Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordtemperatur - Jordtermometer, geotermometer - Jordtistel - Jordtryck - Jordtrötthet - Jorduggla - Jordvarg, sibethyena - Jordvax - Jordviva - Jordvärdestegring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDVÄRDESTEGRING
mumtemp. Alltså avtager amplituden av
temp.-variationerna med djupet, och extremerna infalla
senare än vid jordytan. Däremot blir medeltemp.
nästan konstant med djupet. Från Königsberg
föreligga följ, resultat ang. tiden för extremernas
infallande:
Djup im o | i J 2 j 4 | 6 | 7
Tid för max. 13/7 1/8 25/8 2/10 9/11 1/12
| Tid för min. | 26/1 24/2 20/3 23/4 | 24/5 | 28/6
H.Kr.
Jordtermometer, geotermometer, en
termometer, vanl. en kvicksilvertermometer, som
användes för mätning av temp. under jordytan. Ofta
bestå dessa (typ H. E. Hamberg) av vanliga
kvicksilvertermometrar, inneslutna i trähylsor, som
nedsänkas i rör, nedgrävda i marken till olika djup. I
botten av rören finnes i regel kvicksilver. Numera
registrerar man jordtemp. på olika sätt elektriskt
el. med tillhjälp av kvicksilverkapillärtermografer.
Jordtistel, art av släktet CiPsium*.
Jordtryck, i allm. det tryck- och
spännings-tillstånd, som råder i olika marklager; spec. det
tillstånd, som uppkommer under och invid
byggnadsverk (hus, fundament, dammar o.s.v.) el.
som resultat av utfyllnader och utgrävningar el.
av förändringar i grundvattennivån. — Enl. den
s.k. klassiska j.-teorien beräknas j. under
antagande av att markmaterialets inre friktion helt
tages i anspråk i alla punkter av en tänkt, plan
glidyta. Denna teori beaktar sålunda icke de
plastiska egenskaperna hos vissa markmaterial.
Numera skiljer man mellan f
riktionsmate-r i a 1 (grus, sand m.m.), för vilka de äldre
teorierna alltjämt ha approximativ giltighet, och
kohesionsmaterial (lera, dy m.m.), vid
vilka nyare och av materialets friktionsvinkel
(rasvinkel) oberoende formler antagas gälla.
Området är dock ännu till stor del outforskat,
närmast beroende på svårigheterna att erhålla
entydiga resultat vid experimentella bestämningar
av skjuvhållfasthet, elasticitetsmodul och Poissons
tal hos jordprov. — Bland övriga begrepp, som
användas inom j.-teorien, märkas passivt tryck,
vilotryck och aktivt tryck. Med passivt
tryck förstås det maximala motstånd, med
vilket marken motsätter sig en frontförflyttning
av t.ex. en grundmur. Aktivt tryck kallas
det väsentligt lägre tryck, som utövas av
marken på den sida av muren, från vilken rörelsen
sker. Det i regel obetydligt högre v i 1 o t r y
c-k e t är det j., som småningom utbildas kring
muren, när någon rubbning ej sker hos denna.
— Litt.: H. D. Krey, ”Erddruck, Erdwiderstand
und Tragfähigkeit des Baugrundes” (5 Aufl.
1936); B. Jacobson, ”J.” ( i ”Bygg. Handbok för
hus-, väg- och vattenbyggnad”, bd 1, kap. 173,
1947). A-LS-
Jordtrötthet, det fenomen, då ett växtslag, som
ofta och med relativt korta mellanrum odlats på
samma jord, icke längre trivs, utan att några lätt
iakttagbara orsaker därtill synas förefinnas. I
regel beror j. på att parasiter el. sjukdomar uppträda
alltmera svårartat, ju oftare ett växtslag
återkommer på samma jord. Antagandet om giftiga
ämnens anhopning vid fortsatt odling av samma
växt
slag synes icke ha vunnit bekräftelse. För
undvikande av j. dröjer man gärna flera år emellan varje
gång, som ett växtslag odlas på samma plats. Råg
synes knappast lida av j. Klöver, luzern, ärter, korn
och havre samt betor äro däremot känsliga
växtslag. Se Bettrötthet, Klövertrötthet och
Växelbruk. [Hj.P.lEo.
Jorduggla, art av hornugglesläktet*.
Jordvarg, sibethyena, ProFeles crista’tus,
intager en isolerad ställning inom fam. skunkdjur
bland rovdjuren. Genom höga framben och starkt
sluttande rygg erinrar j. om hyenor men har längre
öron än dessa och på framfoten 5, på bakfoten 4
tår. Längd 1 m. Den täta, något ulliga pälsen
bildar på halsen och ryggen en lång, uppresbar
man. Färgen är gulbrun med mörka tvärband, den
buskiga svansen är svart. J., som sparsamt
förekommer från Sydafrika till Somaliland, lever i
jordhålor och är i rörelse endast om natten.
Födan utgöres av as och termiter. H.Bn.
Jordvax, miner., se Ozokerit.
Jordviva, bot., art av vivesläktet*.
Jordvärdestegring. För jorden liksom för
övriga produktionsfaktorer gäller, att dess
avkastning är beroende ej blott av dess nytta utan
även av dess knapphet. Om t.ex. i ett land
folkmängden ökas, utan att möjligheten att
importera livsmedel tilltar i samma grad el. tekniken
vid den inhemska produktionen genomgår en
motsv. utveckling, kommer ökad knapphet på
livsmedel att driva upp priset på dessa och
därmed på jordens avkastning (jfr Jordränta). Än
tydligare är, hur knappheten på tomtmark i en
växande stad ger denna ökat värde. Man skyller
gärna de stigande tomtpriserna på
markspekulation, och det är uppenbart, att det kan tänkas
fall, där tillbakahållandet av utbudet av mark i
spekulativt syfte kan öka knappheten därpå, men
i regel kan denna ej främst förklaras därav.
Utöver den allmänna värdestegring på mark,
som är vanlig i en växande stad, kunna vissa
tomter undergå en speciell värdeökning, på gr.
av att staden i deras närhet drar fram gator,
anlägger parker o.d. I en storstad kan priset på
välbelägen tomtmark på så sätt springa upp till
1,000 kr pr m2 el. mer. Till väsentlig del
förklaras j. dock av den allmänna
penningvärdeförsämring, som ägt rum sedan mitten av 1890-talet
och för Sveriges del nära tredubblat partiprisnivån.
Ägaren av en ointecknad fastighet har ej dragit
annan nytta av denna prisstegring, än vad som
följt därav, att dess reella värde är oförändrat,
under det att, om han i stället hade sitt
kapital placerat i obligationer el. i bank, dettas
värde skulle ha reducerats i kapp med
penningvärdets fall. Men om han, som i regel är fallet,
haft sin fastighet intecknad, ökas även det reella
värdet av hans realkapital. Antag t.ex., att en
fastighet, som 1939 var värd 100,000 kr, är
intecknad till 80,000 kr samt att dess värde nu
stigit till 150,000 kr. Ägarens eget kapital har i
så fall ökats från 20,000 till 70,000 kr,
varigenom dess reella värde mer än fördubblats på
inteckningshavarnas bekostnad. Då en av ökad
knapphet förorsakad j., i mots. till en, som beror
på förbättring, som ägaren utför på marken,
tillkommer denne utan motprestation, brukar man
— 177 —
— 178 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
