Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruksreglering - Jordbruksräkning - Jordbruksservitut - Jordbruksskolor - Jordbruksstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBRUKSRÄKNING
betsinkomster beroende av de belopp, som
uppföras i denna. Om denna post beräknas på
grundval av en oförändrad timlön, bli också
jordbrukarnas inkomster oförändrade. När
kalkylen för produktionsåret 1944/45 slutade med ett
överskott på 106 mkr, användes detta icke till
en prissänkning utan påfördes arbetskostnaderna
och användes sålunda till en höjning av
arbetsinkomsten inom jordbruket. Sedan dess ha
ytterligare höjningar genomförts, prisregleringen
har sålunda fått ett visst socialpolitiskt inslag,
och löneklyftan mellan industriarbetare och
jordbrukare har minskat avsevärt. — Inom ramen
för de sålunda fastställda prisnivåerna har man
sedan använt sig av en rad priser och bidrag av
olika karaktär. För brödsäd har man tidvis
begagnat sig av inlösningspriser, tidvis av
normalpriser el. riktpriser, medan
producentbidrag, allmänt och särskilt
mjölkpristill-lägg, differentieringsbidrag m.fl. utgått för mjölk.
Bidragens uppgift har ant. varit att kompensera
jordbrukarna i sådana områden, som fått mycket
ogynnsamma skördar, el. att hålla
producentpriserna uppe utan att konsumentpriserna skulle bli
för höga. Sålunda ha täml. vidlyftiga system av
subventioner och rabatter tidvis tillämpats.
Härvid har prishöjningen på de färdiga livsmedlen
kunnat hållas inom betydligt snävare gränser, än
vad som annars skulle varit möjligt.
För att j. skulle kunna skötas med erforderlig
handlingskraft och snabbhet i besluten, tvingades
riksdagen att ge regeringen vidsträckta
befogenheter till ekonomisk lagstiftning (se
Fullmaktslag). Den myndighet, som handlägger j., måste
snabbt kunna lägga varor under beslag, fastställa
och förändra priser och produktionsföreskrifter
samt, vilket är det viktigaste, utan omgång kunna
ingå bindande avtal med jordbrukarnas
organisationer. De ekonomiska fullmaktslagarna ha i
viss mån sin upprinnelse i j., och de ha tidtals
varit föremål för en intensiv principdebatt. — Litt.:
K. Åmark, ”Svensk jordbrukspolitik under det
senaste kvartsseklet” (i ”Sveriges lantbruksförbund
1917—1942”, 1942); H. Olsson,
”Jordbrukspolitiken under krisen” (1945). C.E.O.
Jordbruksräkning, se Jordbruksstatistik.
Jordbruksservitut, servitut, som åvilar
jordbruksfastighet, t.ex. rätt till gångstig, fädrift,
vattenhämtning, grustäkt, bete, skogsfång. J. (servitu’tes
praedio’rum rustico’rum) ingå främst i romerska
rättssystemet men funnos allmänt i Sverige
under bysamfällighetens dagar. Många kvarstå även
efter byarnas utskiftande el. uppkommo i
samband därmed.
Jordbruksskolor, skolor för pojkar i åldern 14
—18 år, upprättade med avsikt att ge såväl
landsbygds- som stadsungdom möjligheter att redan
vid unga år erhålla en första erfarenhet av och
utbildning i praktiskt jordbruk. J. kunna härvid
anses vara en motsvarighet till industriens
verkstadsskolor. Man räknade även med j. som ett
led i kampen mot flykten från landsbygden. Den
första j. upprättades i slutet av 1930-talet på Gålö
av Stockholms läns och stads
hushållningssällskap. En annan liknande j. är förlagd till Vittjärv.
J. äro i allm. 2-åriga och meddela till
övervägande del praktisk undervisning men även en
grundläggande teoretisk sådan i växtodling,
hus-djurslära m.m. J. äro i stort sett kostnadsfria. I
vissa fall utdelas även arbetspremier. Eo.
Jordbruksstatistik är en självständig gren av
näringsstatistiken och har främst till syfte att
belysa jordbrukets avkastning, såväl av
vegetabiliska som av animaliska produkter. J. omfattar
därför uppgifter om den odlade jordens areal
och användning på olika växtslag, avkastning pr
arealenhet samt uppgifter om antalet husdjur
(kreatur) som grund för uppskattningar av den
animaliska produktionen. — En ordnad svensk
j. förskriver sig från 1865. Från d.å. ingå årliga
berättelser över jordbruk och boskapsskötsel
under littera N i serien ”Bidrag till Sveriges
officiella statistik”. Från 1874 ingå även KB:s
årsväxtrapporter. Efter förslag av 1905 års
statistiska kommitté omorganiserades den svenska j.
fr.o.m. 1913. 1913—20 byggde j. på
lokalundersökningar, omfattande varje år Va av riket.
Under 1 :a världskriget utfördes ett flertal
husdjurs-räkningar och arealinventeringar, omfattande hela
el. praktiskt taget hela landet. — J. omändrades
på 1920-talet ånyo, och fram till krigsutbrottet
1939 omfattade den officiella j. följ.:
Allmänna jordbruksräkningar, anordnade vart
5:e år (1927, 1932 och 1937) i samband med
fastighetstaxeringarna. Jordbruksräkningar
omfatta huvudsaki. brukningsdelarnas antal och
storlek, den odlade jordens areal och användning
samt antalet husdjur av skilda slag. Med
hänsyn till jordbrukets karaktär av ett stort antal
småföretag lägges vid jordbruksräkningar även
vikt vid andra frågeställningar, ss.
jordbruksegendomarnas storleksfördelning, om brukaren
äger el. arrenderar egendomen, antalet anställda
m.m., stundom uppgifter om arbetskraft, olika
maskiner, täckdikning m.m. ”Re pre s en
tati-va” jordbruksräkningar, anordnade
varje år och omfattande ung. V10 av samtliga
brukningsdelar, i stort sett samma år efter år,
medelst vilka man följde förändringarna i den
odlade jordens användning och antalet husdjur
år efter år. — I j. ingå dessutom uppgifter om
skördeutsikterna och skördens storlek pr
arealenhet för de flesta växtslag, baserade på
rapporter från ombud, utsedda av
hushållningssällskapen. — J. omhänderhas av Statistiska
centralbyrån, vilken utger förutom redogörelserna för
jordbruksräkningarna de årliga serierna
”Jordbruk och boskapsskötsel” (uppgifter om arealens
användning och kreatursstocken) och
”Årsväxten” (uppgifter om avkastning pr ha och
totalskörd).
Den animaliska produktionen har blott
upptagits till behandling i samband med
jordbruks-räkningen 1937 (”Den animaliska produktionen
år 1937—38”, i ”Statistiska meddelanden”, ser.
A, bd 5, 1941). Uppgifter lämnas därjämte i
publikationen ”Mejerihantering” (1913—39), vilken
dock fr.o.m. 1940 ingår i serien ”Industri”. Vissa
periodiska uppgifter om mejeristatistik och
slakteristatistik ges regelbundet i ”Kommersiella
meddelanden”.
2:a världskriget och avspärrningens
återverkningar på livsmedelsförsörjningen ställde nya
krav på den svenska j. Jordbruksräkningen 1942
— US —
— 116 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
