Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josephson, 4. Carl David - Josephson, 5. Aksel (biblioteksman) - Josephson, 6. Erik - Josephson, 7. John - Josephson, 8. Ragnar - Josephson, 9. Erland - Josephsson, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOSEPHSSON
cinsk förf., särsk. av läroböcker, som utmärka sig
för starkt personligt färgad stil. Efter
avskeds-tagandet ägnade sig J. med framgång åt
över-sättningsverksamhet.
5) A k s e 1 (Axel) Gustaf Salomon J., son till
J.i), biblioteksman (1860—1944), från 1893 bosatt
i Amerika och verksam där som bibliotekarie
(katalogchef vid John Crerar Library, Chicago,
1896—1923, Consulting cataloguer i Fairhope,
Alabama, 1928—36). J. var styrelsemedl. i flera olika
bibi.-vetenskapliga sällskap (en av stiftarna av
Bibliographical Society, Chicago) samt
välgörande stiftelser. Bland hans skrifter märkas särsk.
de vädefulla ”Avh. ock program... vid svenska
ock finska akad. 1855—1890” (1891—97),
”Biblio-graphies of bibliographies” (1901, 2 ed. 1914), ”A
list of Swedish books 1875—1925” (1927) m.fl. W.N.
6) Erik Semmy J., den föreg:s kusin, arkitekt
(1864—1929), verksam i Stockholm, har utfört
ritningar till bl.a. Grand hotell i Saltsjöbaden (1893),
Livregementets till häst kasern (1897), Svenska
handelsbankens och Skandinaviska bankens
huvudkontor i Stockholm, Militärstabsbyggnaden i
Stockholm (1926) samt kraftstationer vid
Trollhättan, Porjus, Älvkarleby m.fl.
7) John Salomon J., den föreg:s kusin,
affärsman, konstmecenat (1866—1940). J. blev
1889 delägare i den av fadern grundade firman
Bendix, Josephson & co. och var från 1922, efter
dess ombildning till aktiebolag, dess verkst. dir.
J. var led. av patentlagstiftningskommittén 1910
—15 och av Stockholms frihamnsnämnd 1917—
39. Han var initiativtagare till Stockholms
handelskammare och dess v. ordf. 1917—39- —
J-donerade en betydande konstsaml. till
Stockholms stad, i huvudsak verk av
Konstnärsförbundets medl. Han skänkte medel till Carl Eldhs
staty av Gunnar Wennerberg på Djurgården 1916
och till de i stadshusträdgården befintliga
statyerna av samme konstnär i samband med
Stockholms stadshus’ invigning. I.Sv.
8) R a g n a r J., brorson till J.6),
konsthistoriker, skönlitterär författare, teaterchef (f. 8/s 1891),
fil. dr 1918, doc. vid
Uppsala univ. 1919,
sekr. i Stockholms
skönhetsråd 1919—26,
prof, i konsthistoria
vid Lunds univ. 1929,
chef för Dramatiska
teatern 1948. J. har
utvecklat en
omfattande och uppslagsrik
konstvetenskaplig,
allmänt kulturell och
skönlitterär
verksamhet. Sin forskning
inledde han med
undersökningarna ”Borgar
hus i gamla Stockholm” (1916) ..och
”Stadsbygg-nadskonst i Stockholm intill 1800” (gradualavh.,
1918). Efter en italiensk resa framlade han 1922 i
”S:t Eriks årsbok” en ny syn på Tessins
slotts-bygge och dess stilförutsättningar. Han belyste i
omfattande specialundersökningar detta problem
från olika sidor och utgav slutl. den
sammanfattande monogr. ”Tessin, tiden — mannen —
verket” (2 bd, 1930—31) samt ”Det Tessinska
slottet” (i ”Stockholms slotts historia”, 2, 1940).
Samtidigt behandlade J. utländsk klassicistisk
stadsbyggnadskonst och arkitektur i ”Hur Rom
byggdes” (1926) och ”Kungarnas Paris” (1943).
