Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbrukskasserörelsen - Jordbrukskommission - Jordbrukskonsulent - Jordbrukskooperation - Jordbrukskredit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORD BRUKSK OMMISSION
talet betydande statliga lån, tillsammans 20 mkr.
Vidare utgå årl. organisationsbidrag och bidrag
till upplysning och revision, för senaste
budgetåret (1949/50) med 105,000, resp. 53,000 kr. J. står
under uppsikt av Bank- och fondinspektionen.
J. har sedan omorganisationen i början av
1930-talet expanderat kraftigt, icke minst under 2:a
världskriget, och är nu av väsentlig betydelse som
förmedlare av driftskredit till jordbruket.
Antalet jordbrukskassor var 1948 636 med 132,319 medl.
och 456 anslutna ekonomiska föreningar.
Utlåningen var vid samma tidpunkt 315 mkr och
inlåningen 306 mkr samt det egna kapitalet 15,5 mkr.
Se även Jordbrukskredit. — Litt.: C.-E. Odhner,
”J.” (i ”Svensk sparbankstidskr.”, 1949). C.E.O.
Jordbrukskommission. En j. hade inom varje
hushållningssällskaps verksamhetsområde till
uppgift att utöva den uppsikt, som stadgades i den
äldre vanhävdslagen (se Jordfrågan). I samband
med den av 1947 års riksdag beslutade
omorganisationen av jordbruksrationaliseringen och den
av samma riksdag antagna nya
vanhävdslagstift-ningen överflyttades j:s uppgifter på
lantbruksnämnderna*.
Jordbrukskonsulent, hos hushållningssällskap
anställd fackutbildad tjänsteman, som har till
uppgift att stå allmänheten till tjänst med råd
och upplysningar i alla växtodlingsfrågor, ss.
gödsling, kalkning, markkartering, sortval,
växtföljd, bekämpning av ogräs, skadedjur och
sjukdomar m.m. J. utlägga vidare lokala fältförsök
samt anordna kurser och demonstrationer i
aktuella frågor. J. utgöras av agronomer, som före
anställningen måste erhålla kompetensförklaring
av Lantbruksstyrelsen. De flesta
hushållningssällskap ha endast en j., ett fåtal ha två. — Jfr
Husdjurskonsulent, Lantbrukskonsulent och
Lantbruksnämnd. Eo.
Jordbrukskooperation, se Kooperation.
Jordbrukskredit. Den övergång från
självhushållning till marknadshushållning, som pågått
inom det svenska jordbruket alltsedan mitten av
1800-talet, har skapat ett alltmer ökat behov av
j. Den hastigt växande industrien har emellertid
i allm. kunnat erbjuda långt förmånligare
lånevillkor än jordbruket, som ofta dragits med låga
produktpriser och dålig räntabilitet, och
kreditinstitutens intresse för j. har därför varit ringa. På
gr. av jordbrukets stora relativa vikt inom det
svenska näringslivet och med hänsyn till att det är
en synnerligen kapitalkrävande näring, ett drag,
som framträtt allt starkare, allteftersom
moderniseringen och mekaniseringen framskridit, är det
naturligt, att jordbrukets kreditfrågor tilldragit sig
stor uppmärksamhet och att klagomålen över
kapitalbristen inom jordbruket varit allmänna. —
J. kan indelas i primär fastighetskredit,
som främst bidrar till att underlätta
fastighets-omsättningen, sekundär
fastighetskre-d i t för anskaffande av kapital för
nyanläggningar och förbättringar samt driftskredit
för rörelsekapital och kapital till kortvariga
ra-tionaliseringsåtgärder.
Eftersom en stor del av de av de olika
kreditinstituten uppsamlade sparmedlen härröra från
jordbruket, har under årens lopp en betydande
kapitalöverflyttning från jordbruket till industrien
ägt rum som ett resultat av dessa instituts ringa
intresse för krediter till jordbruket. Tydligast
framträder detta betr. Statens kapitalfonder och
försäkringsbolagen. Sålunda hade
pensionsförsäk-ringsfonden 1928 placerat endast 1,42 °/o av sitt
stora kapital inom jordbruket. Till
kapitalbildningen inom fonden torde däremot rena
jordbruks-kommuner ha bidragit med o. Vs. Enl. en av
Jordbruksdep. verkställd utredning uppgick
sparbankernas medelplacering inom jordbruket 31/i2
1928 till 18,9% av hela det förvaltade kapitalet.
Av dessa voro llJoVo utlånade mot inteckning
inom halva taxeringsvärdet. Motsv. siffror
beräknades 1946 till 14,6, resp. 8,7%. Man har
samtidigt beräknat, att mellan Vs och V2 av
sparbankernas inlåningsmedel härröra från landsbygden.
Affärsbankernas kreditgivning till jordbruket
uppgick enl. beräkning av bankernas statistiska byrå
i juni 1948 till 560 mkr, varav 390 mkr till
enskilda jordbrukare och 170 mkr till jordbrukets
föreningsrörelse, tillsammans drygt 7% av
affärsbankernas totala kreditgivning. Affärsbankerna
ge i större utsträckning än sparbankerna
borgenslån och växelkrediter. En speciell ställning intar
ab. Jordbrukarbanken*, som särsk. inriktat sig på
jordbrukets finansiering, icke minst den
ekonomiska föreningsrörelsens.
Även om inlåning i affärsbanker och
sparbanker från jordbrukare sannolikt är betydligt större
än utlåningen till dessa, spela de dock en mycket
betydande roll för j. Med hänsyn till de
utlånade beloppens storlek äro de de ledande
kreditgivarna både betr, driftskredit och sekundär
fastighetskredit, och icke heller med avseende på
primärbelåningen av jordbruksfastigheter torde de
tillsammantagna stå hypoteksföreningarna efter.
Sparbankerna kunna med fog betraktas som
föregångare på j:s område. En hel del sparbanker
bildades urspr. direkt med tanke på jordbrukets
kreditbehov, och de flesta sparbankerna äro
alltjämt belägna i de utpräglade jordbruksbygderna.
— Emellertid har det sedan länge funnits vissa
speciella, enbart på jordbrukets kreditbehov
inriktade institutioner. För tillgodoseende av
behovet av primärkredit startades under förra
hälften av 1800-talet lanthypoteksinstitutionen, som
är en rörelse på kooperativ grundval. Den består
nu av Sveriges allmänna hypoteksbank (se
Hy-poteksinrättning) och de med denna förbundna
hypoteksföreningarna. Likaledes på kooperativ
bas startades 1915 jordbrukskasserörelsen*, urspr.
för att förse det mindre jordbruket med
driftskredit. Dess verksamhet omfattar numera
jordbruk i alla storleksklasser, och den lämnar även
fastighetskredit.
Fastighetskredit mot säkerhet i inteckning är
den äldsta av jordbrukets kreditformer och
förekom även före övergången till
marknadshushållning. I samband med den diskussion om
jordbrukets driftskredit, som föregick
jordbrukskasserörelsen, framfördes även tanken att skapa ett
förlagsinstitut för jordbruket, men den avvisades
främst med hänvisning till de dåtida
jordbruks-inventariernas ringa värde och svårigheten att
löpande kontrollera inventariebeståndet. 1924
infördes emellertid panträtt i spannmål,
otröskad el. tröskad, som mot intyg av ojävig
— 99 —
— 100 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
