Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jularbo, Carl - Julbock - Julén, Jonatan - Julens och fastans träta - Julep - Jules - Julfrid - Julgran - Julgransbloss, tomtebloss - Julhalm - Juli - 1. Julia (dotter till Julius Caesar) - 2. Julia (dotter till Octavianus Augustus) - 3. Julia (dotter till Julia 2 och Agrippa) - 4. Julia Domna (Septimus Severus’ gemål) - 5. Julia Maesa (gift med Julius Avitus) - Julian - Juliana Maria (drottning av Danmark) - Juliana (prinsessa av Hessen) - Juliana (drottning av Nederländerna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIANA
ka radion, har som virtuos på sitt instrument
vunnit en enastående popularitet. Han har spelat
in över 3,000 musikstycken på grammofon, och
hans mest kända komposition, valsen ”Livet i
finnskogarna” (1913), har sålts i över 3 mill. ex.
En annan mycket spelad dragspelsvals av J. är
”Avestaforsens brus”. J. har utg. ”Med dragspelet
i högsätet” (1946). B.L.
Julbock, se Jul, sp. 287.
Julén, Jonatan, metodist och skolman (f.
8/a 1887), fil. dr i Uppsala 1916 (”Om Sveriges
statsskuld 1718”), rektor för metodistkyrkans i
Sverige teologiska skola, överås, Göteborg, 1922
—40, lektor vid Karolinska högre allm. lärov. i
Örebro 1942, metodistkyrkans delegat vid
ekumeniska mötet i Stockholm 1925 och i Oxford 1937,
dess representant i Frikyrkliga
samarbetskommit-tén; har bl.a. utg. skrifter i sociala och religiösa
frågor, var 1927—34 red. för tidskr. ”Frikyrklig
ungdom” och är sedan 1944 red. för tidskr.
”Kristet samhällsliv”. [S.N.JK.Gzv.
Julens och fastans träta, en i Codex verelianus
bevarad dikt på fornsvenska i form av en dialog
mellan julen och fastan. Den är möjl. ett av de
allra första spåren av svensk dramatik, då den
kan tänkas ha ingått i ett fastlagsspel. Utg. av G.
E. Klemming i ”Sv. fornskrift-sällskapets saml.”,
25 (1881—82).
Julep [jodepj, se Drink.
Jules [zyll], fransk namnform för Julius.
Julfrid, se Jul, sp. 285.
Julgran, se Jul, sp. 288.
Julgransbloss, tomtebloss, 10—20 cm långa
järntrådar, bestrukna med en gnistalstrande
brännsats, som vanl. består av bariumnitrat,
aluminiumpulver, järnfilspån och dextrin. J. brinna under
spridning av ett gnistregn.
Julhalm, se Jul, sp. 288.
Juli (lat. Ju’lius, gammalt svenskt namn hömånad),
den 7:e månaden i den julianska och den
gregorianska kalendern. Dess namn var urspr. QuintiTis, den
5:e av den äldre romerska kalenderns 10 mån. Till
Julius Caesars ära fick den 44 f.Kr. sitt nuv. namn.
Ju’lia. 1) Julia, dotter till Julius Caesar (d.
54 f.Kr.), blev av sin fader av politiska skäl g.m.
Pompejus. Genom sitt inflytande över denne
bidrog J. starkt till endräkten mellan de båda
mäktiga männen.
2) Julia, dotter till Octavianus Augustus (d.
14 e.Kr.), Som enda dotter till denne var J.
mycket bortskämd men samtidigt högt bildad och
begåvad, en typisk representant för sin tids
de-kadenta emanciperade kvinnor. Hon var gift 3
gånger, först med sin kusin M. Marcellus, så med
fältherren Agrippa och sist med sedermera
kej-sar Tiberius. Sistn. äktenskap var föga lyckligt,
och på gr. av sina utsvävningar förvisades hon
år 2 e.Kr. till ön Pandateria samt sedan till
Rhe-gium, där hon dog. E.Lm.
