Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järlåsa - Järn - Järn (socken) - Järna (Dalarna) - Järna (Stockholms län) - Järna (municipalsamhälle i Södermanland) - Järn-alun, -ammoniakalun, -ammoniumalun - Järnbakterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNBAKTERIER
länsgränsen; 93,87 km2, därav 89,47 land; 875 inv.
(1949). J. är en småkuperad skogstrakt med
mossar och myrar samt genomdragen i n.—s. riktning
av Järlåsaåsen. Åkern utgör i6°/o av landarealen,
skogsmarken 67 °/o. Vid N. stambanan ligger
stationssamhället Järlåsa med 247 inv. (1946).
Torvfabriker och någon träförädling. Här ligga
Björknäs alkoholistanstalt (se Alkoholistvård, sp.
625) samt av större egendomar östfora och
Bredsjö. Vid Lingonbacka fanns ett pappersbruk från
1750-talet till 1879. Järnåldersgravhögar finnas
samt ett stort kummel. Kyrkan är en
centralanläggning från 1688—1709, restaurerad 1934.
Lämningar finnas av en medeltida, rektangulär
gråstenskyrka. — Namnet skrevs 1291 in..
Jarl-asum. Förra leden är gen. plur. av jarl el. gen. av
mansnamnet Järle (Jarle); senare leden är plur.
av ås (se J. Sahlgren i ”Sveriges bebyggelse.
Landsbygden. Uppsala län”, 4, 1949, sid 42). P.;Er.
Järn. 1) Kem. J., Fe, grundämne, atomvikt 55,84,
atom-nr 26, spec. v. 7,88, smältpunkt 1,528°,
kokpunkt c:a 3,250°, spec. värme 0,111. J. är den av de
tunga metallerna, som har den största utbredningen.
J. påträffas gediget i meteorstenar samt i små
mängder insprängt i basalt. Det förekommer
däremot allmänt som oxider, sulfider, karbonater (se
Järnmalm). Kemiskt ren j., ferrum reduc’tum, kan
framställas genom reduktion av ren järnoxid med
väte vid c:a 500°, då det erhålles som ett svart
pyroforiskt pulver, genom elektrolys av
saltlösningar av 2-värt j. el. genom katalytisk
sönder-delning av järnkarbonyl Fe(CO)5. Rent j. är i
kompakt tillstånd én vit, glänsande, täml. mjuk
metall. Det kan uppträda i 3 olika, av bestämda
temp. beroende tillståndsformer, vilka kallas a-,
7- och 3-j. a-j. är magnetiserbart under 768°. J.
är en god ledare för värme och elektricitet. I
sina föreningar är j. vanl. 2-värt, f e r r o f ö
r-e n i n g a r, el. 3-värt, ferriföreningar. I
torr luft är j. föga föränderligt; i fuktig luft
bildas ett tunt skikt av ferrioxidhydrat, rost.
Vid glödgning i luft bildas järnoxiduloxid, Fe3O4.
J. sönderdelar icke vatten vid vanl. temp., men
vid rödglödgning bildas järnoxid under
vätgas-utveckling. Av utspädda syror med undantag av
salpetersyra löses j. under vätgasutveckling till
motsvarande ferrosalt. Av mycket utspädd
salpetersyra löses j. till ferronitrat och samtidigt
reduceras salpetersyra till ammoniak, som bildar
am-moniumnitrat. Av mera koncentrerad salpetersyra
löses j. till ferrinitrat under utveckling av
kväveoxider. Doppar man j. i koncentrerad salpetersyra
och genast avtvättar syran, blir j. passivt, d.v.s.
olösligt i syror. Vad denna passivitet är beroende
på, är ännu outrett. Vid upphettning förbinder
sig j. mycket energiskt med klor, även med svavel
och fosfor, men icke med kväve. J. förenar sig
däremot lätt med kol och kisel, vilket har stor
betydelse för tekniskt j :s egenskaper. Jfr
Järnoxider, Järnsalter, Järnsulfider och Järnkarbonyl. Lj.
2) Tekn., se Järn och stål.
Järn, socken i Nordals hd i Dalsland, Älvsborgs
län, och församling i Holms, Skålleruds och Järns
pastorat i S. Dals kontrakt av Karlstads stift,
vid Vänern närmast s. om Mellerud; 24,62 km2,
därav 24,58 land; 489 inv. (1949; 20 inv. pr km2).
