Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonosfär - Jonprodukt - de Jonquières, Henri - Jonrör - Jonsberg - Jónsbók - Jonsered - Jonsereds fabrikers ab. - Jonson och Jonsson - Jonsson, Bo - Jonsson, Olof, i Hof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JONOSFÄR
Jonosfä’r (till jon och sfär), en del av
atmosfären (se d.o., fig. x), vari stark jonisation av
luften förefinnes. J. antages uppkomma genom
inverkan av solstrålning, huvudsaki. av de starkt
joniserande ultravioletta strålarna i denna.
Existensen av j., som påvisats genom studium av
radiovågornas utbredning, har angivits av
Hea-viside och Kennelly. De vid jonisationen
frigjorda elektronerna bilda elektronskikt, som
reflektera från jordytan utgående radiovågor. Ett
närmare studium av j. med dessa vågors
tillhjälp har visat, att j. är sammansatt av flera
olika skikt, åtföljda av skikt med mindre
jonisation. Det närmast jordytan belägna, joniserade
skiktet, det s.k. heaviside-skiktet* (stundom även
benämnt kennelly-heaviside-skiktet), E-skiktet, är
beläget på en höjd av 90—no km och är
stundom uppdelat i 2 skikt. Man känner ytterligare
ett skikt, appletonskiktet el. F-skiktet, som har
en höjd av 300—400 km, samt ett s.k. tM-skikt,
beläget mellan E- och F-skikten. En uppdelning
av F-skiktet i 2 skikt, Fj- och F2-skikten, har även
påvisats. J:s struktur beror av tiden på dygnet och
året, men även de meteorologiska förhållandena,
solfläcksaktiviteten o.a. faktorer göra sig
märkbara. Då radiovågornas utbredning ofta är starkt
beroende av förhållandena i j., har man på senare
tid börjat systematiskt registrera variationerna i j.
vid fasta j.-observatorier. Existensen av j.
möjliggör radiokommunikation på större avstånd, då
signalerna, som passera upp genom atmosfären,
annars skulle försvinna i rymden. Variationerna
med tiden av de radiovågorna reflekterande
skikten ge dock upphov till det s.k. fadingfenomenet.
Varje skikt reflekterar radiovågor intill en viss
för skiktet karakteristisk högsta frekvens, medan
skiktet är transparent för vågor av ännu större
frekvens. Maximalfrekvensen varierar dock med
de atmosfäriska förhållandena. Vågor med en
frekvens större än 30 megacykler pr sek, d.v.s.
med våglängden mindre än 10 m, reflekteras
endast undantagsvis av j. i högre grad. Re.
Jonprodukt. Vatten är en amfolyt, som
avspjälkar såväl vätejoner som hydroxyljoner:
H2O = H+ + OHY Dissociationskonstanten*
k = Ch+ - OH . Då vattnets koncentration är
kon-ch2O
stant, kan man sätta kv = k • cH2q = + • cqjj-.
kv kallas vattnets j. För rent vatten är kv = io—14,
P^ = 14, pH = 7 och poh = 7-
de Jonquières [da JåqkiäTa], Henri Alexander
Antoine de Dompierre, dansk militär (1816—79),
officer vid art. 1838, överste och chef för art. 1865,
generalmajor 1866, general och generalinspektör
för art. 1867 och även för sjöart. 1868. J. deltog i
krigen 1848—50 och 1864 samt umärkte sig särsk.
vid försvaret av Dybböl. Han införde 1876 9 cm
bakladdningskanoner i danska armén.
Jonrör, se Röntgenrör.
