- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 15. Johansfors - Kimon /
437-438

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÄRNVÄG

Schematisk bild av genomgångsstation vid dubbelspårig järnväg.

I stationshus, 2 plattform, 3 godsmagasin, 4 förbigångs- och mötesspår, 5 utdragsspår.

bangårdar omfattar bl.a. följande anläggningar:
godsmagasin med expeditionslokaler för
ankommande och avgående fraktgods samt med
lastplattformer, å ena sidan av magasinet för
j.-vagnar, å andra sidan för fordon; frilastspår med
tillhörande lastgator, d.v.s. utrymmen, där
trafikanterna kunna lasta och lossa vagnslastsändningar,
samt omlastningsmagasin, lastkajer för kreatur,
möbeltransportvagnar m.fl. speciella ändamål,
lyftkranar för tyngre gods, vagnvågar,
mått-mallar för tillåten lastprofil m.m. — Samtliga
dessa anläggningar böra stå i bekvämaste
förbindelse med de spåranordningar, som äro
nödvändiga för godstågens sammansättning och
upplösning m.m., den s.k. rangerbangården,
vilken döck förekommer endast vid större stationer,
särsk. vid ändstationer och j.-knutar. Vid mindre
mellanstationer uttagas ur, resp, insättas i
tågsätten endast till el. från stationen i fråga
destinerade vagnar. Dessa rörelser utföras av tågloket
el. av särskilt växellok. På rangerbangården
däremot utföres upplösning och sammansättning av
hela godstågsätt. De för de ankommande
godstågen avsedda spåren användas lämpligen som s.k.
utdragsspår (ofta måste dock särskilda sådana
anläggas), från vilka en spårgrupp
(riktnings-grupp) utgrenar sig, innehållande erforderligt
antal spår för vagnarnas fördelning till olika
destinationsorter. Rangerbangården kan ligga helt i
horisontalplanet, varvid tågsätten medelst
lokomotiv skjutsas isär. Vid större bangårdar tages
dock tyngdkraften till hjälp vid rangeringen på
sådant sätt, att tågsättet föres över en
växlings-rygg med en svag stigning för kopplens lossande
och med omedelbart följande stark lutning,
varvid de löskopplade vagnarna av egen kraft snabbt
rulla åstad och genom växlar dirigeras in på olika
spår. Stundom förlägges hela rangerbangården
i lutning, över en växlingsrygg (se bild 3 å pl.)
kunna 4 å 5,000 vagnar rangeras pr dag. För de
avgående vagnarnas ordnande i stationsföljd anlägges
en särskild rangergrupp, såvida ej dessa
range-ringsrörelser kunna ske vid riktningsgruppens
spetsar. De till avgång färdiga godsvagnarna
sammanföras till tågsätt på särskilda spår för avgående
godståg. Rangerbangården ordnas med goda
spårförbindelser med lokomotivstallar,
kolgivningsan-ordningar m.m. samt med vagnverkstaden.

Signaler och säkerhetsanordningar.
För att säkerställa tågrörelserna på bana och
bangårdar och för att överföra meddelanden
mellan tågpersonalen på tåg i rörelse och stations- el.
banpersonalen användas signaler. Dessa äro
ant. akustiska el. optiska. De förra ges med
lokvissla el. med signalpipa. Som svenska ex. på
signaler med lokvissla kan nämnas, att en lång
signal — betyder ”tåg kommer”, en kort signal •

”givakt”, —•— ”bromsa kraftigt”,––––––”lossa
bromsarna”, • • • ”beredd på hinder och
spårändring” och • • ”har mötande tåg inkommit”. De
optiska signalerna utgöras av fasta s i g n a 1 i
n-rättningar (huvudsignaler, försignaler och
spårspärrsignaler), signalredskap (fasta och
flyttbara) samt signalmärken. Optiska
signaler kunna ge stopp-, varsamhets-, kör- och
av-gångssignaler. Ex. på optiska signaler och deras
användning i Sverige: Vid infarten till stationerna
står utanför yttersta växeln en huvudsignal. Ett
äldre utförande av denna är semaforen, försedd
med 1—3 rörliga armar, ”vingar” (se bild 4 å pl.).
Står översta vingen horisontellt, betyder det
”stopp”. En vinge, pekande i 450 vinkel uppåt,
betyder ”kör”, två el. tre vingar i samma ställningar
betyder också ”kör” men med ”varsamhet”,
eftersom växlarna i dyl. fall leda till sidotågväg. I st.f.
semafor användas numera i allt större utsträckning
huvudljussignaler med ljussken även vid dagsljus.
Huvudsignaler användas även vid rörliga broar,
vid växlar på linjen samt som utfartssignaler och
vid blockposter. De senare anordnas på linjen
mellan stationer för att möjliggöra tätare tågföljd.
Huvudljussignaler vid blockposter äro vanliga vid
dubbelspår och då oftast inrättade för automatisk
manövrering. Som komplement till huvudsignaler
användas försignaler, uppsatta 600—1,000 m
framför huvudsignalerna. Försignalen ger besked
om huvudsignalens signalbild, den visar blinkande
grönt sken el. också rund grön skiva i lodrät
ställning, om huvudsignalen står på ”stopp”, och
blinkande vitt sken el. skivan i vågrät ställning,
om huvudsignalen visar ”kör”. Försignal kan vara
försedd med sidotågvägslykta, vilken tänd visar
fast gult sken. På bangårdarna användas
spår-spärrlyktor och -skärmar för att markera
spärrbommar, spärrklotsar, stoppbockar m.m. En
särskild art av spårspärrsignal är dvärg si
gna-1 e n, vanl. uppställd vid växlar och visande
signalbild genom olika sken. Två fasta, ofärgade sken
i vågrätt läge betyda ”stopp”, två sken, bildande
en linje med 450 vinkel mot horisontalplanet,
betyda ”kör” el. ”växling tillåten” men med
varsamhet och två sken, bildande lodrät linje, ”kör” och
”växling tillåten”. De fasta signalredskapen
innefatta sådana anordningar som fast
avgångs-signal (se fig. å sp. 439), bomsignal, vågsignalskärm,
växellykta och -skärm m.fl. Flyttbara
signalredskap äro t.ex. signalflaggor, signalstav,
använd av tågklarerare för att ge ”avgång”,
hand-signallykta, bansignaltavla ang. restriktion för
banans befarande, knalldosor, som läggas på rälsen
och explodera, då tåg passerar, därigenom
varnande föraren för fara, samt sist, men viktigt,
signalgivarens armar, med vilka han kan visa signal,
t.ex. ”stopp” genom att hålla båda armarna upp-

— 437 —

— 438 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Sep 13 11:50:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-15/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free