Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jämtland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMTLAND
Tab. 3. Åkerjordens användning 19471).
■ , Växtslag Areal
Silurområdet Mellanbygden Fjällbygden Hela Jämtland
ha °/o av
åkerarealen Skörd i dt pr ha ha av
åkerarealen Skörd i dt pr ha ha °/o av
åkerarealen Skörd i dt pr ha ha «/o av
åkerarealen Skörd i dt pr ha
Höstvete 10 0,0 16,7 3 0,0 14,0 — — 13 0,0 16,S
Vårvete 105 0,2 18,3 35 0,1 l8,3 4 0,0 16,0 124 0,2 18,2
Höstråg 17 0,0 18,8 7 0,1 19,9 I 0,0 19,2 25 0,0 19,1
Vårråg 4 0,0 18,0 — — — 2 0,0 18,0 6 0,0 8,5 18,0
Korn 3,913 9,1 21,5 809 7,« l8,5 635 6,5 19,7 5,337 20,8
Havre 842 2,0 39,1 376 3,« 35,8 79 0,8 16,0 1,297 2,1 17,8
Blandsäd 1,231 2,9 21,5 282 2,7 37,8 337 1,5 18,t 1,650 2,6 20,6
Baljväxter ISO 0,4 20,1 5 0,1 19,9 4 0,0 34,8 359 0,3 19,9
Potatis 1,226 2,8 160,5 424 4,0 336,1 267 2,9 160,8 1,917 3,2 155,5
Foderrotfrukter 85 0,2 246,4 19 0,2 319,1 4 0,0 210,0 108 0,2 268,5
Grönfoder 2,046 4,8 1,016 9,8 558 6,0 3,620 5,7
Vall till slåtter 3U444 73,2 7,303 69,1 7,430 79m 46,357 73,2
Annan vall 3,737 3,9 258 2,3 212 2,3 2,207 3,5
Andra växtslag 42 0,1 8 0,1 3 0,0 53 0,1
Träda 375 0,4 54 0,5 42 0.5 271 0,4
43,027 100,0 10,579 100,0 9,338 100,0 62,944 lon.n
’) Väderlek och årsväxt voro normala i J. 1947.
brukningsdelar att ordna en rationell uppfödning.
— Svensk kullig boskap (S.K.B.) dominerar
bland nötkreaturen. Till Jämtlands läns
mjölkkontrollförening voro 1944 1,200 besättningar med
8,254 kor el. 15 °/o av länets samtliga kor
anslutna. Medelkoantalet pr kontrollerad
besättning var 6,9, medan motsv. tal för hela riket var
14,2. Årsmedelavkastningen pr ko var 2,563 kg
mjölk med 4,28% fetthalt och 109,8 kg smörfett.
Sedan kontrollens början 1935 hade
mjölkavkastningen pr ko stigit med 12,4%. J :s
mejeriförening invägde 1944 85 % av länets totala
invägda mjölkmängd, som 1947 utgjorde 65,945 kg,
vilket var 9 °/o mer än 1944, trots att antalet kor
Tab. 4. Antal husdjur 1944.
Djurslag Antal djur Antal djur på 100 ha reducerad jordbruksareal, d.v.s. åker
jämte till åker omräknad äng
Hela
Jämtlands län [-Silurområdet Mellanbygden Fjällbygden’)-] {+Silur- området Mellan- bygden Fjäll- byg- den’)+}
Hästar ........... 15,968 24,2 26,9 18,5 20,4
Nötkreatur ....... 69,239 112,2 96,9 126,5 145,8
därav kor ........ 48,135 77,4 68,2 85,9 97,1
Får .............. 24,633 40,9 29,» 49,2 66,9
Getter ........... 10,807 18, < 15,0 10,4 34,7
Svin ............... 7,741 11,। 11,4 14,6 ii,2
Fjäderfän ....... 48,995
Bisamhällen .....| 1,260 | l
Renbeståndet uppskattades 1944 till 12,055 djur.
*) Hela Härjedalen räknas till fjällbygden.
hade ökat med endast 139 st. — Fåraveln, som
förr var betydande i J., har efter ett kort
uppsving under 2:a världskriget åter gått tillbaka.
En fåravelsstation finns vid Bådagården i
Myssjö. — J. hade 1944 31 °/o av rikets getter.
Getskötseln bedrives huvudsaki. inom silurområdet
och fjällbygden och har mest lokal betydelse. På
gr. av den skadegörelse, som getterna anses
orsaka skogsskötseln, minskar getstammen årl.
Landets enda getavelsstation finns vid Åkersjön,
Föllinge.
Jordbrukets föreningsrörelser äro väl
representerade i J. Sålunda funnos 1948 10
fröodlings-föreningar och 16 hingstföreningar, de senare
omfattande 1,359 medl. Andra ekonomiska
sammanslutningar äro Jämtlands läns mejeriförening,
J:s slakteriförening med slakterifabrik och
fryshusanläggning i Östersund och slaktstationer i
Strömsund och Hammarstrand, Lantmännens
centralförening och J:s skogsägarförening. —
Lant-bruksundervisning meddelas vid Törsta
lantmannaskola. Sveriges utsädesförening har filial vid
Törsta, och vid Gisselås har Svenska
mosskultur-föreningen försöksgård.
Skogen är J:s största och viktigaste
inkomstkälla. På en medelstorlek pr brukningsdel
av 4,6 ha åker komma i J. 148 ha skog (motsv.
riksmedeltal äro 8,9, resp. 54). Vid
riksskogs-taxeringen 1939—40 täckte den skogsproduktiva
marken 59 °/o och fjällbarrskogen 2,2 °/o av den
totala landarealen. Skogarnas trädbestånd
utgjordes av 10,4% tallskog, 40,2% granskog, 8,4%
barrblandskog, 36,4 °/o blandad barr- och lövskog
samt 4,6 % lövskog. Anmärkningsvärd är den
höga procenten granskog, som för
grannlandska-pet Härjedalen uppskattas till 15,1 °/o.
Fjällbarrskogen är till mer än 90 °/o belägen över 600
m ö.h. Den består till hälften av lövskog och
har utpräglad skyddsskogskaraktär, d.v.s. den är
avsatt till skydd för de nedanför belägna
produktiva skogsmarkerna. Svårföryngrad skog, som
enl. gällande skogsvårdslag utlägges endast på
enskild mark, är till mer än 60 % belägen över
500 m ö.h. Totala barrskogstillväxten pr år
uppskattades 1934—38 till 2,301,000 m3, varav 628,800
m3 på tall och 1,672,200 m3 på gran. Den
sammanlagda kubikmassan inom bark uppskattades
till 97,68 mill. m3, varav tall utgjorde 26,7%, gran
56,9%, björk 13,8% och asp 2,6 °/o. Detta s.k.
virkeskapital utgör i J. 12,4 m3 tall, 26,6 m3 gran
och 5,4 m3 björk pr ha skogsproduktiv mark.
Barrskogens tillväxt inom bark beräknades till
1,1 m3 pr ha. Skogsmarkens fördelning på
skogs-ägargrupper var: kronoskogar 5,5°/o, övriga alL
männa skogar 8,1 °/o, aktiebolagsskogar 39,4 % och
— 369 —
— 370 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
