Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julita - 1. Julius I (påve) - 2. Julius II (Giuliano della Rovere, påve) - 3. Julius III (Giuliano Del Monte, påve) - Julius, ätt - Julius, J. - Julius Nepos - Julkaktus - Julklapp - Julklappssjukdom - Julkors - Julkrubba - Julkuse - Julle - Jullian, Camille - Jullien, Adolphe - Jullum, Bjarne - Jullundur, Jalandhar - Jul- och nyårshälsningar - Julotta - Julros - Julruskor - Julsallat - Julspel, stjärngossespel, trettondagsspel - Julstjärna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JULIUS
Karl och änkedrottning Kristina (1622). Efter
reduktionen kom godset till släkten Palbitzki och
köptes 1876 av grosshandlare J. Bäckström, vars
son, löjtnant A. Bäckström*, testamenterat det
till Nordiska museet. J. är tillgängligt för
allmänheten sedan 1943. P-
JuTius, påvar.
1) Julius I, helgon, påve 337—352, företrädde
i den arianska striden ortodoxien. Festdag 12A.
2) Julius II, eg. Giuliano della
Ro-vere (1443—1513), kardinal 1471, påve I5°3- En
kraftfull härskargestalt med starka kulturella
intressen karakteriserades han av en samtida
som ”ingen vis påve
men en kraftfull
im-perator”. Av honom
kallades Bramante,
Mi-chelangelo och Rafael
till Rom. Ännu på sin
höga ålderdom tog han
gärna aktiv del i de
skilda krigsföretag, vari
han invecklade
Kyrkostaten. 1508
bekämpade han jämte
Frankrike och Spanien
(”ligan i Cambrai” 1508)
staden Venedig och lyckades av denna stad 1509
tilltvinga sig några omtvistade områden. De följ,
åren sökte han ena de italienska fristaterna mot
främmande maktkrävare och makthavare i Italien.
Först vände han sig mot Karl VIII av Frankrike
men antog till att börja med endast Edsförbundets
kantoner som bundsförvanter. Då kriget utföll
olyckligt för J., stiftade han 1511 den ”heliga
ligan”, vari utom han själv och de schweiziska
kantonerna även Spanien, Venedig, England och den
tyske kejsaren ingingo. Kriget utmynnade i
fransmännens fördrivande ur Italien; den verkliga
följden av kriget, Spaniens hegemoni i Italien, fick
J. själv ej uppleva. B.
3) Julius III, eg. Giuliano Del Monte
(1487—1555), kardinal 1536, var påvlig legat vid
Tridentkonsiliet från 1545 till dess upplösning
1547; blev påve 1550. Under hans pontifikat
samlades Tridentkonsiliet ånyo 1551—52.
Ju’lius, fornromersk adelsätt, som enl. den
genealogiska konstruktionen härstammande från
Aeneas’ son Ascanius el. Julus (även uppfattad
som Ascanius’ äldste son) och som skänkt Rom
några av dess ryktbaraste män. En gren av
ätten utgjordes av de s.k. Ju’lii Caèfsares, till vilka
hörde bl.a. Gajus J. Caesar.
Julius, J., pseud. för filmfotografen J. J. Jaenzon.
JuTius Nep’os, västromersk kejsare (d. 480), blev
473 den östromerske kejsaren Leo I:s
kejsarkan-didat emot Glycerius, som han förmådde störta.
Kort därefter lät Orestes utropa sin son
Romu-lus Augustus till kejsare, och J. begav sig till
Dal-matien. Här härskade han ännu efter Romulus’
fall 476 och var alltså i verkligheten den siste
väst-romerske kejsaren.
Julkaktus, bot., art av släktet Zygocac’tus*.
Julklapp, se Jul, sp. 288.
Julklappssjukdom, med., se Svampsjukdomar.
Jfulkors, se Jul, sp. 287.
Julkrubba, se Jul, sp. 288.
Julkuse, se Jul, sp. 286.
Julie. 1) Typ av skeppsbåt, se Joll. — 2) Typ
av segelbåt*.
Jullian [zyljau’], C a m i 1 1 e, fransk historiker
(1859—1933), fil. dr 1883, prof, i Bordeaux, 1924
medl. av Franska akad. J. var en av sin tids
främsta kännare av Gallien under forntiden; bland
hans talrika skrifter märkes det monumentala
verket ”Histoire de la Gaule” (8 bd, 1907—26).
Jullien [zyljäo’], Jean Lucien A d o 1 p h e, fransk
musikkritiker och musikhistoriker (1845—1932), var
kritiker i ”Journal des débats” 1873—-1928 och
medverkade även i andra tidn. och tidskr. Som
musikhistoriker ägnade han sig främst åt 1700-talet och
skrev bl.a. ”La musique et les philosophes au
XVHIe siècle” (1873), ”La cour et 1’opéra sous
Louis XVI” (1878), ”Goethe et la musique” (1880?
och ”L’opéra secret au XVIIIe siècle” (1880). J.
utgav biogr. om Berlioz (1882) och Wagner (1886).
Jullum, Bjarne, norsk journalist (f. 1894),
kom tidigt med i arbetarrörelsen i sin födelseort
Bodö, hade skilda förtroendeuppdrag, blev faktor
i ”Nordlandske socialdemokraten” 1914,
redak-tionssekr. i ”Bratsberg-demokraten” s.å.,
medarbetare i ”Arbeiderbladet” 1919—23 och sedan 1928:
var 1923—26 medarbetare i ”Norges
kommunistblad”. J. har haft en rad uppdrag för norsk
arbetarrörelse och är sedan 1946 v. ordf, i Norges
kooperative landsforenings styrelse.
Jullundur [eng. utt. jull’anda], Jalandhar,
stad i ö. Punjab, Indiska unionen, vid järnvägen
Lahore—Ambala; 135,300 inv. (1941). Huvudstad
i distr. Jullundur.
Jul- och nyårshälsningar, telegr., se Telegram.
Julotta, se Jul, sp. 286.
Julros, art av släktet Helleb’orus*.
Julruskor, se Jul, sp. 287.
Julsallat, trädg., se Cikoriasallat.
Julspel, stjärngossespel,
trettondags-s p e 1, se Jul, sp. 287, och Trettondagen.
Julstjärna, Poinsett’ia pulcherCima, en i
Mellanamerika inhemsk, i Sverige i växthus odlad art av
fam. törelväxter med blomliknande, ända till 25
cm bred rosett av scharlakansröda högblad, vilka
omgiva de oansenliga blommorna; omtyckt snitt-,
grupp- och krukblomma för julhandeln.
Julstjärna.
Foto A. Fors.
— 295 —
— 296 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
