Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbävning, jordskalv - Jordbävningsförsäkring - Jorddelning - Jorddelningsmål - Jorddesinfektion - Jorddrott - Jordduvor - Jorde, Lars - Jordebok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEBOK
vid lösa föremål kunna komma i rörelse,
fönsterrutor skallra och väggar skaka. Karakteristiskt
för dem äro svaga verkningar men vidsträckt
utbredning. — Om användning av seismiska
metoder vid undersökning av jordskorpans struktur se
Geofysiska undersökningsmetoder. — Litt.: J. J.
Sederholm, ”Jordbäfningar och vulkaner” (1909);
R. Kjellén, ”Sveriges jordskalf” (1910); A.
Sie-berg, ”Geologische, physikalische und
angewand-te Erdbebenkunde” (1923), ”Erdbebenforschung”
(1933); B. Gutenberg, ”Grundlagen der
Erdbebenkunde” (1927); K. E. Sahlström, ”A seismological
map of Northern Europé” (i ”Sveriges geologiska
undersöknings årsb.”, 1930); H. Hedström & R.
Kollert, ”Seismic sounding of shallow depths” (i
”Tellus”, 1949). [G.FnlG.R.
Jordbävningsförsäkring. San Franciscos brand
i samband med jordbävningen 1906 förorsakade
brandförsäkringsbolagen, även de svenska,
oerhörda förluster och föranledde dessa att i sina
försäkringsvillkor därefter göra undantag för
brand i samband med jordbävning. Mot särskild
tilläggspremie kan dock inskränkningen i fråga
utgå. Jordbävningskatastrofen i Japan 1923
liksom den ovannämnda och flera andra gjorde
frågan om en självständig j. aktuell. Problemet är
dock ännu i stort sett olöst. Endast i USA har
j. hittills i nämnvärd utsträckning förverkligats. D.
Jorddelning, jur. På gr. av de mångfaldiga
offentliga och enskilda intressen, som i ett rättssamhälle
knyta sig till jorden, är j. städse föremål för
övervakning och reglering från det allmännas sida.
Skilda synpunkter (kamerala, agrikulturella,
sociala, tekniska) ha därvid tid efter annan varit
bestämmande. Enl. nu gällande svenska
lagstadgan-den om j., vilka återfinnas huvudsaki. i lagen 18/a
1926 om delning av jord å landet, kan j. ske på
två sätt: genom laga s k i f t e* el. genom a v-
s t y c k n i n g*. Dessa stadganden motsvaras, för
vad jord i stad beträffar, av lagen 12/s 1917 om
fastighetsbildning i stad. J. genom vederbörandes
privata överenskommelse (”sämjedelning”) är icke
förbjuden och saknar icke rättslig betydelse men
utesluter å andra sidan icke delägares befogenhet
att påkalla laglig j. Särskilda ägodelningsrätter*
ha att upptaga de domstolsärenden, som
sammanhänga med j. — Ang. äldre delningsformer se
Hemmansklyvning, Jordavsöndring och
Ägostyckning. — Se även Delningsbeskrivning,
Delnings-grund och Skifte. — Jfr Sammanläggning 1). C.G.Bj.
Jorddelningsmål benämnes enl. jorddelningslagen
1926 skiftes- och avstyckningsmål, tvister om
ägoutbyte, rågångar, omfånget av jordbruksservitut
m.m. J. anhängiggöras hos ägodelningsdomaren
och handläggas av ägodelningsrätten i orten.
Jorddesinfektion, trädg., en behandling, som avser
att döda skadliga organismer och stimulera
jordens växtkraft. J. sker genom uppvärmning
medelst ånga till c:a 900 under c:a 20 min. el. genom
användning av kemiska preparat, ss. formalin,
kar-bolineum m.fl.
Jorddrott, storgodsägare.
Jordduvor, grupp av underfam. trädduvor,
omfattande ett 100-tal över tropiska Afrika, Amerika,
Polynesien och Australien utbredda arter, vilka
mer än andra duvor leva på marken och i sitt
uppträdande ofta påminna om hönsfåglar. Bland dem
märkas rapphöns- el. kubaduvan,
Star-noè’nas cyanoceph’ala, som är av en tamduvas
storlek och brun med svart huvud och vinrött bröst,
den på Filippinerna levande dolkstötduvan,
Phlogoè’nas luzo’nica, som på det vita bröstet har
en stor blodröd fläck, samt den australiensiska
vongoduvan, LeucosaFsia pica’ta. H.Bn.
Jorde, Lars, norsk målare (1865—1939). I J:s
tidigare arbeten spåras efter en tids inflytande
från danskt måleri en kraftig påverkan av fransk
impressionism. Senare fick hans konst en alltmer
nationell prägel.
Jordebok, förteckning över en jordägares
lantegendomar med angivande av gårdarnas läge,
storlek, avkastning, brukarens namn m.m. J. upplades
redan under medeltiden av större jordägare,
Kronan, adeln el. kyrkliga stiftelser, t.ex. Vadstena
klosters j. 1500, Arvid Trolles j. s.å., Erik av
Pommerns (1413, brottstycken bevarade). Äldre j. äro
från Danmark konung Valdemars j.* 1240, från
Norge biskoparna Eysteins ”Röda bok” o. 1400,
Aslak Bolts j. 1440. Särsk. berömda blevo i
England Domesday-book* 1085, från Frankrike abbot
Irminons polyptyk (o. 812), klostret S:t Denis’
cartularier (1156 ff.; ej blott j.). — Den godskäre
Gustav Vasa lät upplägga noggranna j. över sina
och Kronans gårdar, den äldsta 1541. De ligga till
grund för Kronans och svenska statens senare
kamerala j., upptagande samtliga jordegendomar
i Sverige, även skatte- och frälsegårdar. För nyare
tid var 1825 års j. länge av vikt. 1884 blev en ny j.
färdig. J. förvaras dels för hela riket i
Kammarkollegium, dels för varje län i länets
lantmäteri-kontor, äldre årg. i resp, landsarkiv. Efter
grundskatternas avskrivning spelar dock Statens j. ej
samma roll som förr. Som förteckning över
fastigheterna i riket har j. ersatts av jordregistret
och fastighetsregistret, vilka emellertid bygga på
— 125 —
— 126 —
JORDSKALV
I SKANDINAVIEN
OCH FINLAND
Antal jordskalv sedan
omkr. 1600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
