Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Ekonomisk geografi - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
der utgöra utmärkta naturliga
kommunikationsleder. Den sammanlagda längden av dessa
vattenvägar är 2,100 km. Den långa kusten vid
Adriatiska havet har o. 350 hamnar och
landningsställen, av vilka endast Vs äga större betydelse i
kustsjöfart och fjärrtrafik. Landsvägsnätet har
en längd av 33,650 km (1940), därav äro 10,680
km huvudvägar och 22,970 km allmänna vägar.
Landsvägarna äro i allm. dåliga med undantag
för dem, som finnas i Kroatien och Vojvodina,
samt några större genomfartsvägar.
Motortrafiken är relativt litet utvecklad. Före 2:a
världskriget räknade man o. 1,000 inv. pr motorfordon.
Telefonabonnenternas antal 1948 var 66,495 d.v.s.
1 apparat på 237 inv. (i Sverige 1 på 6).
Utrikeshandel. Den svaga utvecklingen
av J :s industri nödvändiggör avsevärd import av
maskiner och fabriksvaror. Likaså måste
råbomull och brännolja införas. Medel att köpa detta
erhåller J. genom export av såväl animaliska som
vegetabiliska livsmedel, av skogsprodukter och
malmer. Värdet av exporten uppgick 1936—38
i medeltal till 71,1 mill. gulddollar pr år, importen
till 63,8 mill. Före 2:a världskriget hade J. sina
viktigaste handelsförbindelser med Tyskland,
Österrike, Tjeckoslovakien, Italien, Ungern,
Storbritannien och USA. Under kriget blev J:s
näringsliv starkt beroende av Tyskland och Italien, efter
axelmakternas sammanbrott av Sovjetunionen och
östblocket. 1947 kommo 20,2% (1935—39 0,1) av
importen från Sovjetunionen, 18,4% (11,5) från
Tjeckoslovakien, 8,0% (8,3) från Italien, 7,5 °/o
(8,0) från Storbritannien, 6,3 °/o (1,4) från
Holland, 5,2 °/o (13,3) från Ungern, 4,0% (31,1) från
Tyskland och 1,6% (5,9) från USA. Av
exporten gingo 1947 18,4% (1935—39 4,3) till Ungern,
16,6 °/o (0,1) till Sovjetunionen, n,4°/o (9,2) till
Italien, 8,0% (11,2) till Tjeckoslovakien, 7,4%
(i,e) till Holland, 4,8% (9,7) till Österrike, 3,6 °/o
(1,0) till Polen, 3,5 °/o (2,2) till Schweiz, 2,8 °/o
(26,4) till Tyskland, 2,7% (7,7) till Storbritannien
och 2,0% (5,0) till USA. Till följd av att
Sovjetunionen avskurit varuutbytet med J. och efter
brytningen med övriga östblocksstater, har J.
sedan 1949 varit tvunget att avdela råvaror, som
hittills gått österut, för export åt väster i utbyte
mot maskiner, motorfordon och oljeprodukter,
som äro livsviktiga för den jugoslaviska
industria-liseringsplanen. Edg.K.
Religiösa förhållanden. Den i J. förhärskande
kyrkan är den serbisk-ortodoxa, som med sina
6,785,000 (1931) anhängare upptar 48,7% av
befolkningen. Alla serber, rumänerna och en del
av albanerna tillhöra denna religionsform.
Närmast i storlek kommer den romersk-katolska
kyrkan med 5,2 mill. anhängare, bosatta i landets
n. delar, mest kroater, slovener och ungrare.
Protestanterna utgöra 231,000, framför allt
tyskar, ungrare och en del kroater.
