Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordmån - Jordmätning - Jordnatur - Jordning, jordförbindning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDMÄTNING
Jordmånstypernas geografiska utbredning.
nederbörden till 400 å 500 mm, fås j. av halvarid
typ: svartjordarna (ry. tjernoz’jom), som äro så
karakteristiska för den sydryska grässtäppen, den
ungerska pustan och Nordamerikas prärier.
Vattnets kemiska verkan ökar här. De utlösta
alkali-salterna absorberas dock av de kolloidala
aluminium- och järnhydroxiderna samt kiselsyran och
stanna kvar på platsen. Humus överföres i
finfördelad form, utflockas och anrikas samt färgar
marken svart. N. och v. om svartjordarna följer i
Europa ett bälte med brunjordar. Här råder ett
överskott på nederbörd, som i de översta
jordskikten ger sig tillkänna genom begynnande
uttvätt-ning av de vid vittringen frigjorda alkalierna och
kolloiderna (eluvialhorisont). Den neutrala
humusen och järnföreningar ge jordarna deras bruna
färg. Denna jordmånstyp förekommer i sydligaste
Sveriges lövskogsområden. Ytterligare ökning av
nederbördsmängden gör uttvättningen ännu
tydligare, ochvi få på så sätt den jordmånstyp, podsol
el. blekjord, som utgör den större delen av Sveriges
naturliga j. Humusen hinner ej förstöras i samma
mån som den pålagras, och dess
sönderdelnings-produkter bli sura. Detta i sin tur gör utlösningen
av kalk, alkalier, järn och aluminium ännu mera
utpräglad, så att i markprofiler skiktet närmast
under humuslagret får ett vitgrått, askliknande
utseende. I något djupare belägna delar
(illuvialhori-sonten) utfällas emellertid bl.a. järn och den
kolloidala humusen till ett hårt, för växtrötterna
ogenomträngligt lager, ortsten el. al. Jfr Markvätska. — I
tropikernas nederbördsrika områden fås speciella
jordmånstyper med anrikning av järn- och
alumini-umhydroxid. Enär järnet ofta oxideras till Fe2O3, få
jordarna en klarröd färg, laterit (tegeljord) el.
terra rossa (rödjord). — Litt.: G. Wiegner, ”Boden
und Bodenbildung in kolloidchemischer
Betracht-ung” (2 Aufl. 1921). Mhn.
Jordmätning, se Geodesi.
Jordnatur, kam., en fastighets i jordeboken
angivna egenskap av krono-, skatte- el. frälseegendom.
Före grundskatternas avskrivning och rustningens
upphörande var j. av genomgripande betydelse,
enär j. låg till grund för skatteväsendet och det
militära indelningsverket.
Jordning, jordförbindning, elektrotekn.,
anordnande av en ledande förbindelse mellan en
anläggningsdel och en ledare med jordens
potential, ett s.k. j o r d t a g*. Skyddsjordning
utföres som skydd mot personlig fara och
anordnas i regel vid anläggningar för 380 V
och högre spänningar för att avleda farliga
spänningar från sådana normalt icke
spännings-förande metalldelar, som äro åtkomliga för
beröring och som genom sitt läge i närheten av
spänningsförande ledare vid isolationsfel e.d.
kunna antaga spänning, t.ex. stommar för maskiner
och transformatorer, kåpor för apparater m.m.
Driftskydd utföres för att höja en
anläggnings driftsäkerhet och anordnas dels i form
av nollpunkts-j. och dels i form av jordlinor
vid luftledningar. Med n o 1 1 p un k t s j o r
d-n i n g, j. av ett elektriskt systems nollpunkt,
avser man dels att stabilisera systemet och att
därigenom åstadkomma möjlighet för automatisk
urkoppling el. signalering vid jordslutning samt
dels att avleda atmosfäriska laddningar och
motverka uppkomsten av överspänningar (se
Elektrisk överspänning). Vid
högspänningsanläggning-ar sker nollpunkts-j. i regel över ett induktivt
motstånd, t.ex. en spänningstransformator. Om
jordslutning uppstår på en fas inom anläggningen,
— 167 —
— 168 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
