Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
roende på de geografiska förutsättningarna spelar
ant. nötkreatur-, får- och getaveln el. svinaveln
huvudrollen, den sistn. är dock även beroende av
muhammedanismens utbredning. Får- och
getaveln spelar en stor roll särsk. i bergstrakterna.
Under sommarhalvåret drivas stora mängder får
och getter på bete i bergen, dock är
transhuman-cen i allm. på tillbakagång. De mer utvecklade
jordbruksbygderna i n.ö. J., t.ex. i Vojvodina,
kring Donau och dess bifloder, framträda däremot
som ett område för nötkreatursskötsel, som där
är mera direkt anknuten till jordbruket. Även
svinaveln är där liksom i Serbien mycket
betydelsefull. Där finnas majs och riklig ollonskog.
Fjäderfäaveln är mycket utbredd. Beståndet
utgjordes 1939 av 19,2 mill. höns, 1,3 mill. gäss, 1,1
mill. ankor och o,s mill. kalkoner. Biskötseln är
allmän; man uppskattar landets bistockar till 0,8
mill. Produktionen av honung utgjorde 1937—39
i medeltal o. 42,000 dt, av vax 5,000 dt. — Fiske
bedrives huvudsaki. vid Adriatiska havet och i
de större floderna.
Skogsbruket har stor ekonomisk
betydelse. J. kan sägas vara Medelhavsländernas
skogrikaste land. Hela den skogbevuxna
arealen uppskattas till 78,000 km2, d.v.s. 0,5 ha pr
inv. Sydserbien och Vojvodina, där skogen
intar blott c:a 10% av arealen, äro skogfattigast.
I Dalmatien, som länge varit utsatt för
skogs-skövling, består den till allra största delen av
buskskog, men i Bosnien och Hercegovina intar
skogen ung. halva arealen och i ö. Kroatien och
Slovenien och v. Serbien över 2/s av hela ytan.
J :s skogar bestå till 70% av lövträd, främst bok
och ek. I sht i Serbien finnas stora ekskogar.
J. hör till de europeiska länder, där träexporten
till största delen utgöres av lövträd. Den
normala årliga avverkningen är c:a 530 mill. kubikfot.
Exporten (2,8 mill. m3 1937) går framför allt till
Italien, Ungern och Grekland och består till 4/s
av sågat virke och till Vs av träkol och ved. Det
finns också företag, som förädla
skogsprodukterna vidare, till pappersmassa och papper, till
garvämne, terpentin o.d.
Bergsbruk. J. har mycket stora
mineraltillgångar och är bl.a. Europas största producent
av koppar. I fråga om malmer stå Serbien och
Bosnien främst. Malmfyndigheter förekomma
oftast i kontaktlager och vid förkastningsränder.
En sådan malmzon sträcker sig från Avala i
närheten av Belgrad över Rudnik och vidare
söderut till Makedonien, en annan från Banatet
över Majdanpek och Bor till Zajecar vid
bulgariska gränsen. Fattigast på malmer äro
sedimentformationerna i Hercegovina och Montenegro.
Inom karstområdet är en av de viktigaste
naturtillgångarna terra rossa för utvinning av bauxit.
J :s mest betydande järnmalmsfyndigheter finnas
vid Vares n. om Sarajevo i Bosnien och mellan
Prijedor och Sanski Most v. om Banja-Luka, men
även i Majdanpek och Rudnik. Bor i n.ö.
Serbien har rika kopparmalmsfyndigheter. Vidare
kunna nämnas blyförekomster i n. och s.ö.
Serbien och i Mezica vid österrikiska gränsen i
Slovenien, rika krommalmsfyndigheter i J :s
gränstrakter mot Albanien, i Sar planina och n. och
n.ö. om Skoplje och även i Bosnien (Vares) och
Kroatien. Zink förekommer vid Mezica och Celje
i Slovenien, mangan i Dobra vid Donau, n.ö. om
Majdanpek, och i Cevljanovic n.ö. om Sarajevo,
kvicksilver i Avala, antimon vid Zajecar och
Kratovo. De rikhaltigaste bauxitlagren finnas i
Hercegovina i trakten av Mostar och Imotski.
