Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Konst - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUGOSLAVIEN
I. Mestrovic: Berättelsen om mitt folk.
Decani från 1300-talets förra del). Under den
turkiska tiden byggdes praktfulla moskéer t.ex. i
Sarajevo och Jajce (Bosnien). I den västerländska
renässansrörelsen deltog också J. Dalmatien gav
flera betydelsefulla tillskott till den nya rörelsen;
dalmatiska konstnärer, ss. Giovanni
Dalma-ta, Giorgio da Sebenico och L u c i a n o
Laura na, gjorde kraftiga insatser i den
italienska ungrenässansen. Andrea Alexii från
Durrès (Durazzo) hämtade även för den plastiska
utsmyckningen motiv direkt från antika verk. A
andra sidan kommo hit konstnärer från t.ex.
Venedig, som härskade över stora delar av
Dalmatien. Dubrovnik (Ragusa) har vackra prov på
denna dalmatiska renässans. — En betydande
folkkonst utvecklade sig i sht i Kroatien och
Slo-venien, rik på det textila området, med vävnader,
stickerier och applikationer i rött och gult i
sirliga mönster på folkdräkten. — Under 1600- och
1700-talen gjorde barocken sitt intåg från
Österrike. En provinsiellt betonad porträttkonst
framträdde även. Från 1700-talets slut började ett
större måleri uppväxa (med Demetrius A
v-ramovic m.fl.). Från 1800-talets slut ser man
inflytande från Frankrike, dels barbizonskolans
intima landskapsmålen, dels impressionismen;
slo-venskt landskap och folkliv målas t.ex. av Ivan
Grohar (1867—1911); en annan framstående
mästare var Anton Azbe (1859—1905). Slutl.
har också inom skulpturen ett uppsving börjat;
dess möderne representant är Ivan Mestrovic
(f. 1883). [E.WJA.
Litt.: Geologi och geografi: J. Cvijic,
”Grundlinien der Geologie von Mazedonien und
Altserbien” (i ”Petermanns geographische
Mit-teilungen”, Erg.-h. 162, 1908); D. A. Wray, ”The
geology and mineral resources of the
Serb-Croat-Slovene State” (1921); N. Krebs, ”Beiträge zur
Geographie Serbiens und Rasciens” (1922); S.
Stojenevic, ”Atlas historique” (1925); ”Royaume
de Yougoslavie”, red. av P. Vujevic (1930);
”Süd-ost- und Südeuropa” (i ”Handbuch der
geogra-phischen Wissenschaft”, 1931); P. S. Jovanovic,
”Carte géomorphologique générale de
Yougoslavie” (i ”Collection de cartes de la Société de
geographie de Beograd”, nr 3, 1933); H. Renier,
”Niederschlagskarte des Königreiches J.” (därst.,
nr 4, 1935); B. Z. Milojevic, ”Le surpeuplement
de la région dinarique montagneuse” (i ”Bulletin
de la Société beige d’études géographiques”, 1935),
”Les hautes montagnes dans le royaume de
Yougoslavie” (1939); F. Martin, ”Die
Eisenbahngeo-graphie J:s” (1937); J. März, ”J. Probleme aus
Raum, Volk und Wirtschaft” (1938); O. Lodge,
”Peasant life in Jugoslavia” (1942); J. Morris,
”Yugoslavia” (1948). — Växtvärld: L.
Ada-movic, ”Die Vegetationsverhältnisse der
Balkan-länder” (i ”Die Vegetation der Erde”, utg. av A.
Engler & O. Drude, 11, 1909); F. Markgraf, ”An
den Grenzen des Mittelmeergebiets” (i
”Reper-torium specierum novarum regni vegetabilis”, utg.
av F. Fedde, Beiheft 45, 1927). —
Förhistoria: ”Archaelogische Karte von J.”, 1—2 (1936
—38). — Folkkultur: F. S. Krauss, ”Sitte
und Brauch der Südslaven” (1885), ”Slavische
Volksforschungen” (1908); A. Haberlandt,
”Kul-turwissenschaftliche Beiträge zur Volkskunde von
Montenegro, Albanien und Serbien” (i ”Zeitschrift
für österreichische Volkskunde”, Erg.-bd 12, 1917),
”Volkskunst der Balkanländer” (1919); K.
Mos-zynski, ”Kultura ludowe slowian”, 1—3 (1929 ff.).
— Historia: H. Wendel, ”Der Kampf der
Südslaven um Freiheit und Einheit” (1925); A.
Mous-set, ”Le royaume serbe-croate-slovène. Son
organisation, sa vie politique et ses institutions” (1926);
D. A. Loncarevic, ”J:s Entstehung” (1928); K. S.
Patton, ”Kingdoms of Serbs, Croats and
Slove-nes” (s.å.); E. Holzer, ”Die Entstehung des
jugoslawischen Staates” (1929); E. Haumant, ”La
formation de la Yougoslavie” (1930); G. Ellison,
”Yugoslavia. A new country and its people”
(1935); G. Gesemann m.fl., ”Das Königreich
Süd-slawien” (s.å.); S. S. Wood, ”Blod, skräck och
tårar. Två års nyordning i J.” (1943); R. D.
Hogg, ”Yugoslavia” (1944); S. Dahl, ”J :s
ockupation och befrielse” (1945); J. Hussard, ”Vu en
Yougoslavie 1939—44” (s.å.); Ljubo Mir (pseud.),
”Das neue J.” (s.å., prokommunistisk); A. E.
Moodie, ”The Italo-Yugoslav boundary. A study
in political geography” (s.å.); J. M. Vane, ”The
Yugoslav crisis 1918—45” (s.å.); J.
Schwarzen-bach, ”J.” (1946, antikommunistisk); ”Five year
plan for the development of the national
eco-nomy of Yugoslavia” (1947, officiell jugoslavisk
publikation); S. Aurén, ”Vad jag såg i Titos
land” (1948); M. Radulovic, ”Tito’s republic”
(s.å.); J. Gunther, ”Behind the curtain” (1949);
E. Reske-Nielsen, ”Den rysk-jugoslaviska
konflikten” (s.å.). — Religiösa förhållanden:
J. Mousset, ”La Serbie et son église (1830—
— 279 —
— 280 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
