Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets rationalisering - Jordbrukets skadedjur - Jordbrukets upplysningsnämnd - Jordbrukets utredningsinstitut - Jordbruksbefäl - Jordbruksdepartementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS SKADEDJUR
utnyttjande som befolkningens insatser,
bebyggelsens utformning o.s.v. I n d i vi dual p 1
ane-ringen skall innebära en liknande, metodisk
lösning av de gemensamma problemen för mindre
grupper av jordbruksfastigheter. —
Utvecklings-planeringen får anses vara den större ram, inom
vilken den egentliga rationaliseringen kan sättas
in. Härvid skiljer man på yttre och inre
rationalisering. Den förra berör i första hand
omregleringen av jordbruksenheterna, vilket bl.a.
kommer att föra till ett minskat antal
brukningsdelar med större förutsättningar för rationell
drift. I en del fall blir det sammanslagning av
enheter, ibland utbyte el. inköp av mark, och
någon gång kan det bli fråga om ny skiftning
av jorden. Den inre rationaliseringen skall
omfatta en mera bestående upprustning av jorden
el. byggnaderna inom en jordbruksfastighet, ss.
genom dikning, nyodling, stenröjning,
betesförbättring samt utvidgning el. förbättring av
ekonomibyggnaderna. För genomförandet av j.
kommer Staten att i vissa fall bevilja bidrag, i andra
fall amorterings- el. avskrivningslån. — Hela det
ovan skisserade jordbrukspolitiska programmet
skall genomföras under medverkan av ett nytt
statligt organ, lantbruksnämnderna*, som
inrättades 1948. Dessa nämnder få samma
verksamhetsområden som hushållningssällskapen* och överta
de arbetsuppgifter på den inre rationaliseringens
område, som förut sköttes av
hushållningssällskapen. Genomförandet av j. beräknas ske successivt
och kommer säkerligen i fråga om de mera
omfattande åtgärderna att ta lång tid i anspråk.
Utanför det av riksdagen antagna
jordbrukspolitiska programmet för j. står den s.k.
driftrationaliseringen, som avser
förbättring av odlingsmaterialet genom anskaffande av
nya sorter, målmedvetet utnyttjande av gödsling,
bekämpning av ogräs och skadedjur, förbättrad
jordbearbetning, effektiv och ekonomisk
maskinutrustning, planmässig husdjursavel och utfodring
o.s.v. Hushållningssällskapen skola genom sina
tjänstemän verka för driftrationaliseringen och
biträda jordbrukarna med råd i alla frågor, som
falla under denna. Eo.
Jordbrukets skadedjur, se Lantbrukets skadedjur.
Jordbrukets upplysningsnämnd, ett genom beslut
av 1943 års riksdag upprättat, statligt, centralt
organ för upplysningsverksamhet på jordbrukets
och trädgårdsodlingens område. J., som startade
sin verksamhet i okt. 1943, tjänstgör som en
förmedlare av resultaten från försöks- och
forskningsverksamheten till landets jordbrukare och
trädgårdsodlare. Nämnden utgiver i detta syfte en
publikation, ”Försök och forskning”, vilken fr.o.m.
1944 en gång i månaden åtföljer ”Jordbrukarnas
föreningsblad” som bilaga, varjämte viktigare
meddelanden sammanfattas i en årsbok. J. håller
vidare en avd. för presstjänst, som tillhandahåller
dagspressen artiklar och meddelanden i aktuella
jordbruksfrågor. Även radio och film tagas i
anspråk som hjälpmedel i de allmänna strävandena
att nå så vida kretsar som möjligt. I och med att
J. trädde i funktion avvecklade Sveriges
lantbruks-förbund sin byrå Lantbrukets presstjänst. Eo.
Jordbrukets utredningsinstitut, ett genom
samarbete mellan Sveriges lantbruksförbund och
Riksförbundet Landsbygdens folk planerat inst.
för statistiska sammanställningar, pris- och
mark-nadsfrågor, ekonomiska utredningar m.m. på
jordbruksområdet. Av vardera parten utses en
styrelsemedl., varjämte lantbruksförbundets chef
fungerar som ordf. J. startade sin verksamhet
på nyåret 1950.
Jordbruksbefäl, gemensam benämning på
jordbrukets förvaltningspersonal. Förvaltare och
och inspektor representera det högre j. och
äro driftsledare vid större jordbruk, som ej skötas
av innehavaren själv. En förvaltare omhänderhar
härvid även den ekonomiska förvaltningen. Den
under driftsledaren sorterande arbetsledaren
kallas i s. Sverige ladufogde, i mell. och n.
Sverige befallningsman. Vid mindre jordbruk
hålles i allm. endast en lägre arbetsförman, s.k.
rättare. Om denne själv skall deltaga i arbetet,
kallas han ”arbetande rättare”.
Ladugårdsförmannen har uppsikten över ladugården och
leder arbetet i denna. På en del större jordbruk
finnes dessutom en bokhållare, som ofta utom
kontorsarbeten även fått sig andra uppgifter
anförtrodda och i dylika fall också måste anses höra
till j.; på en del håll har han hand om skötsel av
magasin och övriga förråd, på andra har han
uppsikt över ladugården o.s.v. På egendomar med
mycket stort hästbestånd anställes stundom för
skötseln härav en särskild fodermars k. Eo.
Jordbruksdepartementet är enl. gällande
depar-tementalstadga det 8:e av de svenska statsdep.
och tillkom 1900 genom sammanförande av främst
dåv. Civildeprs jordbruksärenden med Finansdep:s
ärenden rörande Statens domäner och skogar.
J. handlägger alltså ärenden rörande jordbruk
och lantmannanäringar med därtill hörande
forsknings-, försöks- och undervisningsväsen, fiske,
stuteriväsendet och hästaveln, det civila
veterinärväsendet, egnahemsväsendet samt jordbrukets
kreditverksamhet och andelsrörelse, Statens fasta
egendom, skogar och skogshushållning, jakt och
jaktvård, naturminnesmärken, lantmäteriet och
allmänna kartväsendet, tillämpning av vattenlagen
och lagarna om ägofred och om inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom samt lapparnas
förhållanden. Under J. falla även frågor om
lagstiftning ang. skogar och skogsvård,
virkesmät-ning, vanhävd samt jakt och fiske.
J., vars chef i dagligt tal kallas
jordbruksminister, är uppdelat på 2 huvudavd.,
statssekreterarens och expeditionschefens. Under den
förre lyder rättsavd., under den senare 3 byråer
med kansliråd som chefer, en för lantbruk m.m.,
en för Statens domäner och skogsväsendet samt en
för jordbrukets rationalisering, förvärv av
jordbruksfastighet, lantmäteri m.m. — De centrala
myndigheter m.m., som höra under J., äro följ.:
Domänstyrelsen
Lantbruks styrel sen
Lantmäteri styrelsen
Statens reproduktionsanstalt
Rikets allmänna kartverk
Kartverkskommissionen
Skogsstyrelsen
Veterinärstyrelsen
Fiskeristyrelsen med Statens
fiskeriförsök
Till J. höra vidare ärenden rörande:
Statens skogsförvaltning
Statens
skogsforskningsin-stitut
Skogsvårdsstyrelserna
Skogshögskolan
Statens skogsmästarskola
Skogsskolor
Domänintendenter
Lantbruksnämnderna
Lantbruksattachéer
— 95 —
— 96 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
