Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukets avfolkning - Jordbrukets byggnadskommitté - Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelser - Jordbrukets forskningsråd - Jordbrukets föreningsråd - Jordbrukets föreningsskola - Jordbrukets maskinlånefond - Jordbrukets prisregleringsfond - Jordbrukets rationalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKETS RATIONALISERING
antalet ogifta kvinnor pr 1,000 ogifta män i
åldrarna 20—40 år inom jordbruket 532 och inom
den övriga befolkningen 880. — Litt.: H.
Hyre-nius, ”Jordbrukets framtida tillgång på
arbetskraft” (i SOU, 1944:65). C.E.O.
Jordbrukets byggnadskommitté, se
Byggnadsforskning.
Jordbrukets ekonomiska föreningsrörelser, se
Kooperation.
Jordbrukets forskningsråd, hjälporgan för
forskningen på jordbruksområdet, inrättades genom
beslut av 1945 års riksdag. J., som organiserats
i anslutning till Lantbruksakademien, har till
uppgift att själv taga samt stödja initiativ till
för jordbruket betydelsefull forskning, främja
samarbete mellan olika statliga institutioner och
enskilda företag el. jordbruksorganisationer samt
mellan myndigheter och institutioner el.
organisationer, samarbeta med övriga forskningsråd,
utgöra ett sakkunnigt och objektivt organ för
uttalanden om forskning samt att följa
utvecklingen på området i andra länder. Verksamheten
skall även omfatta jakt och fiske samt med
jordbruket nära förbunden industri. Inom rådet finns
en särskild kommitté för lagringsforskning. J.
består av 9 led., av vilka 5 utses av K.m:t samt 3 av
Lantbruksakad., varjämte akad:s sekr. skall vara
självskriven medl. För bestridande av
kostnaderna för sin verksamhet åtnjuter J. statsanslag, som
för verksamhetsåret 1949/50 uppgick till 250,000
kr. Dessutom har rådet för speciella ändamål
fått motta anslag även från privata företag. Eo.
Jordbrukets föreningsråd, se Kooperation.
Jordbrukets föreningsskola, förlagd till
Sånga-Säby på Svartsjölandet c:a 30 km från
Stockholm, inrättades 1944. Skolans uppgift är att
utbilda och fostra ledare och funktionärer för
jordbrukets ekonomiska och fackliga
förenings-rörelse, och J. anordnar fördenskull såväl längre
kurser som kortare sådana i fortbildningssyfte.
Sånga-Säby, som efter omfattande om- och
tillbyggnader numera förfogar över fullt moderna
lokaler, utnyttjas även flitigt för överläggningar
och stämmor inom föreningsrörelsen. Eo.
Jordbrukets maskinlånefond tillkom 1938 för
att främja gemensam maskinanvändning i det
mindre jordbruket. Verksamheten regleras genom
k.k. 26/s 1948 (SFS 380/48). Lån beviljas ur
fonden till hushållningssällskap, som i sin tur ant.
bevilja enskild person el. sammanslutning lån
för inköp av jordbruksmaskin, som skall
användas gemensamt av flera jordbrukare, el. för
byggande av för maskinhållning nödvändiga
byggnader el. också själva ordna dyl. maskinhållning.
Lån beviljas till högst 80 % av maskinens
kostnad med undantag för maskiner avsedda för
grundförbättringsarbeten, till vilka lån kan
erhållas till 100% av kostnaden.
Återbetalnings-tiden är bestämd till 8 år, dock 10 år för lån
till byggnader. Under förutsättning att lånet
under 6 år amorterats enl. fastställd plan och att
minst 65 °/o av den vid den gemensamma
maskinanvändningen betjänade arealen tillhör jordbruk
med mindre än 20 ha odlad jord samt rörelsen
bedrivits på ett ändamålsenligt sätt, kan 25 %
av lånets ursprungliga belopp beviljas som
bidrag. 1948 utestodo som lån 13,7 mkr. C.E.O.
Jordbrukets prisregleringsfond inrättades enl.
beslut vid 1934 års riksdag genom
sammanslagning av Statens mjölkregleringsfond och Statens
slaktdjursfond. Till fonden fördes inkomsterna
av margarinaccisen, kraftfoderskatten,
slaktdjurs-avgiften m.fl. i prisreglerande syfte införda
avgifter, däremot ej mjölkavgiften. Viktigast bland
utgifterna var bidrag till Svenska mejeriernas
riksförening för reglering av mjölkpriset. Ur J.
bestredos även kostnaderna för Statens
jordbruksnämnd. Avsättningen till fonden upphörde under
budgetåret 1939/40, och den indrogs i början av
1941. Se Jordbruksreglering. C.E.O.
Jordbrukets rationalisering, som särsk. under de
senaste 25 åren genom fri utveckling gått hastigt
framåt, har genom 1947 års riksdagsbeslut, varvid
ett direkt jordbrukspolitiskt program antogs,
blivit föremål för statsmakternas regleringar.
Alltsedan jordbrukskulturens tidigaste skede har en
sakta fortgående rationalisering av driften
försiggått. Vissa, mera bestämda epoker kunna
urskiljas under denna utveckling. Sålunda kan
enskiftets införande i början av 1800-talet räknas
som inledningen till en ny epok. Den förbättrade
tekniken har under det senaste halvseklet bidragit
till en ökad avkastning, och totala antalet
arbetstimmar i förh. till produktionsvolymen har gått
avsevärt tillbaka. Jordbruksbefolkningen har
sedan sekelskiftet minskats med ej mindre än 30 °/o,
medan totalskörden från 1880 fram till 1930-talet
ökade med 73 °/o, produktionen av kött och fläsk
med 135% och mjölkproduktionen med 206%.
Som ett direkt uttryck för rationaliseringen
under åren 1920—40 kan nämnas, att
produktionsökningen pr arbetstimme uppgick till 50 å 60 °/o,
vilket är i det närmaste lika mycket, som
uppnåtts inom industrien. Denna produktionsökning
är resultatet av en mängd olika faktorer, ss. högre
avkastande sorter, erhållna genom ett intensivt
förädlingsarbete, dikning, torrläggning, gödsling
och jordbearbetning, förbättrade djurstammar och
utfodring, förbättrade arbetsmetoder och icke
minst en ökad mekanisering. De mindre, icke
bärkraftiga jordbruken ha vidare sedan 1940
genom medverkan av egnahemsorganisationen
utbyggts genom anskaffning av mera jord och
genom förbättrad arrondering. Statsbidrag har
därvid beviljats för att underlätta
sammanslagningen av mindre jordbruk och därmed erhålla
ökade möjligheter för rationell drift. De mindre
jordbruken med arealer mellan 2 och 10 ha
minskades sålunda med o. 8,000 st 1937—44.
Det statliga ingrepp i j., som beslöts av 1947
års riksdag, avser att intensifiera den genom
större planmässighet och genom nya medel, t.ex.
förköpsrätt och expropriation, för erhållande av
bärkraftiga jordbruk. Målet för j. är bl.a. att få
upp familjejordbrukens realinkomst till en skälig
nivå i jämförelse med andra samhällsgrupper. —
För j. i stort räknar man med att få genomföra
en utvecklingsplanering, omfattande
dels regionalplaner för stora områden, dels
indi-vidualplaner för grupper av brukningsenheter.
Regionalplaneringen avser bl.a.
driftsinriktningen inom ett visst område, framdragande av
kommunikationsleder, jordbrukets samordning med
andra näringar såväl med hänsyn till markens
— 93 —
— 94 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
