Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksstatistik - Jordbrukstekniska föreningen - Jordbrukstekniska institutet - Jordbruksundervisning - Jordbruksutredningen - Jordbruksutskottet - Jordbröd - Jordbävning, jordskalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBÄVNING
uppsköts emellertid till 1944, men i dess ställe
ha trätt ett stort antal arealinventeringar och
kreatursräkningar (svinräkningar, hönsräkningar),
vilka kunna betraktas som en förenklad form av
jordbruksräkningar med huvudvikten lagd på att
snabbt erhålla totaluppgifter av enkel
beskaffenhet för landet el. olika områden (t.ex.
”Arealinventeringen, kreatursräkningen och
trädgårds-inventeringen den 1 juni 1943”,
”Arealinventeringen och kreatursräkningen den 1 juni 1945”).
Nästa totala jordbruksräkning har uppskjutits till
tidigast 1951. Q.
Jordbrukstekniska föreningen stiftades 1927
genom omorganisation av Svenska
motokulturför-eningen. Den har till ändamål att verka för
teknisk utveckling, för rationell tillverkning och
ändamålsenlig användning av maskiner och elektrisk
materiel inom jordbruket. I detta syfte bedriver
föreningen forskning rörande tekniska frågor och
dessas ekonomiska innebörd samt söker därjämte
att bland svenska jordbrukare sprida kännedom
om fördelarna av tidsenliga mekaniska och
elektriska hjälpmedel. Föreningen har sitt arbete
förlagt till Ultuna, Uppsala. Od.
Jordbrukstekniska institutet inrättades 1945 och
är förlagt till Ultuna vid Uppsala. J. bedriver
forskning betr, lantbruksmaskiners
arbetsprinci-per, undersökningar och utredningar betr.
lantbruksmaskinernas användning, arbetsmetoder,
arbetets organisation, kostnader för maskinarbetet,
gemensam användning av maskiner etc.,
medverkar vid standardisering av maskiner och redskap
samt anordnar kurser för lantbrukare och
lantarbetare i maskinernas användning och skötsel.
Resultaten av undersökningar och forskningar
publiceras i en skriftserie ”Meddelanden från J.”.
Verksamheten finansieras dels genom statsanslag,
dels genom anslag från lantbruksmaskinindustrien
och jordbrukets organisationer. L.Gé.
Jordbruksundervisning, se
Lantbruksundervis-ning.
Jordbruksutredningen tillsattes 1928 med
anledning av den kris, som träffade det svenska
jordbruket genom det internationella prisfallet. Ordf,
var riksdagsman D. Petterson i Bjälbo. J :s under
1930—33 utgivna betänkanden, som behandlade
olika stödformer för jordbruket, dettas
avsättningsmöjligheter m.m., ha haft väsentlig
betydelse för den under 1930-talet förda
jordbrukspolitiken.
Jordbruksutskottet, ett av riksdagens ständiga
utskott, inrättades 1909, varvid de ärenden, som
tillfördes J., tidigare i huvudsak hört under
Stats-och Lagutskottens beredning. Enl. RO § 43 skall
J. ta del av statsverkspropositionen, i vad denna
angår jordbruksärenden, granska densamma, den
s.k. 9æ huvudtiteln, samt utreda och uppge
statsverkets behov för denna styrelsegren. I övrigt
avger J. betänkanden och förslag i anledning av
från kamrarna hänvisade jordbruksärenden, som
ha karaktären av statsregleringsfrågor, samt
avger förslag i anledning av alla från kamrarna
hänvisade lagstiftningsfrågor rörande
hushållningen med allmänna och enskilda skogar, jakt och
fiske samt vägar och skjutsväsen, övriga
lagstiftningsfrågor rörande jordbruk m.m. höra
där
emot under lagutskott. J. består av 16 led., 8
från vardera kammaren, och arbetar enl. fast
praxis på 2 avd., den ena för anslagsfrågor, den
andra för lagfrågor. Här förberedas de flesta
ärenden, innan de upptas till slutlig behandling
i utskottet. — Litt.: H. Tingsten,
”Utskottsvä-sendet” (i ”Sveriges riksdag”, senare avd. 11,
1934). H.Ci.
Jordbröd, se Manna.
Jordbävning, jordskalv, en av korta
våglängder bestående svängningsrörelse från en
underjordisk oroshärd, vid jordytan förnimbar som
skakningar och stötar och orsakad av plötsliga
förskjutningar och rubbningar i jordskorpan el.
av vulkaniska utbrott. Dessa rörelser kallas
seismiska (av grek, seismos’, jordskalv) och läran
om dem seismologi. J.-frekvensen, uttryckt
i antalet skalv pr år och km2, el. den s.k. s
eismi-c i t e t e n är för olika områden starkt växlande,
liksom även skalvens styrka (intensitet) och
utbredning. Yttringarna vid jordytan bli därför än
katastrofala, än åter knappt el. ej alls märkbara.
Både seismicitet och intensitet äro obetydligast
inom geologiskt gamla områden, ss.
Fennoskan-dia, el. där berggrunden, ss. inom den ryska
plattan, legat orubbad och långt utanför de orogena
störningszonerna, men starkast (enl. statistiska
uppgifter 91,8 °/o av alla j., vilka i sin tur
uppskattas till o. 10,000 pr år, därav mer än ett
hundratal svårartade) inom det runt jorden
gående, ännu ej stabiliserade tertiära
bergskedje-bältet, där samtidigt också den nutida vulkanismen
når sitt maximum. Störst seismisk aktivitet visa
sålunda i Europa Apenninerna, Sicilien och
Balkan, i Afrika den s.k. östafrikanska graven, i
Amerika Mexico, Mellanamerika, Västindien och
Anderna, i Asien de ostindiska och ostasiatiska
ökedjorna. Orogenes, seismicitet och vulkanism
äro m.a.o. oskiljaktigt förbundna med varandra.
Inom nämnda mest seismiska bälte på jorden
hålla j. jordskorpan i så gott som ständig, svag
darrning. De äro här även kända som
utomordentligt våldsamma och förödande
naturkatastrofer. Så omkommo vid den japanska j. 1730 c:a
137,000 personer, vid j. i Messina 1908 c:a 83,000
och vid katastrofen i Tokyo och Yokohama 1923
c:a 200,000. Flertalet under senare tid till
bäv-ningshärden fixerade j. ha emellertid visat sig
tillhöra de till nämnda veckzon gränsande
oceanbottnarna (s.k. havsbävningar,
havs-skalv el. vattenskalv), vilka alltså äro
särsk. starkt seismiska, främst de submarina
kontinentalstupen, liksom också den i Atlantens mitt
framstrykande vulkaniska Atlantryggen. Vid
havs-bävningarna drivas ofta väldiga, förödande
störtvågor in över låga, tätt befolkade kuster. — En
j. består vanl. av ett flertal, ofta svärmvis efter
varandra följande jordstötar, s.k.
bävnings-svärmar. J., iakttagbara utan seismometriska
instrument, benämnas makroseismiska, de
övriga mikroseismiska. För de förra äro
för praktiskt bruk upprättade intensitetsskalor,
bland dem Forel-Rossis med 10 grader och
Mer-calli-Cancanis, 12-gradig och bearbetad av A.
Sie-berg. Graderingen sker efter lätt iakttagbara
j.-fenomen, ss. ljud- och känselförnimmelser,
inverkan på lösa husgeråd och på byggnader o.d.
— 117 —
— 118 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
