Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juan de la Cruz (Johannes av Korset) - Juan Fernandez (ögrupp) - Juan Fernandez (floraområde) - Juan José de Austria - Juan-juan, žuan-žuan - Juan-les-Pins - Juan Manuel - Juanschi-kai - Juárez, Ciudad (El Paso del Norte) - Juárez, Juan och Nicolas - Juárez, Benito
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUAN FERNANDEZ
Landskapsbild från Juan Fernandez och den s.k.
Robinsongrottan.
lison Peers, ”St. John of the Cross” (s.å. och 1946);
W. Nigg, ”Grosse Heilige” (1946); R. H. J. Steuart,
”The mystical doctrine of St. John of the Cross”
(s.å.). E.
Juan Fernandez [zQa’n färna’ndäs], ögrupp i
Stilla havet, på 33°35’ s.br. och 670 km från kusten av
Chile (i höjd med Valparaiso), dit gruppen hör
(prov. Aconcagua); 185 km2, o. 300 inv. Gruppen
består av 3 öar, Masatierra (95 km2) närmast
fastlandet, Masafuera (85 km2) 170 km längre åt v.
samt S:ta Clara. J. är av vulkaniskt ursprung,
uppbyggd av lava, basalt och tuff; någon form
av vulkanism förekommer dock ej. Masatierras
långsträckta rygg når 930 m ö.h., Masafuera utgör
en platå av 900—1,600 m höjd, ögruppen är
mycket otillgänglig; enda bebodda platsen är vid
Cum-berlandviken på Masatierra, som erbjuder nödtorftig
ankarplats. Radiostation. Huvudnäring är fiske,
särsk. av jättelangust, som exporteras levande el.
konserverad. Klimatet är maritimt, den varmaste
mån., febr., med en medeltemp. av I9°s, den
svalaste, aug., av i2°3. Den numera svårt skövlade
skogen på de högre liggande östsluttningarna
liknar den sydchilenska regnskogen; längre ned
dominera ogenomträngliga snår av den från Chile
införda busken AristotPlia ma’qui. Den
ursprungliga floran är av tertiär prägel, och över hälften
av arterna äro endemiska. Även några endemiska
fågelarter finnas. Inhemska däggdjur saknas, men
förvildade getter finnas i stor mängd. — J.
upptäcktes av spanjoren Juan Fernandez 1563 och har
blivit namnkunnig genom att den skotske
sjömannen Alexander Selkirk (d. 1721), som anses vara
förebilden för Defoes ”Robinson Crusoe”, mellan
åren 1704 och 1709 ensam levde på Masatierra. —
Litt.: C. Skottsberg, ”Till Robinsonön och världens
ände” (1918), ”The islands of J.” (i ”Geographical
Review”, s.å.), ”The natural history of J. and
Easter islands” (3 bd, 1920—43). P.
Juan Fernandez [zQa’n färna’ndäs], floraområde,
se Växtgeografi.
Juan José de Austria [zQa’n zåse’... au’stria],
(1629—79), naturlig son till Filip IV av Spanien
och Maria Calderön, erkändes 1642 av fadern och
blev infant. 1656 generalguvernör i Nederländerna,
led J. 1658 mot Turenne nederlaget i dynerna.
Senare förde J. en tid befälet mot Portugal, till en
början med framgång, men blev 1663 slagen av
Schomberg. I onåd efter faderns död fick J., sedan
brodern Karl II blivit myndig, åter stort
inflytande men dog snart.
Juan-juan, z u a n-z u a n, asiatiskt folkslag, se
Avarer.
Juan-les-Pins [zyaD’-le-päDz], bad- och
vinterkurort på franska Rivieran strax s.v. om Antibes.
Juan Manuel [zQa’n manoä’l], spansk furste och
författare (1282—1348), behandlade en mångfald
ämnen: historia, jakt m.m. Hans ”Libro del Conde
Lucanor” el. ”Libro de los Enxiemplos” (1335, tr.
1575) är en saml. moraliserande berättelser. Hans
verk ha varit viktiga för spanskans utveckling.
Utg. i ”Biblioteca de autores espanoles”, 51 (1860);
”Conde Lucanor” även av bl.a. F. J. Sånchez
Can-tön (1920).
Juanschi-kai, statsman, se Yüan Shikai.
Juårez [zQa’räs], Ciudad J., före 1885 El
Paso del Norte, stad i staten Chihuahua i
n.v. Mexico, 1,150 m ö.h. vid Rio Grande och
gränsen mot USA mittemot El Paso; 48,676 inv. (1940).
J. är ändstation på mexikanska centralbanan och
har omfattande transitohandel med USA. Staden
grundades 1681.
Juårez [zoa’räs], Juan Rodriguez och
Nico-1 a s Rodriguez, mexikanska målare, bröder,
verksamma vid 1700-talets början; av dem finnas stora
religiösa bilder i katedralen och klosterkyrkor i
Mexico City; N. J. var också porträttmålare.
Juårez [zQa’räs], B eni to, mexikansk president
(1806—72), en av Latinamerikas största statsmän,
utgick från en fattig indianfamilj, lyckades trots
stora svårigheter etablera sig som examinerad
advokat 1834 och kastade sig, ivrig liberal, in i det
politiska livet; 1847—52 staten Oajacas guvernör
drevs J. i landsflykt av diktatorn Santa Anna,
återvände vid revolutionen 1855, författade största
delen av 1857 års konstitution och blev
Comon-forts vicepresident;
under följande
medborgarkrig tog han
makten i Vera Cruz
och proklamerade
omstörtande antiklerikala
lagar, bl.a. om
kyrkogodsens försäljande.
1861 intågade han i
huvudstaden, t.v. som
Mexicos obestridde
härskare. Då
räntorna på de utländska
statslånen ej kunde
gäldas, intervenerade
— 211 —
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
