Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägsvagn - Järnåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNÅLDERN
1 klass personvagn vid SJ 1856. Tre kupéer med ingång
från sidorna.
Se även bild 13—24 å pl. vid Järnväg.
verkas av ant. trä (trävagnar) el. stål
(stålvagnar). Stålkonstruktionen har helt slagit igenom
utom för vanliga slutna godsvagnar.
Trävagnarna äro näml, dyrare i underhåll och riskabla
vid tågolyckor. En stålvagn kan motstå direkta
kollisioner utan att nämnvärt deformeras.
Stålvagnens väggar och tak bestå av stålplåt och
klädas invändigt med trä el. masonit.
Vagnssidorna förses med längsgående korrugering för
att bli styvare. Svetsning användes i st.f.
nit-ning. Vagnskorgar i denna konstruktion bli så
styva (fribärande), att vagnsunderredet kan
göras täml. lätt och ingå som en del i själva
vagnskorgen. Alla moderna personvagnar ha
sluten vestibul. Stålvagnar infördes i Sverige mera
allmänt fr.o.m. 1930; den nitade konstruktionen
var dock ganska tung, och en boggivagn vägde
c:a 45 t. Tendensen är att göra vagnarna så
lätta som möjligt. En modern 3:e klass
personvagn av SJ:s typ littera Cos väger c:a 38 t,
lastens vikt med alla platser besatta utgör dock
endast 7 å 8 t. En öppen godsvagn av SJ :s
standardtyp littera O väger tom c:a 10 t och
lastar 20 å 21 t. Utomlands har man genom
användning av specialstål och lättmetall kommit
ned till en taravikt av 25 t för
personboggivag-nar, t.o.m. till blott 14 t för specialvagnar av
michelintyp på hjul med gummiringar.
Personvagnar och matvaruvagnar uppvärmas på
elektrifierade linjer med elektricitet, på andra
linjer med ånga el. betr, personvagnar medelst
värmepanna på varje särskild vagn. Ventilationen
om-besörjes i allt större utsträckning med elektriskt
drivna fläktaggregat, där friskluften passerar
dammfilter och vid behov värmebatterier.
Fullständig luftkonditionering, alltså inkluderande
avkylning av ventilationsluften vid hög lufttemp.,
har i stor skala införts bl.a. i Nordamerika och
planeras för svenska restaurangvagnar.
Belysningen är i alla nyare vagnar elektrisk.
Strömmen alstras av en likströmsgenerator, upphängd
i vagnens underrede och driven från en av
vagnsaxlarna, el. ock uttages — på elektrifierade linjer
— växelström från loket och omformas på varje
vagn till likström. Belysningsanläggningen
fullständigas med ackumulatorbatteri.
Personvagnarna indelas i sittvagnar (dagvagnar)
och sovvagnar samt, i fråga om dispositionen av
planutrymmet, i kupévagnar och vagnar med
öppna avd. Sovvagnar utföras alltid som
kupévagnar med plats för 1 bädd i i:a klass kupé,
2 bäddar i 2:a klass och 3 i 3:e klass. Vagnar
med öppna avd. av salongstyp med flyttbara
fåtöljer och bord finnas blott för 2:a klass. I
i:a klass förekommer — även i sittvagnar —
endast kupéer. Skillnaden i utrustning och
bekvämlighet mellan x:a och 2:a klass är på
svenska järnvägar ringa el. ingen, och fördelen med
i:a klass består huvudsaki. i bättre utrymme.
SJ äga visserligen några salongsvagnar, försedda
med sovrum, skrivrum, salonger etc., men dessa
framföras icke normalt i tågen utan endast efter
på förhand träffat avtal. SJ ha ett flertal
sjukvagnar av boggityp för allmän trafik samt
lasa-rettsvagnar för militära behov.
Restaurangvagnar, byffévagnar och kafévagnar framföras i
viktigare tåg. Till gruppen personvagnar kunna
även hänföras postvagnar och resgodsvagnar,
vilka ofta även kombineras med resandeavd.
Godsvagnar äro av två huvudtyper, öppna och
slutna. Av slutna vagnar utgöra
matvaruvagnar-na (H-vagnar) en särskild typ med anordning
för uppvärmning vintertid och kylning
sommartid. Till godsvagnsgruppen höra även tank- el.
cisternvagnar för transport av vätskor el. olja,
transformatortransportvagnar, som kunna lasta
upp till 125 t, samt malmvagnar med en
lastförmåga av 35 t. Järnvägens tjänstevagnar äro av
högst varierande typer, ss. snöplogar och
snöslungor, ballastvagnar, kranvagnar, ångfinkor
med värmepanna för uppvärmning av tågsätt på
ej elektrifierade linjer, omformarvagnar,
överfö-ringsvagnar, som kunna lasta hela
järnvägsvagnar av annan spårvidd och därför ha stor
betydelse för samtrafiken mellan smalspåriga och
normalspåriga järnvägar. — I samband med
godsvagnar böra även nämnas godsbehållare, containers,
vilka t.ex. kunna lastas inom avsändarens
magasin och genom kombinerad bil- och
järnvägstransport föras direkt till mottagaren utan att godset
behöver rubbas genom omlastning under vägen.
Behållaren med inneliggande gods lyftes el.
rullas nämligen mellan bilen och j. De underlätta
alltså ”från-dörr-till-dörr” transport med
järnvägen som mellanhand. Behållare finnas i olika
storlekar och med speciell utrustning för
transporter av särskilt slag, t.ex. för gods, som skall
hållas kylt. J.Sn.
Järnåldern. 1) Den yngsta av de fyra (fem)
världsåldrarna*.
2) Arkeol., den sista av de tre förhistoriska
åldrarna, kännetecknas av järnets användning till
vapen och redskap. J. betecknar långt mindre
än stenåldern och bronsåldern en kulturhistoriskt
enhetlig period. Att järnet ersatte bronsen som
nyttometall, medförde icke i och för sig någon
väsentlig ändring av kulturståndpunkten ej ens i
de områden, som saknade egna naturtillgångar
av brons och tenn. Under j. inträffade
emellertid tilldragelser, som äro gemensamma för hela
Europa: riksbildningar genomfördes, och
skrivkonsten vann spridning. Båda dessa fenomen
äro av grundläggande betydelse för uppnåendet
av en högre kulturståndpunkt.
Enl. Herodotos skola chalyberna i n.ö. Mindre
— 451 —
— 452 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
