Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordvärdestegring - Jordvärdestegringsskatt - Jordympning - Jordägarandel - Jordägare - Jordärter - Jordärtskocka, topinambur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDVÄRDESTEGRINGSSKATT
ofta tala om oförtjänt värdestegring. Helt naturligt
har en sådan synts som ett rättvist objekt för
beskattning el. rent av konfiskation. Vanl. har man
dock skilt mellan en redan existerande jordränta,
vars indragande till det allmänna skulle innebära
en kränkning av äganderätten, och en framtida j.
Mest bekant bland program, som går ut på att
konfiskera j., är de s.k. jordreformisternas (se
Jordreform och George, Henry), men även t.ex.
John Stuart Mill* har ansett j. som en ej
berättigad inkomstart.
En skatt, direkt utformad för att träffa j.,
brukar benämnas jordvärdestegringsskatt
el. enbart värdestegringsskatt. I mots. till ett
stort antal länder saknar Sverige en sådan. En
realiserad j. kan visserligen bli beskattad som
realisationsvinst, men härför erfordras, att
egendomen förvärvats genom köp, byte el. därmed
jämförligt fång samt ej varit i ägarens hand i
mer än 10 år (jfr Realisationsvinst). Man har
också motiverat den merbeskattning, som den
kommunala garantiskatten innebär för
fastigheternas del, med den speciella nytta dessa dra
av den offentliga verksamheten (jfr
Fastighetsskatt), men denna garantiskatt utgår, oavsett i vad
mån denna nytta föreligger vid den enskilda
fastigheten. Däremot ha gatukostnadsersättningarna
direkt motiverats med den nytta närliggande
fastigheter dra av gatuanläggningar o.d. (jfr Gata).
En värdestegringsskatt kan ant. träffa
värdestegringen direkt el. indirekt via den
värdesteg-ringsvinst, som denna ger upphov till vid en
försäljning. Den förra metoden har den
fördelen, att en fastighet beskattas, oavsett om den
avyttras el. ej, samt att beskattningen ej kan
undvikas genom att sätta fastigheten på aktier
och överlåta dessa. Då fastigheten ej avyttrats,
är det dock ej säkert, att dess värdestegring
givit ägaren det kapital, som erfordras för att
erlägga skatten. Man bör därför nöja sig med att
låta skatten utgå som en ränta på den del av
värdestegringen, som anses böra tillkomma det
allmänna, varigenom staten så att säga erhåller
en inteckning i fastigheten. Att beskatta
värdestegringen först vid överlåtelsen har den
fördelen, att man säkert kan konstatera
värdestegringen samt att den skattskyldige erhåller
kapital genom avyttringen.
I Sverige har frågan om en
värdestegringsskatt flera gånger varit föremål för utredning.
Senast framlades ett sakkunnigbetänkande 1942
(se nedan). Enl. detta skulle Staten erhålla en
ränta av 2% på den vid den allmänna
fastighetstaxeringen konstaterade värdestegringen,
vilket, om man räknar med 4 °/o, inneburit, att
denna till hälften indragits till Staten.
Svårigheten att bl.a. åstadkomma en tillräckligt
noggrann fastighetstaxering ledde dock till att
skatten ej genomfördes. I Danmark upptas en
värdestegringsskatt efter dessa linjer, dock med den
skillnaden, att endast den värdestegring
beskattas, som överstiger den för landet
genomsnittliga. Detta innebär, att blott en j. i egentlig
mening blir föremål för beskattning men ej en
värdestegring, som är beroende av
penningvärdets fall. Det finansiella resultatet har på grund
härav blivit obetydligt. I regel erlägges
värde
stegringsskatt dock först i samband med
överlåtelse av fastighet. — Litt.: ”Betänkande med
förslag om värdestegringsskatt å fastigheter” (i SOU,
1942:39). C.Wr.
Jordvärdestegringsskatt, se Jordvärdestegring.
Jordympning, överförande av de för baljväxternas
tillgodogörande av luftkvävet nödvändiga
bakterierna till jord, där dylika saknas. Detta kan ske
dels genom påförande av matjord från ett fält, där
baljväxter nyligen odlats och gått väl till, varvid
på 1 ha utspridas och nedharvas 2,000—4,000 kg
sådan jord, dels genom inblandande av tekniskt
framställda renkulturer av baljväxtbakterier i utsädet
el. jorden. Dylika renkulturer ha gått under namn
av nitragin*, azotogen m.m. Numera framställas
baljväxtbakterier vid särskilt baljväxtlaboratorium
vid Lantbrukshögskolan, Uppsala, varifrån
kulturer för olika växtslag kunna rekvireras. [G.]Eo.
Jordägarandel, jordägarens rätt enl. äldre
gruvlagstiftning (1884) att till hälften med inmutaren
deltaga i bearbetande av en på hans mark inmutad
mineralfyndighet och dela den av gruvdriften
uppkommande vinsten. Enl. 1938 års gruvlag skall j.
ej åtnjutas vid nya gruvföretag, utan i stället är
gruvans innehavare pliktig lösa marken inom
ut-målet samt gälda ersättning för skada och intrång,
allt med fulla värdet och hälften därtill.
Jordägare, jur. I mots. till vad förhållandet varit
i äldre tid, då den rättsliga möjligheten till
jordförvärv var strängt begränsad till särskilda
samhällsklasser (se Frälse, sp. 740), är sedan 1810 ”varje
svensk man, till vilken klass av medborgare han
räknas må, berättigad att förvärva och besitta fast
egendom och jord inom Svea rike, å land och i stad,
av vad natur som helst”. För utlänningar har åter,
av politiska och nationalekonomiska skäl,
befogenheten att förvärva jord i Sverige starkt inskränkts
(genom lag 30/ö 1916), och likaså äro de juridiska
personer (bolag, föreningar, andra samfälligheter,
stiftelser), i vilkas ledning utländska intressen
kunna antagas göra sig gällande, underkastade
enahanda inskränkningar i sin förvärvsmöjlighet.
Vidare få icke främmande trosbekännares
församlingar, inrättningar el. stiftelser förvärva och
besitta fast egendom här i landet utan särskilt tillstånd
av K.m:t. För banker, även sparbanker, gälla särsk.
stränga förbud mot jordförvärv, och även för bolag
i allm., ekonomiska föreningar och stiftelser har,
av omtanke om jordbruksnäringen, i stor
utsträckning stadgats sådant förbud (utom vad angår
städers o.a. samhällens planlagda områden; se lag
18/e 1925 med senare tillägg). Ytterligare har, till
förhindrande av jordförvärv genom bulvan, stiftats
en särskild lag (om bulvanförhållande i fråga om
fast egendom, 18/s 1925), varigenom viss
kontrollmakt givits länsstyrelse och tvångsåtgärder för
upplösning av bulvanförhållanden anordnats. Efter
socialdemokratiens övertagande av
regeringsmakten har genom jordförvärvslagar* sedan 1946
rätten att förvärva jordbruksfastighet ånyo
begränsats till vissa folkgrupper, där ej särskilt tillstånd
lämnats den nye ägaren. [C.G.Bj.lK.
Jordärter, bot., se Angolaärter.
Jordärtskocka, topinambur, Helian’thus
tu-bero’sus, art av solrossläktet;, en c:a 2 m hög,
strävhårig ört, sannolikt inhemsk i USA el.
Cana-da, där den redan vid tiden för Amerikas upptäckt
— 179 —
— 180 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
