod som sådan till 1948.
Johnson [Jånsn], Martin Elmer, amerikansk
författare (1884—1937), företog jämte sin hustru
Osa Helen J. resor bl.a. i Oceanien, Australien,
Borneo och Afrika och upptog därifrån
värdefulla filmer. Bland J:s böcker märkas ”Through
the South Sea with Jack London” (1913; sv. övers.
”På Söderhavsfärd med Jack London”, 1915),
”Safari” (1928; sv. övers, s.å., 5 uppl. 1946) och
”Lion” (1929; sv. övers, s.å.), bland filmerna
Afrikafilmerna ”Simba” och ”Congorilla”.
Johnson [Jånsn], Louis Arthur, amerikansk
politiker och affärsman (f. 1891), juridisk examen
1912, deltog som kapten vid inf. under i:a
världskriget och blev senare överstelöjtnant. J. kastade
sig efter kriget in i politiken och kom snart att
som demokrat inta en framstående ställning i
West Virginias politiska liv. J. gjordes av
Roosevelt till bitr, krigsminister 1937 och kvarstod på
denna post till juli 1940. Under krigsåren erhöll
han av Roosevelt olika specialuppdrag. Bl.a. var
han i Indien mars—dec. 1942 för att hjälpa till
med att sätta den indiska industrien på krigsfot.
I april 1949 blev J. försvarsminister efter J.
For-restal. J-. har gjort sig känd som en förespråkare
för flygvapnet. S.E.B.
Johnson [Jånsn], Herschel, amerikansk
diplomat (f. 1894), sändebud i Sverige okt. 1941—maj
1946, amerikansk representant med ambassadörs
rang i FN juni 1946—jan. 1947. J. blev i april 1948
ambassadör i Brasilien.
Johnson [Jånsn], Van, amerikansk
filmskådespelare (f. 1916), började som kringresande
kabaré- och vådevillsångare, uppträdde f.f.g. i New
York 1937, kom till filmen 1941 och engagerades
först av Warner Bros., därefter av
Metro-Goldwyn-Mayer. J:s genombröttsfilm blev ”Hjältar dö
aldrig” (1944). Bl.a. filmer må nämnas ”Madame
Curie”, ”Tre hjärtan i otakt”, ”Badflickan”, ”De
flögo i gryningen” och ”Nattens ryttare”.
Johnson City [Jånsn’ sitt’i], stad i Tennessee,
USA; 25,332 inv. (1940). J., som har ett vackert
läge i Tennessees bergiga ö. del, har blivit en
omtyckt turistort. Textil-, järn-, verkstads- och
träindustri.
Johnson, A., & co., Stockholm, export- och
importfirma samt holdingföretag, grundades av
se
— 39 —
— 40 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