Muhammedanerna (1,5 mill.) äro ganska talrika, framför allt
i Bosnien och räkna bland sina anhängare såväl
turkar som slaver. Bland mindre
religionsgrup-per kunna nämnas grekiska katoliker och
mosaiska trosbekännare (68,000). — Den
serbiskortodoxa kyrkan styres av en patriark och en
helig synod. Patriarkatet rekonstruerades 1920
efter att ha legat nere sedan 1766. Det finns 4
metropoliter och 17 biskopar, 3,021 församlingar
och 206 kloster. Enl. en överenskommelse med
staten 1931 skulle den serbisk-ortodoxa kyrkan
styras fullt autonomt, dock med anslag ur
kulturbudgeten. — Romersk-katolska kyrkans
beroende av staten reglerades genom avtal av 1855,
för Serbiens vidkommande reviderat 1914. —
Muhammedanerna ha tidigare varit splittrade i ett
parti, som sorterade under stormuftin i Belgrad,
och ett under Reis-ul-ulema i Sarajevo. Båda
dessa äro nu förenade. — I samband med
proklamationen av republiken 1946 upphävdes alla
kyrkosamfund i J. Religionsfriheten upphävdes ej,
och försäkran avgavs, att ingen religionsförföljelse
skall äga rum. Konflikter, i sht mellan
romerskkatolska kyrkan och regeringen, ha likväl
uppstått, särsk. i samband med rättegången mot
ärkebiskop Stepinac. [G.Jg]K.Gw.
Undervisningsväsendet i J. var före 2:a
världskriget i stor utsträckning behärskat av enhetliga
normer och av tvånget, att endast serbokroatiska
och slovenska språken voro officiellt godtagna.
Skolväsendet var emellertid också dåligt utbyggt.
1938 uppskattades antalet analfabeter till c:a
45V0. Under 2:a världskriget och särsk. vid
tyskarnas reträtt förstördes över 5,000
undervisningsanstalter och o. 2,500 skadades. Knappt 2,000
bevarades oskadda. Återuppbyggnaden har
fortgått snabbt, men i fråga om materiell standard
är förkrigsnivån ännu icke uppnådd. Planen för
det nya skolsystemet har utformats med
enhets-skolan som mönster. En 3-årig kindergarten är
avsedd som förskola till den för barn mellan 7
och 11 år obligatoriska 4-åriga folkskolan. På
denna bygger en 3-årig mellanskola, som utgör
grund för de 4-åriga gymnasierna el. fackskolorna.
Dimission därifrån ger tillträde till univ. och
fackhögsk. 1947—48 funnos 12,052 folkskolor
(mot 8,950 före 2:a världskriget) med 23,889
lärare (mot 32,144) och 1,616,000 elever (mot
782,000). Samtidigt uppgick antalet 7-åriga lärov.
(mellanskola + gymnasium) till 942 (mot 205
före kriget) med 310,000 elever (mot 70,000).
Lä-rarutbildningsanstalterna ha under perioden 1938
—48 ökat från 34 till 53 och fackskolorna från
852 till 1,139. — Ockupationen medförde en
systematisk förstörelse av högre skolor, arkiv, bibi,
och forskningsinst. De tre univ., i Belgrad
(grundat 1838), i Zagreb (1874) och i Ljubljana (1920),
ha dock snabbt återupprättats och besöktes 1946
av o. 24,000 studenter. Dessutom ha efter kriget
två nya univ. upprättats, ett macedoniskt i Skoplje
och ett bosniskt i Sarajevo, och 13 olika högsk.
om- el. nybildats, 4 i Belgrad, 4 i Zagreb, 3 i
Ljubljana och 2 i Split. — Icke blott genom att
upprätta särskilda univ. el. högsk. har man sökt
främja olika minoriteters intressen utan också
genom att tillåta dem använda sitt eget språk
samt upprätta egna skolor och
lärarutbildnings-anstalter. 1945—46 hade albanerna 467 folkskolor
och 15 lärov., ungrarna 200, resp. 29, bulgarerna
95, resp. 21, tjeckoslovakerna 53, resp. 6,
italienarna 56, resp. 14, rumänerna 37, resp. 5,
turkarna 70, resp. 1 och rutenerna 8, resp. 2. Dessa
skolor utgöra även led i bekämpandet av
analfabetismen, vilken är särsk. stor i det glest
befolkade Makedonien. För vuxna ges särskilda
— 273 —
— 274 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
