Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juliana (drottning av Nederländerna) - Juliana av Norwich - Juliana Maria - Julianehaab - Julianiales - Julianska kalendern, julianska tideräkningen - Julianus, 1. Didius - Julianus, 2. Flavius Claudius (Avfällingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIANA AV NORWICH
Julianehaab.
Hennes hittills viktigaste regeringshandling har
varit undertecknandet av Indonesiens
självstän-dighetsdeklaration. A.Pe.
Julia’na av Norwich [nårr’ij], engelsk mystiker
(o. 1343—efter 1413), trol. uppfostrad i
benediktin-klostret Carrow nära Norwich och någon tid nunna
där, senare eremit i dess närhet. J:s berömda
”Re-velations of divine love” (utg. i flera moderna ed.)
utmärkas av ett väl avvägt förhållande mellan det
emotionella och intellektuella; karakteristiskt för
J. är, att som huvudsynder nämnas slöhet och
misströstan. Allt verkligt är enl. J. av Gud, även
det onda uppenbarar i Guds frälsningsplan hans
”moderliga barmhärtighet”. —- Litt.: ”The legend
of S:t Juliana” (1906). S.N.
Julia’na Maria, drottning, se Juliana, Danmark.
Julia’nehaab [-håb], det sydligaste och tätast
befolkade kolonidistriktet på Grönland,
omfattande ett brett, isfritt kustområde med djupa fjordar
och väl utbildad skärgård, sträckande sig från
Lindenows Fjord runt Kap Farvel till
Kobber-minebugten s. om Ivigtut; 3,282 inv., därav 3,229
grönländare (1947). I distr. finnas talrika spår
av gammal nordmannabebyggelse, bl.a. i Igaliko,
det forna Gardar, koloniernas andliga och
världsliga centrum med biskopssäte, domkyrka och
tingsställe. Längs fjordarna finnas fruktbara
ängar, som äro förutsättningen för en omfattande
boskapsskötsel; 1946 funnos 16,174 får, 28 getter,
84 nötkreatur, 83 fårhundar och 1,078 höns. J.
omfattar Nanortalik och Julianehaab sysler. —
Julianehaab syssel sträcker sig från
Kobbermine-bugten till Sermilik Fjord och har 3,100 inv. Det
omfattar två pastorat: Lichtenau och Julianehaab
pastorat. — Koloniorten Julianehaab,
administrativt centrum för distr. J., ligger nära mynningen
av Igaliko Fjord och har 1,017 inv., därav 956
grönländare (1947). Den är Sydgrönlands
viktigaste handelsplats, centrum för betydande fåravel
och torskfiske. Spinn- och vävskola.
Radiostation. Koloniorten Julianehaab anlades 1775 och
är uppkallad efter änkedrottning Juliana Maria
av Danmark. K.Jn.
Juliania’les, ordn. av tvåhjärtbladiga växter, med
I fam., Julianiaceae, och 2
släkten med tills. 5 arter,
buskar el. träd, i Mexico
och Peru. De ha
oansenliga, dioika blommor, de
hanliga i axlika
ställningar med enkelt,
3—9-fli-kigt hylle och med
fli-karna alternerande
ståndare, de honliga 3 el. 4
tillsammans inom
högblad, utan hylleblad och
med i-rummigt
fruktämne. Frukt nöt,
sammanväxt med högbladen. Den
systematiska ställningen
är ej säker, sannolikt är
dock J. besläktad med
fam. ekväxter. W.
Julia’nska kalendern,
julianska
tideräkningen, se Kronologi.
Julia’nus. 1) D i d i u s
J u 1 i a n u s, romersk kejsare (d. 193 e.Kr.), se
Didius Julianus.
2) Flavius Claudius Julianus, kallad
J. Apos’tata (Avfällingen), romersk kejsare
och nyplatonsk teolog (332—363). Vid den
familje-massaker, varmed kejsar Constantius* tryggade
sin tronbestigning mot pretendenter, sparades hans
kusiner, prinsarna Gallus och J. (337). Sedan
även Gallus röjts ur vägen, upphöjdes J. till caèsar
med kommando över Gallien (355), efter att dittills
under kejserlig onåd ha levt ett tillbakadraget
studieliv i den grekiska rikshalvans lärdomscentra;
den urspr. kristne prinsen var redan vunnen för
den nyplatonska
teologien, som han
omfattade med
fanatiskt apostlanit,
och drömde om att
kring detta
lärosystem bygga upp en
antikristen kyrka
(därav tillnamnet).
I Gallien visade sig
J. mot förväntan
som en energisk
organisatör och
genial fältherre
(segern vid Strass-
burg 357 över en alemannisk invasionshär). Då
kejsaren genom truppförflyttningar sökte
motverka hans för centralmakten obekväma
maktställning, proklamerade J. 360 öppet uppror i
sin residensstad Paris. Innan det kommit till
väpnad sammanstötning, dog Constantius 361,
och J. blev obestritt hans efterträdare. Som
kejsare såg J. sin uppgift i att realisera tanken om
nyplatonsk statskyrkobildning, kombinerad med
antikristlig kampanj. Den kristna kyrkan
utmanövrerades planmässigt från skola, här och
förvaltning och bekämpades med intensiv propaganda
(vari ingick J:s teologiska skriftställarskap,
utmärkt mer av brinnande övertygelse än av
intellektuella el. estetiska kvaliteter). Kampanjen
avbröts genom J:s fälttåg mot Persien och
inställ
— 291 —
— 292 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
