Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Julstämning - Julstänger - Jultolft - Jultomte - Julus (mytologi) - Julus (tusenfoting) - Julön - Jumala - Jumbo - Jumet - Jumfru - Jumilla - Jumkil - Jumna, Jamna, Djamna - Jumne - Jumper (blus) - Jumpers (metodister) - Jun. - Junagadh, Junagarh - Juncaceae - Juncaginaceae - Junceus - Juncus - Jundell, Isak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUNDELL
Julstämning, jultidning, utg. sedan 1906 av
Åhlén & Åkerlunds förlag i en ordinarie uppl.
(kallad folkuppl. 1909—14, nationaluppl. 1915—16
och sedan 1933) och i specialupplagor (praktuppl.
1908—18, 1925—32, gravyruppl. 1919 och sedan
1922). J. innehåller litterära bidrag av kända
förf, och är rikt illustrerad.
Julstänger, se Jul, sp. 287.
Jultolft, se Jul, sp. 285.
Jultomte, se Jul, sp. 288.
Julus, rom. myt., enl. Vergilius det andra
namnet på Ascanius*, Aeneas’ son, varur släktnamnet
Ju’lius härleddes. Enl. andra källor var J. son
till Ascanius.
Julus, släkte bland tusenfotingarna*.
Julön, se Christmas Island.
Jumala [jo’-], se Finsk mytologi.
Jumbo (urspr. namn på en vida bekant elefant
i Londons Zoo på 1880-talet), den trögaste el. siste
i lek el. tävling. Jumbopris tilldelas ofta i
skämttävlingar den sämste (siste) som tröstpris.
Jumet [zymä’], stad i Belgien, se Charleroi.
Jumfru, metroi., se Jungfru.
Jumilla [zomi’Ua], stad i prov. Murcia i ö.
Spanien, vid Seguras biflod Rambla de Jumilla:
21,165 inv. (1940).
Jumkil, socken i Ulleråkers hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Bälinge, Åkerby och
Jumkils pastorat i Ulleråkers och Norunda
kontrakt av Uppsala ärkestift, n.v. om Uppsala; 83,94
km2 (land); 565 inv. (1949). Socknen, som
ge-nomflytes av Jumkilsån (till Fyrisån), är i stort
sett en småkuperad skogsbygd, odlad främst kring
ån. Åkern utgör 15 % av landarealen,
skogsmarken 65 °/o. Med knappt 7 inv. pr km2 är J. länets
glesast befolkade socken. Egendomar: Björnarbo
och Agersta. Ulleråkers häradsallmänning
omfattar 41 km2. Järnåldersgravfält finnas på flera
ställen. Kyrkan, täckt av breda valv,
härstammar från senare medeltiden och är av gråsten
med tegelornament på gavlarna. Den blev
pietetsfullt restaurerad 1932, då bl.a. de från o. 1500
stammande målningarna i koret återställdes. Bland
inventarier märkas en romansk dopfunt av
gotländsk typ, flera bildverk av trä samt medeltida
textilier. — Namnet skrevs 1316 parochia
juma-kijl. Förleden juma torde vara gen. plur. av ett
inbyggarnamn, bildat till ett äldre ortnamn
’Ju-hem, av "jü, häst, och hem, gård; -kil betecknar
ett kilformigt jordstycke e.d. (se J. Sahlgren i
”Saga och sed”, 1938, sid. 64 ff.). P.;E.W.;Er.
Jumna [eng. utt. jum’nø], J a m n a, D j a m n a,
flod i Indien, Ganges’ största tillflöde, upprinner
i Himalaya 3,300 m ö.h. och uppnår efter 150 km
slättlandet 390 m ö.h. J. flyter därefter över
Gang-esslätten i s. riktning förbi Delhi, vidare åt s.ö.
förbi Agra och mynnar från h. i Ganges vid
Alla-habad. Under en stor del av sitt lopp går den
parallellt med huvudfloden på o. 100 km avstånd.
Längd 1,380 km, flodområde c:a 300,000 km2. Som
segelled har J. ringa betydelse men utnyttjas desto
mer för konstbevattning. För hinduerna är J. en
helig flod. P.
Jumne, slavisk stad under forntiden, se Jomsborg.
Jumper, plur. jumprar (eng. jumper [jun/pa],
plur. jumpers), stickad damblus, som dragés över
huvudet.
Jumkils kyrka.
Foto M. Sjöbeck.
Jumpers [jEm’pøz] (eng., plur., hoppare) kallades
en riktning bland metodisterna i Wales på
1760-talet, utmärkt därigenom att dess anhängare läto
sin religiösa extas få uttryck i hoppande och
springande. Rörelsen spred sig till Amerika men
har nu ingen betydelse.
Jun., förk. för lat. ju’nior*.
Junaga’dh, Junagarh, stat i Indien, i s.v.
delen av halvön Kathiawar; 8,643 km2, 670,719
inv. (1941). Produktion av bomull, hirs, ris
och sesam. J. är den enda del av Indien, där
lejon alltjämt förekomma. Huvudstad är
Juna-gadh (58,111 inv.), 50 km från kusten, en av
Indiens äldsta städer. — J., under medeltiden en
rajput-stat, införlivades i mogul-riket, från vilket
det lösgjorde sig som en självständig furstestat
1735. Fursten, Mahabbat Khanji (regent från
1920), ville vid Indiens delning 1947 såsom
muhammedan ansluta sitt rike till Pakistan. Då de
flesta av hans undersåtar äro hinduer, vägrade
Indiska unionen att godkänna denna anslutning,
förklarade först blockad och skickade i sept. 1947
trupper mot J. Fursten lämnade landet, och det
styres sedan nov. s.å. av en administratör för
Indiska unionens räkning. P.;St.W.
Junca’ceae, se Tågväxter.
Juncagina’ceae, se Sältingväxter.
Jun’ceus, -a, -um (lat., lik arter av släktet Juncus).
artnamn på växter,
som likna Juncus.
Juncus, bot., se
Tågsläktet.
Jundell’, Isak,
läkare (1867—1945), med.
dr vid Karolinska inst.
1898, doc. där i
invärtes medicin 1898—
1905, i pediatrik 1905
—14, prof, i pediatrik
och överläkare vid
Allmänna
barnsjukhuset 1914—32. J.
författade talrika veten-
— 297 —
— 298 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