Jonsberg, socken i östkinds hd i Östergötland
och pastorat i Vikbolands kontrakt av Linköpings
stift, på ö. Vikbolandet; 91,84 km2, varav 91,54
land; 1,212 inv. (1949; 13 inv. pr km2). Socknen
är småbergig och innefattar en vidsträckt
skärgård, vars största öar äro Arkö, Gränsö och
Aspö-Björkö. Åkern utgör 20% av landarealen,
skogsmarken 53 °/o. Vid Arkösund ligger lastage-
platsen Arkösund, ändpunkt för järnväg från
Norrköping och med 35 m kaj vid 4,8 m djup;
båtvarv, havsbad och många sommarvillor samt
ett 50-tal fiskare. På Arkö finnas båk och
lots-plats. Egendomar: Broxvik*, Gottenvik och
Jonsberg. Flera järnåldersgravfält finnas. Kyrkan av
trä med korsarmar byggdes 1726. — Namnet
skrevs 1317 Jonsbærgh, 1413 Joansbærgh. Det är
bildat till gen. av mansnamnet Jo(h)an och berg (se
G. Franzén i ”Vikbolandets by- och gårdnamn”,
1, 1937, sid. 53). P.;Er.
Jönsbök [jåu’nsbauk], isländsk lagbok, som ännu
bildar grundvalen för lagstiftningen på Island,
utarbetades på uppdrag av Magnus Lagaböter i
anslutning till den norska landslagen för att ersätta
”Järnsida”. Huvudförf. torde ha varit den isländske
lagmannen Jon Einarsson (d. 1306), som förde
den till Island och efter vilken den fått namn.
Under starkt motstånd, särsk. från kyrkligt håll,
antogs J. på alltinget 1281. J. är bevarad i en stor
mängd handskrifter, de äldsta från 1300-talet;
kritisk uppl. av Ö. Halldörsson 1904. E.No.
Jonsered, municipalsamhälle (sedan 1931) i
Partilie sn i Västergötland, invid länsgränsen samt
vid V. stambanan och Säveåns utträde ur sjön
Aspen; 13,58 km2, därav 13,24 land; 2,332 inv. (1949;
1,771 1931). J- utgör eget kyrkobokföringsdistrikt.
Enda industriföretag är Jonsereds fabrikers ab.*
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig fastighet
9,337,8oo kr, till kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst 6,339,500 kr (1948). — Namnet skrevs 1526
logenszredh, 1528 Jogansrydt, 1532 Joensrijd.
Förleden är gen. av mansnamnet Johan; -g- i de äldsta
skrivformerna är utvecklat i ställning mellan
vokaler, jfr roga och snöga. Senare leden är ryd,
röjning. Se ”Ortnamnen i Göteborgs och Bohus
län”, 1 (1923), sid. 91. P.;Er.
Jonsereds fabrikers ab., Jonsered, Göteborgs
och Bohuslän, erhöll bolagsform 1872. Företaget
etablerades 1833 i Göteborg av A. Keiller och
W. Gibson men flyttade s.å. till Jonsereds
säteri. Den ursprungliga anläggningen inrymde
endast linspinneri och väveri; numera omfattar
rörelsen bomulls-, lin-, hamp- och jutespinnerier
samt väverier, blekeri, impregneringsverk,
mekanisk verkstad och kraftstation, allt i Jonsered.
Aktiekapital (1949) 5,07 mkr, balansomslutning
c:a 13 mkr, årligt tillverkningsvärde c:a 23 mkr,
antal industriarbetare o. 950. Tillverkningen
ut-göres av présenningsduk, brandslang, segelduk,
emballageväv, säckar, pressduk, domestik,
smär-ting jämte garner. Härförutom fabriceras ett
flertal typer av träbearbetningsmaskiner,
produkter, för vilka bolaget åtnjuter världsrykte. A.Lg.
Jonson och Jonsson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till e n artikelserie. Se även Johnson
och Jonzon.
Jonsson, B o, se Bo Jonsson Grip.
Jonsson, Olof, i H o f, hemmansägare,
politiker (1839—1930). J., son till Jon Olsson,
riksdagsman i bondeståndet, övertog 1868
fädernegården, blev 1871 invald i Gävleborgs läns landsting
och tillhörde detta i många år (ordf. 1908, 1911—
15). Vid 1878 års riksdag började han sin
betydelsefulla politiska bana i A.k. Han slöt sig strax till
Lantmannapartiet, där han inom kort intog en
framträdande plats, var led. av Statsutskottet
— 67 —
— 68 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
