Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugend (konsthistoria) - Jugend, Die (tidskrift) - Jugendbewegung - Jugendstil - Jugerum - Juggernaut - Juglandaceae, Juglandales - Juglans - Juglarcykeln - Jugo- - Jugorskij sjar - Jugoslavien - Geologi och terrängförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGEND
Textning i jugendstil av R. Melchior.
Larsson, J. A. G. Acke, Albert Engström,
Arthur Sjögren, John Bauer och Ernst Norlind.
Som bokbandsillustratör verkade också Nils
Kreu-ger. — Litt.: F. Schmalenbach, ”Jugendstil” (1935);
N. Pevsner, ”Pioneers of modern design from
William Morris to Walter Gropius” (1936);
F. Ahlers-Hestermann, ”Stilwende. Aufbruch der
J. um 1900” (1941); ”The Studio”, special summer
number, 1901. S.Re;S.Sm.
Jugend, Die [di jo’gont], tysk tidskrift,
grundad 1896 av Georg Hirth, München. J. väckte
från början stort uppseende genom sin
konstnärliga och litterära radikalism. I fråga om
politisk-satirisk inställning har den haft många
beröringspunkter med ”Simplicissimus”. Konstnärligt har
den spelat en ej oväsentlig roll (jfr föreg. art.).
J. övergick 1936 till annat förlag och uppgick 1940
i ”Die neue Fotowelt”.
Jugendbewegung [jo^antbavegor)] (ty.,
ung-domsrörelse), rörelse i Tyskland, som framträdde
o. 1900 som en opposition hos främst
medelklassens ungdom mot det borgerliga samhällets
förkonstling. Små skaror av ungdomar,
Wander-vögel, samlades till friluftsliv och vandringsturer.
Något politiskt program hade J. ej utan utgjorde
blott ett uttryck för ungdomlig romantik och
idealitet. Sitt första stora möte höll den 1913
på Hoher Meissner i opposition mot den tomma
”hurra-patriotism”, som åtföljde firandet av den
stora folkslaktningen vid Leipzig. Efter 1 :a
världskriget splittrades J :s medl. i föreningar, mer el.
mindre anslutna till de olika politiska partierna,
vilkas ungdomsavd. sökte anta dess livsstil: sång,
sport, kroppskultur, enkel klädedräkt och
måttlighet i fråga om stimulantia. Andra ungdomar
bildade föreningar för Tysklands nationella
återupprättande, ss. Wehrwolf. I viss mån banade J.
genom sin kritik av det bestående samhället vägen
för nazismen, som dock utgjorde en grov
karikatyr av de nationella och sociala ideal, som
uppburit den tidigare J. Dess sammanslutningar
upplöstes av Hitler-regimen, och ungdomen tvingades
in i Hitlerjugend, Bund deutscher Mädel, SA el.
SS. — Litt.: G. Mackenroth, ”Tysklands ungdom
i revolt” (1933). C.Wr.
Jugendstil, se Jugend, sp. 240.
Ju’gerum, romerskt ytmått, använt för
arealmätning 1 j. = en fyrkant av 240 X 120 romerska
fot = 2,546 el. 2,5228 km2. J. indelas i 12 un’ciae å
24 scri’pula.
Juggernaut [eng. utt. jEgg’anåt[, se Jagannath.
Juglanda’ceae, Juglanda’les, se Valnötsväxter.
Ju’glans, växtsläkte, se Valnötsträd.
Juglarcykel, nationalek., se Konjunktur.
Jugo-, beteckning för södra, syd- i vissa
slaviska språk (ryska, serbiska, bulgariska).
Jugo [jo’gå], Jenny, tysk filmskådespelerska
(f. 1906), kom 1924 via scenen till filmen, där
hon från 1927 fick huvudroller. Först med
ljudfilmen kom hennes genombrott, och hon har sedan
o. 1930 gjort sig känd som en särdeles talangfull
komedienn men även utfört några
karaktärsroller. Bland hennes filmer märkas ”Flickan från
Luna Park” (1930), ”En sång till dig” (med Jan
Kiepura), ”Pygmalion”, ”Kring drottningen”,
”Al-lotria”, ”Ett hopplöst fall” och ”Nanette”.
Jugorskij sjar [jogå’rskaj Ja’r], sund mellan
ryska fastlandet och ön Vaigatj, förenar Barents’
hav och Karahavet; 3—16 km brett, 47 km långt
och 30—100 m djupt.
Jugosla’vien (serbokroat. Jugoslavija, d.v.s.
Syd-slavien), off. Federatsija narodna republika
Jugosla-vija (förk. FNRJ), Federativa folkrepubliken J.,
omfattar Balkanhalvöns n.v. del, flera öar vid
adriatiska kusten samt några angränsande delar
av Mellaneuropa. I s.v. gränsar J. till Adriatiska
havet, i v. till friterritoriet Trieste och Italien, i
n. till Österrike och Ungern, i ö. till Rumänien
och Bulgarien och i s. till Grekland och
Albanien. J :s statsförbund består av folkrepubliken
Serbien med de autonoma områdena Vojvodina
och Kosmet, av folkrepublikerna Kroatien,
Slo-venien, Bosnien och Hercegovina, Makedonien och
Montenegro. J. omfattar 256,589 km2 med
T5.75J.935 inv. (enl. census 15/s 1948). Huvudstad
är Belgrad (388,246 inv. 1948, inkl, den 1934
inkorporerade staden Zemun). Edg.K.
Innehåll:
Sp.
Geologi och
terrängförhållanden ..............244
Klimat .................247
Växtvärld ..............247
Djurvärld ..............248
Befolkning och
bebyggelse ................. 248
Folkkultur .............250
Förhistoria ........... 253
Historia ...............253
Författning och
förvaltning ...................262
Rättskipning ...........265
Försvarsväsen ..........265
Vapen och flagga......... 266
Sp.
Mått och vikt ........ 267
Mynt ................. 267
Finanser ............. 267
Bankväsen ............ 267
Ekonomisk geografi .... 268
Religiösa förhållanden .. 273
Undervisningsväsen .... 274
Tidningar ............ 275
Rundradio ............ 275
Litteratur ........... 275
Teater ............... 275
Film ................. 276
Musik ................ 277
Konst ................ 278
Litteraturanvisningar .. 279
Geologi och terrängförhållanden. J. är till större
delen berg- och högland, endast i n.ö. vid Donau
och dess bifloder, Sava, Drava och Theiss,
finnas större slätter. Landets n., v. och s.v. delar
uppfyllas av dinariska bergssystemet; dess
gränslinje mot alpiderna, det s.k. ”dinariska ärret”,
löper i s. Österrike n. om J:s gräns. Längst i
n. på Sloveniens gräns mot Steiermark ligger
mellan Mur (Mura) och Drava en utlöpare på
östalpernas kristalliniska kärnzon, Possruck, en
i genomsnitt 700 m hög och genom erosion
— 243 —
— 244 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
