- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 15. Johansfors - Kimon /
127-128

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordebok - Jordebokslägenhet - Jordebokspersedlar - Jordeboksränta - Jordebokssocken - Jordegumma el. jordemoder - Jordekorrar - Jordekvatorn - Jordell, Daniel - Jordell, Ivan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JORDEBOKSLÄGENHET

j. — Av annan art än nu beskrivna j. äro
Stockholms medeltida j. De motsvara nutida
lagfarts-protokoll, med kortfattade uppgifter om skedda
fastighetsöverlåtelser. — Om äldre, utländska j.
som skattelängder se Kataster. K.

Jordebokslägenhet, kam., se Lägenhet.

Jordebokspersedlar, i jordeboken antecknade
produkter, i vilka ett hemmans skatt el. avrad,
s.k. jordeboksränta. förr erlades. Vanliga j. voro
spannmål, smör, kött, fisk, tackjärn, lin och hö.

Jordeboksränta, se Grundskatter.

Jordebokssocken, i Statens jordebok under
samma socken sammanförda hemman och lägenheter.
J. sammanföll icke alltid med den kyrkliga socknen.

Jordegumma el. jordemoder (eg.: den som
lyfter det nyfödda barnet från jordgolvet, där
barnaföderskan låg), äldre benämning på barnmorska.

Jordekorrar, två till fam. ekorrdjur hörande
släkten, vilka skilja sig från övriga ekorrar genom
sitt delvis underjordiska levnadssätt samt genom
förekomsten av stora kindpåsar. Kroppen är
dessutom mera satt, benen kortare, svansen mindre
yvig, fällen grövre och på ryggen vanl. randig.
J. leva av nötter, frukter och säd, varav de samla
stora vinterförråd. Vintern tillbringa de i en ofta
avbruten dvala. Den i n. Asien och angränsande
delar av Ryssland förekommande bundubuken,
Eutam’ias asia’ticus, blir 25 cm lång, varav 10 cm
kommer på svansen. Färgen är gulbrun med svarta
längdstrimmor. I Nordamerika ersättes den av
den ung. likstora chipmunken, Tam’ias
stria’-tus, som ofta uppträder i stort antal och då
förorsakar stora skador. H.Bn.

Jordekvatorn, se Ekvator.

Jordell’, Daniel, bokhandlare och bibliograf
(1860—1923), kom 1877 till Paris, där han blev

Jordekorre i vinteride.

I. Jordell: Gatflicka, 1940. Malmö museum.

anställd i K. Nilssons bokhandel (Librairie
Nilsson). J. gjorde sig snart känd för framstående
bibliografiska insikter och anförtroddes
redigerandet av ”Catalogue général de la librairie
fran-qaise” (redigerade ensam bd 12—27, som omfatta
perioden 1886—1915). Bland J :s arbeten
märkes även redigeringen av ”Répertoire
bibliogra-phique des principales revues franqaises”, 1897—
99 (1898—1901). W.N.

Jordell’, Tord Ivan, målare (f. 19/< 1901). J.
började vid nära 30 års ålder ägna sig åt måleri
i samband med studier vid Skånska målarskolan
1930—31. Han debuterade i Skånes konstförening
1933. Redan vid debuten var han en
färgkonstnär av personlig mognad, i stånd att ge lödiga
bidrag till den nya, naivt fria fantasilinje, som
inletts i skånemåleriet av Martin Emond och
sporadiskt av Nils Nilsson. Emellertid visade sig
snart hans motivregister vara avsevärt mera
begränsat än dessas. 1935 framträdde han f.g. med
en större bildkollektion i den kortlivade
sammanslutningen ”Grupp”, där han samlade
huvudintresset kring sina primitivt och kantigt
plan-förenklade figursaker, särsk. den stora
minnesmål-ningen ”Clown” i svart, grått och djupklingande
rött. Rumsbildning, detaljarbete och alla de
illu-sionsmoment, som J. på elevstadiet visat sig
kunna behandla med impressionistisk
träffsäkerhet, voro eliminerade. Han hade börjat finna
verklighetsåtergivningen billig och sin egen
skicklighet hindersam för en rent måleriskt byggd,
inifrån färgad bildform. Det träsnittskärva i
clownens deformering erinrade om tysk
expressionism, utställd på Malmö museum 1932, men
själva färgspråket visade en artistisk balans, som
mera pekade mot franska fauvister, särsk. den
tunge, barske Rouault, och vissa moderna
danskar. Clownens grimas återkom beskare vid se-

— 127 —

-= 128 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 11:50:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-15/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free