Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Film - Musik - Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
samarbete med Tyskland och Italien, vilket dock
upphörde under kriget. Under motståndskampen
mot tyskar och italienare lades grunden till en
kommande jugoslavisk filmproduktion. 1944
bildades i marskalk Titos högkvarter en filmsektion,
som sysslade med krigsreportage. Denna blev
grunden till den jugoslaviska filmindustrien, som
fick sin egentliga start 1945. Till en början
inspelades enbart spelfilmer, delvis med
dokumentär prägel, i syfte att glorifiera motståndsrörelsen
och stärka den nyväckta nationalkänslan, men
småningom ha till dessa propagandafilmer även
kommit filmer av romantisk karaktär. Dessutom
har igångsatts en omfattande produktion av
kortfilmer, delvis i avsikt att locka turister till
landet, journal- och skolfilmer samt tecknade filmer.
— Den nuv. jugoslaviska filmindustrien är helt
statskontrollerad. I alla sex folkrepublikerna
finnas kommissioner, underställda resp,
undervisningsministerium, vilka kontrollera och leda
filmproduktionen och distributionen av såväl
inhemska som utländska filmer. Statsföretaget
Ju-goslovenski film har ensamrätten till export och
import av filmer. Censuren lägger moraliska och
politiska synpunkter på filmernas lämplighet.
Det finns i J. 7 olika filmföretag. 1948
producerades 4 spelfilmer, 43 dokumentärfilmer, 15
undervisningsfilmer samt 103 journalfilmer.
Samtliga biografer, 789 till antalet (1949), ägas av
staten och av massorganisationerna. Inom ramen för
femårsplanen har anslagits ett belopp av 1,500
mill. dinarer (c:a 107 mkr) för utvecklandet av
filmindustrien i J. En stor del av detta belopp
går till byggandet av en stor filmstad, ”Zvezda”,
i närheten av Belgrad, där den årliga kapaciteten
1951 beräknas uppgå till 25 spelfilmer, 40
dokumentärfilmer, såväl lång- som kortfilmer, ett stort
antal tecknade filmer och dockfilmer, delvis i
färg, samt journalfilmer. Denna filmstad närmar
sig (1949) sin fullbordan. — Det största hindret
är emellertid bristen på filmutbildade
skådespelare, regissörer och tekniker av olika slag. Två
högre skolor ha öppnats i Belgrad, en för
skådespelare och regissörer och en för filmtekniker.
Ytterligare en finns i Zagreb. De olika
filmbolagen anordna dessutom kurser. Planer föreligga
på inrättandet av en statlig filmhögsk. B.Hgn.
Musik. Av de sydslaviska folken ha
serbo-kroa-terna trognast bevarat sin folkmusiks rika
skatter. Här möter man ännu professionella
folksångare, som till ackompanjemang av ett
ålderdomligt stråkinstrument, gusle, i stora epos
besjunga hjältedåd ur sagorna, det förgångna och
nutiden. Dessa episkt recitativiska sånger
föredragas på korta och i olika variationer
återkommande melodivändningar av ringa omfång med
blott få tonsteg (standardmelodier) och anpassa
sig övervägande efter diktens lösa rytmik. Det
tonsystem, som ligger till grund för dem, skiljer
sig väsentligt från vårt. Det uppvisar talrika
irrationella värden, som man måste tänka sig
ha framgått ur den primitiva grepptekniken på
guslen. Utom guslen användas i J. även andra
typiska herdemusikinstrument, framför allt
flöjten, skalmejan och säckpipan. Tillfälligtvis
sammanställas dessa till små musikkapell. Jämte de
episka sångerna äro talrika dansmelodier och
Gusle-spelare.
folkvisor utbredda; på gr. av sin fastare rytmik
och melodik stå de närmare den allmänna
europeiska typen. I skarp kontrast till de
serbo-kroatiska herdarnas och böndernas folkmusik
står konstmusiken i de muhammedanska städerna,
särsk. i Bosnien, som fortsätter gamla
arabiskislamiska traditioner. Här liksom annorstädes
gör sig samtidigt inflytandet från serbiska
zige-narkapell starkt gällände. Hos de jugoslaviska
tonsättarna spåras givetvis inflytelserna från
studieåren vid västeuropeiska musikskolor; de
anknyta dock ofta medvetet till sina länders folkton.
Så är fallet med t.ex. tonsättaren av talrika
operor och patriotiska sånger Davorin Jenko
(1835—1914) och med företrädare för yngre
ton-sättargenerationer som B o z id a r § i r o 1 a (f.
1889), Stevan Hristié (f. 1885) och Petar
Kon jo vi c (f. 1882). C.A.M.
Konst. De s. och v. delarna av J. kommo i
beröring med den grekiska kulturen; sengrekiska
skulpturverk ha också anträffats vid grävningar.
Under den romerska tiden utvecklades en rik
konstverksamhet särsk. i Dalmatien. Under
senantiken framträdde flera dalmatiska städer med
konstnärligt utformade byggnadsverk, av vilka
åtskilliga rester kvarstå. Främst märkes här
Split (Spalato), som blev residensstad för
Dio-cletianus, med dennes storslagna palats, vilket
visar österländskt inflytande. I Dalmatien fortsatte
också den gammalkristna konsten på klassisk
grund; en mängd basilikor och även centrala
kyrkobyggnader av flera olika typer (från
300—600-talen) ha påträffats i n. Dalmatien.
Byggnads-minnen i Solin (Salona) samt framför allt domen
i Kotor (Cattaro) vittna om Dalmatiens roll som
förbindelseled mellan Europa och Orienten. San
Donato i Zara, en rundkyrka i två våningar, blev
av betydelse för utvecklingen i Europa. De v.
delarna av J. blevo sedan påverkade av n. Italien,
vars konst återklingar både i Dalmatien och
Kroatien, där dock från gammalkristen tid det
centrala kyrkosystemet delvis bibehölls. I t.ex.
domen i Zara ha inflytanden från Italien gjort sig
starkt gällande. I valv och bågar gjorde gotiken
sitt intåg också i J. I dess s. och ö. delar härskade
emellertid den bysantinska konsten, och under
1100—1300-talen utvecklades här ett glänsande
kyrkligt måleri (t.ex. i klosterkyrkan i Visoki-
— 277 —
— 278 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