Det väldiga temat slutfördes i ”Barocken” (i
”Bonniers allmänna konsthistoria”, 1948). J.
intresserade sig tidigt också för svensk och
utländsk romantik och publicerade 1926
”Romantiken” (i ”Bonniers allmänna konsthistoria”). Som
prof, i Lund öppnade han 1931 en omfattande
ut-ställningsverksamhet i Skånska konstmuseums
regi; ur en jubileumsutställning framgick planen på
”Svensk konstkrönika under 100 år”, utg. tills, med
S. Alfons och B. Lindwall 1944 med inledn.
av J. Den största av hans skapelser i Lund är
emellertid Arkiv för dekorativ konst, ett museum
för studiet av den nordiska monumentalkonsten
och dess tillblivelseprocesser; tanken bakom detta
verk finns uttryckt i ”Konstverkets födelse”
(1940). J. har vidare i en rad essäsamlingar, ss.
”Nationalism och humanism” (1935), ”Fri
vandring” (1937), ”Skådeplatser” (1938), ”Tidens
drama” (1941), ”Trosbekännelser” (1944), belyst
allmänmänskliga frågor, vanl. från konsthistoriska
utgångspunkter. På samma linje stå hans artiklar
i ”Svenska dagbladet” 1919—29 och från 1938 samt
i ”Göteborgs handels- och sjöfarts-tidn.” 1930—
37. J :s rent skönlitterära författarskap inleddes
1912 med diktsaml. ”Kedjan”, varefter följde
”Judiska dikter” (1916) och ”Nyhebreisk lyrik” (1920;
tills, med M. Ehrenpreis). S.å. kom ”Imperfektum”,
en psykologisk studie från Uppsala, i vilken
studenten inför forskningens och livets frågor
skildras. Vid 1930-talets början följde en period av
dramatiskt författarskap, som resulterade i
”Nyckelromanen” (uppf. 1930, tr. 1931), ”Kanske en
diktare” (uppf. och tr. 1932), ”Leopold,
luftkonstnär” (uppf. och tr. 1934), ”Farlig oskuld” (tr.
1939, uppf. 1940), ”Sista satsen” (uppf. och tr.
1945). 1943 utkom ”Valda judiska dikter”. J. blev
1933 hedersled, av Konstakad. N.G.S.
9) Erland J., den föreg:s brorson,
skådespelare (f. 15/s 1923). J. knöts 1945 till
Hälsingborgs stadsteater, varifrån han 1949 övergick till
Göteborgs stadsteater. Under sin relativt korta
teaterbana har J. hunnit med ett avsevärt antal
större roller, i vilka han gjort starkt intryck,
ss. Sven i ”Rabies”, Oscar Nilsson i ”Melodi
på lergök”, Albert i ”Höst”, Dick Miller i
”Ljuva ungdomstid”, Hugo i ”Smutsiga händer”,
Gerhard i ”Sagan”, Harald i ”Lunchrasten” och
Petruchio i ”Så tuktas en argbigga”. — J. har
även framträtt som förf, med diktsaml. ”Cirkel”
(1946) och ”Lyssnarpost” (1949), novellerna
”Spegeln och en portvakt” (1946) samt romanerna
”Spel med bedrövade artister” (1947) och ”Ensam
och fri” (1948). A.L.
Josephsson, Robert Albin, publicist (f. 4/io
1895). J- var medarbetare i ”Kalmar läns tidn.”
1915, redaktionssekr. i ”Borås dagblad” s.å., i
”Smålands allehanda” 1917—19, 2:e red. 1920—22,
studerade vid École des hautes études sociales
et internationales i Paris 1923—24 och bedrev
samtidigt grafiska studier, blev redaktionssekr. i
”Bonniers vecko-tidn.” 1925, i ”Vecko-journalen”
1929 och var chefred, där 1943—46. Sedan 1946
— 194 —
SU 15.
7 — Red. avsl. 2S/i 50.
— 193 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