3) Julia, dotter till J.2) och Agrippa (d. 28
e.Kr.). Till karaktären var hon lik sin mor, och
hennes morfader Augustus tvingades därför att
år 8 e.Kr. förvisa henne till ön Trimerus utanför
Apuliens kust, där hon avled. Man vill stundom
sätta skalden Ovidius’ landsförvisning i samband
med domen över J.
4) J u 1 i a Domna, kejsar Septimius Severus’
2:a gemål (d. 217), härstammade från Hemesa i
Syrien. Högt begåvad och viljekraftig hade hon
stort inflytande över kejsaren. Hon spelade en
betydande roll även under sonen Caracallas
regering och omgav sig med en krets av lärda och
filosofer. Då hon efter Caracallas död förvisades
från hovet, begick den kloka, lidelsefulla och
härsklystna kvinnan självmord.
5) Julia M a e s a, den föreg:s syster (d.
226), g.m. Julius Avitus. Kejsar Heliogabalus var
hennes dotterson, och under dennes regering var
den ärelystna J. Maesa jämte dottern Julia
M a m a e a (d. 235) de verkligt styrande. De båda
damernas välde varade även under kejsar
Alexander Severus, J. Mamaeas son.
Julian [jodjon], engelskt mansnamn, av lat.
Ju-lia’nus.
Julia’na, furstinnor.
Danmark. Juliana Maria (da. Juliane
Marie), drottning (1729—96), dotter till hertig
Ferdinand Albert av Braunschweig-Wolfenbüttel och
1752 g.m. konung Fredrik V av Danmark i dennes
2:a gifte. Hennes otillgängliga natur gjorde, att
hon under sin makes och som änkedrottning under
sin styvson Kristian VII:s regering intog en
undanskymd ställning vid hovet, till dess hon i
sammansvärjningen mot Struensee 1772 spelades ut mot
denne och drottning Karolina Matilda. Efter
statskuppen blev hon medelpunkten i den nya
regeringen, men då hon var utan politisk begåvning, kom
hon att stå helt under O. Höegh-Guldbergs ledning.
Efter palatsrevolutionen 1784, då ministären A. P.
Bernstorff kom till makten, förlorade hon allt
inflytande. P.Nm.
Hessen. Juliana, prinsessa (1652—93),
dotter till Karl X Gustavs syster Eleonora Katarina,
uppfostrades vid svenska hovet och var ämnad till
gemål åt Karl XI. Vacker och varmblodig inlät
sig emellertid J. i en kärlekshandel med en gift
man, överste Gustaf Lillie, och födde honom 1672
en son. J. avlägsnades då från hovet men inlät sig
några år efteråt i ett nytt kärleksäventyr, med en
holländare vid namn Marchand. 1679 gifte hon sig
med denne, som 1680 upphöjdes till friherre v.
Lil-jenburg; de flyttade sedan till Holland. P.S.
Nederländerna. Juliana Louise Emma Marie
Wilhelmina, drottning, prinsessa av
Oranien-Nas-sau och hertiginna av Mecklenburg (f. 1909), enda
barn till drottning Vilhelmina och prinsgemålen
Henrik av Mecklenburg. J. förmäldes 1937 med
prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld (f. 1911), med
vilken hon har 4 döttrar; äldst är Beatrix (f.
1938). Vid den tyska
ockupationen av
Nederländerna i maj
1940 flydde J.
utomlands och vistades
1940—45 i Canada,
varifrån hon
återvände till Haag 24/t
1945-Efter att till följd av
moderns sjukdom ha
varit regent 14/io—31/i2
1947 och 14A—30/8 1948
blev J. efter moderns
abdikation 4/g s.å.
drottning och kröntes 6/g.
SU 15.
10 —- Red. avsl. s,/i 50.
— 289 —
— 290 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
