Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jojo - Jo.Jo. - Jo-jotte - Jókai, Mór - Jokaste - Jokei - Joker - Joki - Jokioinen - Jokk - Jokkmokk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOKKMOKK
antiken och har sedan sporadiskt dykt upp som
modeleksak, t.ex. under 1790- och 1930-talen.
Jo. Jo., sign, för Johan Jolin.
Jo-jotte [jåu’-jått’], ett kortspel för två; kan
dock spelas även av tre el. fyra personer. J.,
som tillhör mälningstypen, bygger på europeiska
kortspel av denna typ, ss. smoosjass, klabrjas
(kalabrias) och la belotte, men har systematiserats
och introducerats av Culbertson. J. spelas med 32
kort, ess, kung, dam, knekt, 10, 9, 8, 7, i varje
färg, varav 6 utdelas till varje spelare, medan de
övriga bilda talong. J. består dels av
budgivningen, dels av spelföringen. Den spelare har
vunnit, som först fått två games, och game får
man genom att erhålla ett visst antal poäng,
beräknade enl. en uppgjord poängskala. — Litt.:
E. Culbertson, ”J.” (sv. övers. 1938); E. Werner
& T. Sandgren, ”Kortoxen” (1949). D.Nn.
Jökai [jå’-]> M 6 r, ungersk författare (1825—
1904). Efter att ha kämpat vid Petöfis sida som
den revolutionära ungdomens ledare 1848 verkade
J. en lång följd av år som red. för olika tidn. och
tidskr. med synnerlig
kraft för höjande av
sitt folks kulturella
och politiska
myndighet och satt fr.o.m.
1861 som
riksdagsde-puterad i Tisza-partiet.
— Som diktare hade
J. redan 1841 framträtt
med romanen
”Hétköz-napok” och igångsatte
nu, sedan revolutionens
dyningar stillnat av,
ett författarskap, som,
med hänsyn till J :s
mångskiftande
verk
samhet i övrigt, till omfånget är exempellöst i
världslitteraturen. Antalet romaner och
novell-saml. av J:s hand uppgår till över 300, och o.
1850—80 framstod J. inför Europa som
inbegreppet av magyarisk dikt över huvud. — I senare år
sökte J. — som litterärt alltid stått helt under
inflytande av Hugo och Sue — att tillämpa
naturalismens metod, sannolikt föranledd därtill av den
på 1880-talet framträdande ung-ungerska falangen
(Csiky, Mikszäth, Herczeg), men denna metod
fördrogs illa med hans eldiga sinnelag och medförde
i varje fall ej någon fördjupning i greppet. —
Samlad praktuppl. i 100 bd (1898). Efterlämnade
skrifter i 10 bd (1912). — Ett 20-tal av J:s romaner och
novellsaml. äro övers, till sv. på 1880- och
90-ta-len. — Litt.: F. Zsigmond, ”J.” (1922); J. Gäl, ”J.”
(1925)- Lff.
Jokaste, grek, myt., se lokaste.
Jokei, japansk bildhuggare (slutet av
1100-talet). Om J:s liv är nästan ingenting bekant.
Samtidigt som Unkei arbetade han i Kofukuji;
han har förmodligen utgått från Unkeis skola
och är denne mästare helt jämbördig. Ett
förhållandevis stort antal säkra arbeten ha
bevarats; de båda tempelväktarna i Kofukuji räknas
som hans förnämsta verk.
Joker [jå’~, eng. utt. jäu’ka] (eng., eg.
skämtare, spefågel). 1) I vissa kortspel ett extra kort (i
allm. framställande en slags narr- el. harlekin-
figur) utöver de ordinarie i kortleken, vilket alltid
är högsta trumf el. som, t.ex. i poker, innehavaren
får låta gälla för vilken valör och färg han
önskar. Saknar kortleken detta j.-kort, brukar man
som j. använda en spader tvåa. — 2) Annan
benämning på de varianter av kortspelen poker och
rummy, vid vilka joker-kort nyttjas.
Joki [jåkk’i] (fi.), älv, å; vanligt i finska
ortnamn.
Jokioinen [jåkk’-], kommun i Finland, se Jockis.
Jokk [jåkk] (lapska), forsande vattendrag.
Jokkmokk, socken och tingslag i Luleå domsaga
i Lappland, Norrbottens län, samt pastorat i
Lappmarkens tredje kontrakt av Luleå stift;
19,474,04 km2, därav 18,143,04 land; 10,453 inv.
(1949; 1,294 1805, 2,522 1880, 5,416 1910 och 7,648
1920). J. är Sveriges största socken, något större
än hela Värmland, och med knappt o,o inv. pr
km2 en av dess allra glesast befolkade. Den
indelas i fyra kyrkobokföringsdistrikt: Jokkmokks
med 6,114 inv., Kvikkjokks i n.v. med 278, Porjus
i n. med 2,774 och Puottaure i s.ö. med 1,287 inv.
J. tillhör Gällivare fögderi. Socknen ligger till
största delen inom Lule älvs flodområde (se
kartan vid Lappland) och sträcker sig från
Norrbottens gräns i ö. i n.v. riktning upp till norska
gränsen, ö. delen faller inom Norrlands
skogs-region, med en medelhöjd längst i ö. på 300—
400 m ö.h., varefter landet stiger upp till 600—
800 m kring sjöområdet ö. om fjällkedjans
över-skjutningszon (med bl.a. sjöarna St. Lulevatten,
Saggat, Skalka, Randijaur och Karatj) och
övergår sedan i v. i de c:a 2,000 m höga fjällmassiven
Akavare, Sarek och Pårte. I denna trakt ha St.
Sjöfallets och Sareks nationalparker avsatts. Mot
norska gränsen sjunka fjällhöjderna till 1,000—
1,200 m kring Vastenjaure och Virihaure.
Od-lingsgränsen går genom J. i ung. n.ö. riktning
15 km n.v. om J :s kyrkstad. Endast floddalarnas
östligaste delar ligga under högsta marina
gränsen och ha för odling lämplig jordmån.
Bebyggelsen är sålunda knuten huvudsaki. till dessa
dalar och sydsluttningar utmed sjöarna. Åker och
äng utgöra tillsammans endast 0,2 °/o av landarea-
Jokkmokks kyrka.
Foto A. Fors.
— 45 —
— 46 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