Betydelsefulla stensaltlager, de enda sådana på
Balkanhalvön, finnas i Tuzla i Bosnien. J:s
malmproduktion bestod 1939 huvudsaki. av 987,000
t kopparmalm, 667,000 t järnmalm och 128,000 t
pyrit, 775,500 t bly-zinkmalm, 318,800 t bauxit,
44,800 t krommalm, 19,000 t antimon, 5,700 t
mangan och 59,400 t (1940) stensalt. Stenkol
saknas i större utsträckning. Däremot finnas
väldiga fyndigheter av brunkol och lignit. Tuzlas
och Zenica-Sarajevos brunkolsbäcken i Bosnien
äro de största. Tuzlabäckenet omfattar ett
område av c:a 750 km2 med 20 m mäktiga flötser.
1939 brötos 6 mill. t kol, därav 4,3 mill. t
brunkol och 1,3 mill. t lignit. I J. ha hittills endast
två mindre oljefält upptäckts, näml, i Selnica
och Peklenica vid Murs nedre lopp. Till 1940
hade borrningarna givit endast sammanlagt 11,000
t råolja. Under tyska ockupationen ägde
djupborrningar rum, som 1944 gåvo 100,000 t olja om
året. Produktionen har senare gått ned igen
(52,000 t 1947). På Kutinas naturgasfält n.ö. om
Zagreb producerades 1944 6,3 mill. m3 naturgas.
Industri. Trots stora naturtillgångar och
mycken ännu outbyggd vattenkraft är industrien
föga utvecklad. Under decennierna närmast före
2:a världskriget exploaterades en stor del av J :s
naturtillgångar av utländskt kapital. Bristen på
tekniskt utbildat folk och kapital jämte det glesa
vägnätet ha länge varit de viktigaste faktorerna,
som hämmat den industriella utvecklingen.
Utvecklingen inom bergsbruket har relativt sett
varit betydande men absolut sett ringa. Hela
antalet industri- och gruvanläggningar i J. uppgick
1939 till endast 3,254, d.v.s. det var t.o.m. mindre
än i Bulgarien. 28 °/o av det totala antalet företag
utgjordes av förädlingsindustrier av
jordbruksprodukter och livsmedelsindustrier, 12,8 % av
textilindustrier, 12,3 °/o av träindustrier, 13% av
byggnadsindustrier, 2,8 °/o av läderindustrier och 2,6 °/o
av pappersbruk och tryckerier. Huvudvikten i den
nya ekonomiska given enl. femårsplanen 1947—
51 ligger på ökning av ståltillverkningen,
kolbrytningen, cementframställningen, anläggandet av
nya järnvägar och autostrador och byggandet av
nya kraftstationer. Den elektriska
energialstringen skall t.ex. ökas från 71 kWh pr inv. 1939
till 272 kWh 1951. Sovjetunionens och östblockets
brutna löften om leveranser, främst av tunga
maskiner, som övervägande varit avsedda att
komma från Tjeckoslovakien, ha emellertid varit ett
svårt streck i räkningen, och planens
framåtskridande beror f.n. på leveranser västerifrån.
Kommunikationer. Järnvägarnas
sammanlagda längd uppgick före 2:a världskriget till
10,200 km (därav 6,800 km med normal spårvidd),
vilket ger en täthet av 4,1 km pr 100 km2 yta.
1946—48 uppges 1,040 km ha byggts.
Järnvägsnätet är rikare förgrenat i n. och n.ö. i de forna
österrikiska och ungerska landsdelarna. Landets
ekonomiska centrum är områdena kring Donau,
Theiss, Sava, Drava och Morava, och dessa
flo
— 271 —
— 272 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
