Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄG
Lokstall med vändskiva (t.v.) och med golvtravers.
nera emellertid bredspåriga j., d.v.s. sådana med
större spårvidd än 1,435 mm. För att minska
anläggningskostnaderna ha även smalspår kommit
till användning, så i Sverige, där förutom
normalspår även smalspårvidderna 1,067 mm
(Blekinge och angränsande landsdelar) och 891 mm
(Västergötland, Östergötland, ö. Småland,
Uppland) förekomma, liksom även enstaka linjer med
1,093, 802 och 600 mm spårvidd. Förekomsten
av olika spårvidder inom ett j.-nät medför
väsentliga olägenheter genom omlastning, tågbyten
och omöjligheten att ordna samkörning. Under
intrycket härav ha statsmakterna i Sverige vid
riksdagen 1946 beslutat att till normalspår
ombygga de smalspåriga linjerna
Karlskrona—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—
Växjö. Förslag om ytterligare ombyggnader ha
framlagts.
Stationer. För att uppta och avlämna resande
och gods anordnas stationer med därtill hörande
bangårdar el. också enklare håll- och
lastplatser. Med avseende på läget utefter banlinjen skiljer
man på ändstationer och
mellanstationer. Om vid en station av den senare typen
andra banlinjer utgå från huvudlinjen el. korsa
densamma, uppstå olika former av bangårdar,
vilka med gemensamt namn vanl. kallas
järnvägsknutar. — Med hänsyn till sin allmänna
anordning urskiljas bl.a. bangårdar med: a)
Säckstationer, t.ex. Göteborg C, Malmö C, med
alla huvudspår tvärt slutande. Denna typ
förekommer huvudsaki. vid ändstationer i större
städer, där det gällt att införa j.-linjerna så nära
stadscentrum som möjligt utan att mer än
nödvändigt störa bebyggelsen, b) Genomgång
s
stationer, vilka karakteriseras av
genomgående huvudspår. Denna typ är den vanliga vid
mellanstationer. — Anläggningarna vid en
större bangård kunna sammanföras i två
huvudgrupper, näml, sådana för den allmänna trafiken
och sådana för den inre driften. Den förra
gruppen omfattar bl.a. anläggningar för person-,
resgods-, ilgods- och posttrafiken, ävensom för
styckegodstrafiken (godsmagasin med tillhörande
lastkajer och spår), vagnslasttrafiken (s.k.
frilast-spår med lastgator, lastkajer, vagnvågar m.m.)
samt speciella anordningar för djurtransporter,
omlastningstrafik, hamntrafik m.m. — Den senare
gruppen omfattar bl.a. driftbangård för
persontrafiken, ranger- och uppställningsspår för
godstrafiken (rangerbangård), anläggningar för
lokomotivtjänsten, verkstadsanläggningar samt
signal-och säkerhetsanordningar. — Stationshuset
vid personstationen förlägges i regel vid sidan
el. för ändan av huvudspåren, dock stundom över
el., åtm. delvis, under spårsystemet. Den
ankommande och den avgående persontrafiken åtskiljas
i möjlig mån. För post och resgods anordnas på
större stationer stundom särskilda plattformar. —
D r i f t b a n g å r d e n för persontrafiken
kan omfatta: uppställningsspår för ankommande
och till avgång färdiga persontågsätt, med
ledningar längs spåren för elektricitet, vatten, ånga,
tryckluft m.m.; rangerspår för ombildning av
tågsätten; uppställningsspår för reservvagnar samt
vagnar för speciella behov, ss. sjuk- och
liktransportvagnar; anläggningar för paket-,
post-och ilgodstrafik med god förbindelse med
platt-formsspåren; passagespår för lokomotiv samt
utdragsspår. — Godsstationen vid större
Schematisk bild av säckstation vid dubbelspårig järnväg.
1 stationshus, 2 plattformar, 3 driftbangård för persontrafik, 4 lokstall, 5 vändskiva, 6 rangerbangård för godstrafik, 7
godsmagasin, 8 frilastområde, 9 utdragsspår.
— 435 —
— 436 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