Socknen tillhör Dalboslätten och är skogig
när
mast kusten; åkern utgör 55 °/o av landarealen,
skogsmarken 31 %. 1866 hade J. 990 inv. Av
kyrkan torde långhusets mell. del vara från
1200-talet; den tillbyggdes i ö. 1726 och i v. 1860—
61; senaste restaurering 1947. Klockstapel. —
Socknen är uppkallad efter gården Järn.
Namnet skrevs 1531 Jeders k(yrka), vilket är
bestämd form av fsv. iædhur, kant (jfr Järbo, sn
i Älvsborgs län), här syftande på kanten av en
höjd (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”, 15, 1911,
sid. 50, 54). P.;Er.
Järna, socken i Nås och Malungs domsagas
tingslag i Dalarne, Kopparbergs län, och
pastorat i Västerdals kontrakt av Västerås stift, kring
Västerdalälven och Vanån s.v. om Siljan; 760,40
km2, därav 710,70 land; 7,073 inv. (1950). Socknen
är delad i två kyrkobokföringsdistrikt, Järna med
4,034 och Vansbro med 3,039 inv. Kring älven
ligger en bred och tättbebyggd dalslätt (c:a 225
m ö.h.), omgiven av sjörik och höglänt
skogster-räng, som i Högberget på gränsen i s. når 543 m.
Vanån genomflyter den långsträckta sjön Van
245 m ö.h. Åkern utgör knappt 4 °/o av
landarealen, skogsmarken 77%. Vid Vanåns mynning
ligger municipalsamhället Vansbro* och
förorts-bebyggelse till detta, ö. Vansbro med Saltvik och
Dalasågen (tillsammans 1,198 inv. 1946). Vid
älven och statsbanan Ludvika—Särna ligger invid
kyrkbyn stationssamhället D a 1 a-J ä r n a (tills,
med Myrbacka 633 inv.) med flera mindre
industriföretag, sågverk, av vilka det största tillhör
Myrbacka sågverks ab. (aktiekapital 78,400 kr),
snickerifabriker, mekaniska verkstäder m.m.; ett
kraftverk tillhör Dala-Järna elektriska ab.
(aktiekapital 129,900 kr). Eldforsens elkraftverk tillhör
T r ä v a r u-a b. Dalarne, grundat 1892
(aktiekapital 2,5 mkr, årlig distributionskapacitet 19 mill.
kWh); bolaget äges av Korsnäs ab., dess
träindustri är nu nedlagd, österut ligger Snöåns
lant-hushållsskola. Snöå järnbruk, privilegierat 1811,
är sedan länge nedlagt, likaså Andersfors och
Eriksfors bruk. Kyrkan av sten är uppförd på
en medeltida kyrkogrund 1812—23 och
restaurerades 1921. — Namnet, 1386 skrivet Jærna, är
trol. avlett av järn (myrmalm). Se B. Lindén i
”Dalarna” (1950), sid. 43. P.;Er.
Järna, socknar i Stockholms län, se Ytterjärna
och över järna.
Järna, municipalsamhälle (sedan 1911) i
över-järna sn i Södermanland, 12 km s.s.v. om
Södertälje; 1,01 km2, allt land; 995 inv. (1950). J. är
knutpunkt på V. stambanan för ö. stambanans
förgrening från Åby. En del mindre
industriföretag finnas, ss. reseffektfabrik (40 arb.),
konfektionsfabrik, mekaniska verkstäder och
träförädling. Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 3,215,000 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,938,400 kr (1948). — Namnet
skrevs 1257 Jn gernum (dat. plur.; avskrift från
1500-talet), 1309 gærnær. Det är icke
tillfredsställande tolkat. P.;Er.
Järn-alun, -ammoniakalun, -ammoniumalun, kem,,
se Järnsalter.
Järnbakterier, i vatten och jord levande
bakterier, vilka äro trådformiga (Leptoth’rix, Crenoth’rix,
Sphaerofilus, Clonotlirix) el. skaftat stavformiga
(Gallionell’a) och som oxidera 2-värt järn till 3-
— 389 —
— 390 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
